Motion till riksdagen
2000/01:Ju809
av Marcelind, Ragnwi (kd)

Rätten att överklaga


Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen begär att regeringen ser över möjligheten att avskaffa kravet
på särskilt prövningstillstånd vid bötesdomar.
Motivering
Om en person döms för ett brott där påföljden blir böter kan man inte som
lagstiftningen ser ut idag överklaga till högre instans. 1999 dömdes i
tingsrätten drygt 1 000 personer till böter, ett straff som inte gick att
överklaga trots att den dömde nekat till brott. Bara en fjärdedel av alla de
brottmål som behövde särskilt prövningstillstånd för att tas upp i
hovrätterna fick ett sådant tillstånd.
Även då det ovanliga inträffat att tingsrättens dom var en s.k.
nämndemannadom, dvs. där nämndemännen var i majoritet mot rättens
ordförande i själva skuldfrågan, har prövningstillstånd nekats. Docent
Christian Diesen vid Stockholms universitet har studerat nämndemannadomar
under mitten av 1990-talet, hur nämndemän dömer och hur de skiljer sig från
jurister i sin bedömning. Av de fall Diesen studerat var det bara i ett fall av
tusen som nämndemännen gått emot rättens ordförande i själva skuldfrågan. I
tre fall av tusen gick nämndemännen emot ordföranden i frågan om vilket
straff som skulle utdömas. Enligt Diesen borde det vara rimligt att
prövningstillstånd beviljas även i bagatellartade mål med böter som straff om
det finns skiljaktiga meningar mellan rättens ordförande och nämndemännen.
För flera av dessa personer som nekats prövningstillstånd hade det varit
bättre med en strängare dom i tingsrätten, för att på så sätt få möjlighet att
överklaga och därmed få saken prövad igen i hovrätten. Människors rätt att
överklaga en dom när brott förnekas måste alltid finnas. Idag är så inte fallet
vilket omgående bör ses över.
Uppmärksammade fall under 1999 har lett till att media påpekat det
orimliga i situationen. Människor har drabbats mycket hårt av att de nekats
prövningstillstånd. Deras liv har slagits i spillror, de har förlorat anseende
hos
närstående och vänner, de har blivit uppsagda från jobbet och utstått ett
långvarigt lidande som aldrig kan mätas i pengar. Det är i högsta grad
otillfredsställande att bara en enda instans fällt domen i ett ärende som får så
vittgående konsekvenser.
Mot bakgrund av ovanstående bör lagen ses över så att kravet på särskilt
prövningstillstånd avskaffas vid bötesdomar.

Stockholm den 26 september 2000
Ragnwi Marcelind (kd)
Ingvar Svensson (kd)
Rolf Åbjörnsson (kd)
Kjell Eldensjö (kd)
Chatrine Pålsson (kd)
Ingemar Vänerlöv (kd)
Björn von der Esch (kd)
Inger Strömbom (kd)
Maria Larsson (kd)
Magda Ayoub (kd)
Dan Kihlström (kd)