Förslag till riksdagsbeslut
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att göra en ny rättegångsutredning.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att införa jourdomstolar i Sverige.
Bagatellbrottslighet
De alltmer komplicerade förhållandena i det moderna samhället har överlag fört med sig en enorm tillväxt av den offentligrättsliga lagstiftningen i världen. Lagstiftningen har i sin tur ofta försetts med straffrättsliga bestämmelser. Utvecklingen har gjort att man ibland talar om "straffrättens inflation". Samhällsutvecklingen har även gjort att antalet anmälda brott har ökat. Dessa problem på det kriminalpolitiska området är inte unika för Sverige utan återfinns även på det internationella planet, t.ex. i USA. Allmänheten reagerar ofta på den uppkomna situationen med krav på hårdare straff, mera poliser, mera resurser till domstolarna etc.
En av flera möjliga lösningar på problemen kan sammanfattas under rubriken Behandling av bagatellbrottslighet. Detta har att göra med att den brottslighet som rättsväsendet ställs inför till största delen är förseelser av lindrigare slag. Vad som är bagatellbrott kan endast fastställas i förhållande till brottsligheten i övrigt. Det närmaste man kommer en definition är att det är fråga om brott som befinner sig på den lägsta nivån i ett straffrättsligt system. En väsentlig distinktion är att man vid frågor rörande bagatellbrottslighet gör en distinktion mellan de s.k. abstrakta respektive de typiskt sett bagatellartade brotten. De sistnämnda är brott som av lagstiftaren betraktas som typiskt lindriga.
Många personer som väntar på eventuellt straff för ett brott, som kan anses ringa, bryts ner under väntetiden på dom. En tänkbar väg för att komma bort från detta är att, efter mönster från vissa andra länder, införa jourdomstolar. Med begreppet "jourdomstol" kan man avse en domstol som dömer över ett mindre brott i omedelbar eller nära anslutning brottet.
Det finns olika sätt att behandla de bagatellartade brotten inom straffprocessen. En lämplig utgångspunkt för att behandla frågan kan vara att se på Europarådets rekommendation, The simplification of criminal justice, nr 87 från den 17 september 1987.
Jourdomstolar
Införande av jourdomstolssystem kan leda till att processekonomiska vinster kan göras. Det är viktigt att minska tiden mellan förövat brott och dom, så att sambandet mellan brott och dom inte går förlorat. Antalet brott blir antagligen lägre om det finns ett snabbt verkande reaktionssystem. Gärningsmannen bör inte behöva sväva i ovisshet under lång tid om vilken påföljd det kommer att bli för det brott han begått. Ovissheten kan vara svårare än själva påföljden. En lång tid mellan upptäckt av brott och verkställighet kan också innebära att den dömde ställs inför personliga och sociala problem, om han under mellantiden lyckas bygga upp en fungerande social tillvaro.
Jourdomstolar finns i andra länder. I Tyskland finns möjlighet att åtala och döma brottslingar för mindre allvarliga brott vid jourdomstol (Schnellgericht). Under innevarande år (2000) har det förekommit en debatt i Tyskland om att utvidga användningen av jourdomstolsförfarandet avseende brott som t.ex. stöld, snatteri och skadegörelse.
Ett jourdomstolssystem finns även i USA. Där ser dess verksamhet olika ut i olika delstater beroende på att domstolssystemen skiljer sig åt mellan delstaterna.
KLÖS i Jönköping
I Sverige inleddes ett försök i Jönköping i början av 1999, som var ett ettårigt försök och kallades KLÖS (Kvickare lagföring genom ökad samverkan). Projektet tillkom på initiativ av den lokala åklagarkammaren. I KLÖS-fall skulle förundersökningen ta högst fyra dagar. På den femte dagen skulle åklagaren bestämma sig för om åtal skulle väckas. Därefter hölls huvudförhandling senast tre veckor efter brottet. Tanken med projektet var att korta genomströmningstiden och på så vis öka kostnadseffektiviteten.
Det är många år sedan en rättegångsutredning gjordes i Sverige, nämligen 1982 (SOU 1982:26 del B). Antalet brott har ökat och handläggningen tar ofta väldigt lång tid. Det bör därför vara dags att göra en ny rättegångsutredning och i den bl.a. se på möjligheterna att inrätta "jourdomstolar" i Sverige.
Stockholm den 3 oktober 2000
Birgitta Sellén (c)