Förslag till riksdagsbeslut
1. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning för att göra en nationell kostnadsberäkning på mäns våld mot kvinnor och barn.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att genom en internationell konferens belysa situationen för kvinnor och barn som utsatts för mäns våld.
Inledning
Våld mot kvinnor är det yttersta uttrycket för den bristande jämställdheten mellan kvinnor och män. År 1979 antog FN:s generalförsamling konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor (CEDAW). Den behandlar frågor som rör kvinnans rättigheter och syftar till att garantera kvinnor utövande och åtnjutande av mänskliga rättigheter och grundläggande friheter. Trots att konventionen idag är ratificerad av över 160 länder diskrimineras fortfarande kvinnor inom i stort sett samtliga områden i samtliga länder. Konventionen lyfter frågan till att bli statens ansvar och visar att könsdiskriminering inte handlar om relationen mellan individer, utan är en samhällelig struktur som måste förändras genom övergripande åtgärder. Våld mot kvinnor har varit ett kontroversiellt område i arbetet med konventionen. Först 1993 antogs ett utkast om avskaffande av våld mot kvinnor.
Verkligheten bakom konventionen är dock mörk. Mellan januari och september 1998 rapporterades 20 373 fall av misshandel av kvinnor i Sverige. Samma år sökte över 6500 kvinnor skydd på landets kvinnojourer. Antal anmälda sexualbrott uppgick 1999 till 8726, varav våldtäkt utgjorde en fjärdedel. Man räknar med att 16 kvinnor per år dödas av sina partners i Sverige. Problemet är på inget sätt marginellt, utan berör och påverkar i förlängningen alla kvinnors liv och handlingsutrymme.
Har vi råd med män?
Det könsrelaterade våldet har sitt ursprung i en patriarkal maktstruktur. En internationell undersökning visar att svartsjuka och separation var de vanligaste argumenten som män som begår våldsbrott anger som orsak och bakom dessa ligger ett kontroll- och maktbehov över kvinnan. Kvinnors utsatthet för mäns våld, vare sig det är misshandel, sexuella trakasserier, våldtäkt eller incest är ett samhällsproblem, som inte bara har konsekvenser på ett socialt plan utan även har ekonomiska aspekter. FN:s rapport State of world population 2000 tar upp dessa aspekter i ett globalt perspektiv.
Under året 1998 avsatte den svenska regeringen sammanlagt 20,5 miljoner kronor till satsningar som på olika sätt belyste frågor om mäns våld mot kvinnor. Det var ett brett spektrum och handlade bland annat om satsningar till ungdomar såväl som stöd till Rikskvinnocentrum. Detta är naturligtvis satsningar som även Vänsterpartiet menar är angelägna att gynna. Dock anser vi inte att dessa prioriteringar är tillräckliga. För att få en heltäckande bild av mäns våld mot kvinnor och dess konsekvenser bör man se på vad mäns våld mot kvinnor kostar samhället. Landets 118 kvinnojourer får ett stöd på 11 miljoner per år. Samhällets kostnader för män som sitter i fängelse uppgår idag till drygt 7 miljoner kronor per dygn. Att mäns våld mot kvinnor tar stora ekonomiska resurser i anspråk är helt klart, men vad som behövs är en allomfattande analys av vilka faktorer som har påverkan av mäns våld och en beräkning på vad det kostar samhället.
Utveckla mätmetoder
Kostnader för det könsrelaterade våldet har både direkta och indirekta variabler. Det handlar om direkta vårdkostnader för utsatta kvinnor och barn, kostnader för rättsprocesser och fängelse, jourverksamhet och andra kostnader för att ge kvinnor och barn skydd, men också bortfall i arbetstid, och begränsande av kvinnors deltagande i samhället. I USA beräknas den våldsrelaterade frånvarofrekvensen på och ökade hälsokostnaden för arbetsgivarna till ca 4 miljarder USD per år. När man i Kanada räknat på direkta kostnader av mäns våld mot kvinnor, som exempelvis rättsliga kostnader, medicinsk vård och frånvaro från arbete uppgick dessa till 900 miljoner USD per år. Liknande kostnadsberäkningar har även gjorts i Storbritannien, Nederländerna och Tyskland. Vänsterpartiet anser att Sverige som föregångsland i arbetet med att bekämpa mäns våld mot kvinnor bör agera i dessa frågor. En utredning bör tillsättas för att utveckla en vetenskaplig metod för och genomföra en nationell kostnadsberäkning på mäns våld mot kvinnor och barn. Detta bör riksdagen ge regeringen tillkänna.
Sätta frågan på dagordningen
Konstateras kan att våld mot kvinnor är det yttersta uttrycket för kvinnors underordning och ett problem som finns i alla samhällen. Det är ett våld som ständigt pågår både i de offentliga och de privata rummen. Sverige har sedan 1998 en lagstiftning som proklamerar Kvinnofrid. Lagen som rönt uppmärksamhet internationellt syftar dels till att synliggöra våld mot kvinnor och samtidigt fokusera på det systematiska i våld som utövas av närstående män. Dels innefattade Kvinnofrid en lag som kriminaliserar köp av sexuella tjänster.
Sverige har således en framåtsträvande roll när det gäller frågan om våld mot kvinnor som samhällsproblem. Under de senaste åren har en mängd projekt och arbeten genomförts som på olika sätt belyst och arbetat med mäns våld mot kvinnor. Även internationellt finns en mängd erfarenheter att ta till sig. Förutom att synliggöra och skapa en medvetenhet för problemet är det av stor vikt att sprida kunskap och erfarenheter inom detta område. Vänsterpartiet anser att regeringen genom en internationell konferens som ur ett övergripande samhällsperspektiv belyser situationen för kvinnor och barn som utsatts för mäns våld aktivt kan sätta jämställdhetsmålet frihet från könsrelaterat våld på den internationella dagordningen. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Stockholm den 30 september 2000
Gudrun Schyman (v)
Hans Andersson (v)
Ingrid Burman (v)
Lars Bäckström (v)
Stig Eriksson (v)
Owe Hellberg (v)
Berit Jóhannesson (v)
Tanja Linderborg (v)
Maggi Mikaelsson (v)
Ulla Hoffmann (v)