Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om möjligheterna att inrätta jourdomstolar.
Inrättande av jourdomstolar
Ungdomsbrottsligheten ökar dramatiskt. Sedan 50-talet har det dödliga
våldet i Sverige fördubblats och undomsbrottsligheten har ökat i samma
takt. Vid ungdomsbrottslighet i åldrarna 15-30 år är det viktigt att - i de
fall där gärningsmannen bundits vid brottet - samhället skyndsamt
reagerar genom att utdela, dels tingsrättsdom, dels straffverkställighet.
I enstaka fall lyckas polisen genom brottsplatsundersökningar, t.ex.
fingeravtryck, binda någon till brott. I de fall där polisen bundit
gärningsmännen vid brottet begår de nya brott i avvaktan på dels
tingsrättsdom, dels straffets verkställande. Dessa brott brukar vara samma typ
av brott om de misstänkta tidigare fått dom på. För att bli häktade på
recidivfara (fortsatt brottslighet) skall det vara misstankar om brott som ger
mer än ett år i straffskalan eller att de saknar bostad eller befaras undandra
sig
lagföring.
Polisen rapporterar i dag t.ex. vid grov olovlig körning och ringa
narkotikabrott, men problemet är att de brotten ger inte i allmänhet fängelse
utan böter. Dessutom saknar dessa gärningsmän oftast tillgångar så att
bötesstraff känns som om man fick straffet på kredit. Signalen som samhället
ger ungdomsbrottslingarna blir att "ju mer man får rabatt på brotten, desto fler
begår man". Istället skulle dessa brott snabbutredas av polisen, och tiden
mellan brott och straffverkställighet minimeras, så att de under tiden inte
hinner begå många nya brott. Speciellt gäller detta unga lagöverträdare.
Inrättande av jourdomstolar på ett antal orter i Sverige skulle kunna
förhindra en ny och fortsatt ungdomsbrottslighet. Dessa jourdomstolar skulle
vara en besparing i stora mått gällande de samhällsresurser som åtgår vid
förnyad brottslighet och de tragedier som drabbar brottsoffren. Vid inrättandet
av jourdomstolar bör även regionalpolitiska hänsyn tagas.