Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om införandet av en medborgarbok.
Medborgarskap
Att viljan till och upplevelsen av delaktighet i samhället minskar finns det
flera indikationer på. Det generella valdeltagandet sjunker, misstron mot
politiker växer och en polariserande "vi och dom"-känsla riskerar att
breda ut sig i samhället där politiker upplevs som åtskilda från "vanligt
folk". Medborgarskapets innehåll behöver därför aktualiseras och
tydliggöras, eftersom demokratin och samhällets grundläggande värden så
intimt är förknippat med de ideal som medborgarskapet representerar.
I det svenska välfärdsbygget har stundom de delar av medborgarskap som
innefattar skyldigheter hamnat i skymundan. Vi måste se upp så att inte den
offentliga sektorn kväver de frivilliga insatserna i ett samhälle. Hänsyn måste
tas både till att samhället utgörs av de enskilda medborgarna, men också inse
beroendet av varandra - ett beroende som också ger insikter om hur vi skall
förhålla oss till varandra i fråga om ansvar och skyldigheter. Det är de
enskilda människornas medmänsklighet och ansvarstagande som är
avgörande för framtiden.
Deltagande och ansvar
Sverige har stora möjligheter när det gäller att fördjupa medborgarnas
deltagande och inflytande på samhällsutvecklingen. Vår demokratiska
tradition och infrastruktur är stark. Våra folkrörelser och
fackföreningsrörelsen från andra hälften av 1800-talet är bra exempel på
naturliga gemenskaper, som betytt oerhört mycket för solidaritet och
samhällsgemenskap. När det gemensamma bästa stått i fokus, och inte
särintressen eller klasskamp, har såväl fackföreningar som
intresseorganisationer fört en rättfärdig kamp mot förtryck och för det
gemensamma bästa. En stark demokrati utmärks inte av en stark stat, utan
av en stark medborgaranda hos självständiga medborgare och av
fungerande naturliga gemenskaper. Detta ger positiva förutsättningar för
självstyrelse och solidaritet - för enskilda, familjer, föreningar,
kommuner och så vidare.
Vi kristdemokrater menar att varje människa i och med sin rationella natur,
att kunna träffa moraliska val, har ett unikt och oändligt värde som ger
rättigheter men också ett ansvar för samhälle och medmänniska som
genererar skyldigheter som inte kan övertas av institutioner. Däremot kan stat
och andra institutioner stödja medborgaren i dennes strävanden efter att
fullgöra sina skyldigheter. Staten får då en subsidiär roll i förhållande till
medborgaren.
Det är därför viktigt att när nu fokus flyttas från den kollektivistiska synen
och det statliga totalansvaret för varje människa så får inte tomrummet fyllas
av individualism och ensidigt betonande av rättigheter. Som politiker och
samhällsföreträdare måste vi våga prata om, tydliggöra och föra en diskussion
kring våra medborgerliga skyldigheter.
Medborgerliga dygder
I medborgarskapet ingår något som jag, liksom Demokratiutredningen i
sitt slutbetänkande (SOU 2000:1), kallar medborgerliga dygder. De
dygder som Demokratiutredningen lyfter fram är kritisk rationalism,
laglydighet och solidaritet. I den kritiska rationalismen ingår en vilja att
sätta sig in i olika frågor, ifrågasätta, engagera sig, ta ansvar, ta initiativ
och försöka förstå också hur andra resonerar. Laglydigheten innebär
skyldigheten att följa de demokratiska spelreglerna och att exempelvis
betala skatt. Solidariteten, slutligen, innefattar en oegennyttig hållning till
medmänniskorna samt att behandla människor rättvist och se till
samhälls- och naturvärden oberoende av egennyttan.
Varför är det då så viktigt att som politiker betona dygder - det är väl ändå
inget vi skall lagstifta kring? Det är dock så att vi människor behöver idéer
och ideal att sträva emot - även om vi knappast någonsin kan leva i full
enlighet med dem. Men också för att kunna luta sig mot något när nyttoetiska
vindar sveper genom samhället. Ett vitalt och solidariskt samhälle kräver att
vi alla odlar några viktiga dygder som egenskaper. Dygder är inget man får
sig givet, utan de förvärvas och odlas under livet.
De medborgerliga dygder som jag vill lyfta fram som betydelsefulla för
medborgarandan går tillbaka till den klassiska och den kristna kulturen i
västerlandet och betecknas som de klassiska fyra kardinaldygderna - rättvisa,
måttfullhet, mod och praktisk klokskap. Rättvisan rör relationer människor
emellan. Var och en har rätt att försvara sina egna rättigheter, men också en
skyldighet att respektera andras rättigheter. Måttfullheten innebär att
förnuftet
bör råda över alltför vidlyftiga önskningar. Mod betyder en moralisk styrka
att våga möta faror och stå upp mot oförrätter. Den viktigaste av de fyra
kardinaldygderna är dock den praktiska klokskapen. Med den avses en kritisk
urskiljningsförmåga att avgöra vad som är rätt och fel i olika valsituationer.
Praktisk klokskap är överordnad de andra tre, eftersom vare sig rättvisa,
måttfullhet eller mod kan praktiseras utan klok urskiljning. Denna
kardinaldygd stämmer väl överens med vad Demokratiutredningen i sitt
slutbetänkande kallar för kritisk rationalism, vilket sägs vara en vilja att
sätta
sig in i frågor, ifrågasätta, engagera sig, ta ansvar, ta initiativ och försöka
förstå också hur andra resonerar. Utredningens dygder om laglydighet och
solidaritet motsvarar i viss utsträckning rättvisa. Solidariteten förklaras t ex
i
utredningen med oegennyttig och rättvis hållning till medmänniskor.
Medborgarbok
För att betona medborgarskapets rättigheter, men också dess skyldigheter
föreslår jag att alla nya medborgare skall få en medborgarbok där
medborgarskapets innebörd tydliggörs och samhällets grundvärderingar
formuleras. Jag anser det vara av stor vikt att inför framtiden värna, stärka
och förmedla de grundläggande värden utan vilka ett samhälle präglat av
ömsesidig respekt, tillit och gemenskap inte kan existera. Dessa värden
utgör den etiska grunden för ett fritt, jämställt, pluralistiskt och solidariskt
samhälle. En medborgarbok kan vara ett led i det arbetet.
Varje svensk medborgare som uppnår myndighetsåldern 18 år bör få en
medborgarbok av den svenska staten där de medborgerliga skyldig- och
rättigheterna diskuteras. Denna bok skall också ges alla som kommer till
Sverige och erhåller svenskt medborgarskap. Boken bör förmedla den
värdegrund som beskrivs i skolplanen:
Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla
människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt
solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan skall gestalta
och förmedla. I överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen
tradition och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran
till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande.
Denna värdegrund härleds alltså från den etik som förvaltats i kristen
idétradition och i västerländsk humanism. För en levande demokrati krävs
att medborgardygder såsom den kritiska rationalismen, laglydigheten och
solidariteten framhävs. Boken bör även innehålla en kort historik över
Sveriges demokratiska utveckling, information om hur det politiska
systemet i Sverige och Europasamarbetet fungerar.
Högtidligt överlämnande av medborgarboken
Överlämnandet av medborgarboken bör ske i samband med en ceremoni,
i hemkommunen, där man välkomnar och uppmärksammar de nya
svenskarna och de som blivit myndiga. Genom att boken både betonar
rättigheter och skyldigheter kan man höja statusen på och markera det
ansvar som vilar i medborgarskapet.
Medborgarboken skall dock inte primärt ge färdiga svar för enskilda
valsituationer eller fungera som "praktisk handbok i samhällsliv", även om
också medborgarskapets praktiska konsekvenser bör diskuteras. Boken skall
istället vara ett verktyg för utmejslandet av ett förhållningssätt där insikten
om rättigheter och skyldigheter gentemot samhälle och medmänniska
kommer till uttryck. En demokrati är beroende av att det finns en moralisk
övertygelse som baseras på grundläggande värden, som ständigt måste
diskuteras, men också försvaras. Utan en medborgaranda, som präglas av
frihet och ansvar upphör demokratin. Ingen konstitutionell ingenjörskonst i
världen kan säkra demokratins fortbestånd. Bara genom att vinna varje
generation för etiska grundvärden och i ord och handling tillämpa dem kan
medborgarna själva skapa sin folkstyrelse. En medborgarbok kan medverka
till en sådan medborgaranda.