Motion till riksdagen
2000/01:Ju727
av Silfverstrand, Bengt (s)

Brott mot demokratin


Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en översyn av lagstiftningen vad gäller brott mot demokratin.
Motivering
I flera år träffas en grupp extremt invandrarfientliga ungdomar i Klippan.
De bränner hus, samlar nazistpamfletter, går till skolan i Ku klux Klan-
huvor och gör upp dödslistor. I september hittas en färgad man död i ett
buskage i samhället. Han är knivhuggen direkt i hjärtat. - Sånt händer, det
får man räkna med, säger en av pojkarna bakom dådet. Det bor för många
invandrare här! Detta hände 1995. Sedan dess utgör nazister ett etablerat
inslag i Klippans kommun, i nordvästra Skåne.
Ishockeyspelaren Peter Karlsson knivmördas med 64 hugg i Västerås av en
naziaktivist i Westra Aros SA. I Kungälv torteras 14-årige John Hron till döds
av skinnskallar. Sommaren 1999 utsätts ett journalistpar i Nacka för
mordförsök. De har kartlagt nynazismen i Sverige. Samma sommar skjuts två
poliser brutalt till döds i Malexander av nynazistiska bankrånare. I oktober
samma år mördas fackföreningsmannen Björn Söderberg i Sätra, sedan han
invänt mot att en nazist fått ett förtroendeuppdrag i den lokala fackklubben. I
Gävle har den syndikalistiska "Joe Hillgården" utsatts för sprängattentat och i
Malmö placeras en bomb utanför sångaren Mikael Wiehes port. I Tensta
avlossas ett skott mot ett fönster hos journalisten Kurdo Baksi. Hakkors och
nazislagord har klottrats på det hus där den kända antirasisten och debattören
Ingrid Segerstedt Wiberg bor i Göteborg.
Nynazismens härjningar tar sig allt brutalare uttryck. Säkerhetspolisens
verksamhetsberättelse visar att antalet rasistiska brott nästan fördubblades
bara på ett enda år - 1998 jämfört med 1997. Samtidigt har den nazistiska och
rasistiska propagandan ökat kraftigt, inte minst på Internet.
"För nazismen har denna period handlat om att tänja gränserna för vad
som är tillåtet och återerövra förlorat ideologiskt territorium", skriver
journalisten Stieg Larsson i Demokratiutredningens rapport Demokratins
förgörare.
Misstron är den smala stigen, främlingsföraktet gatan och
rasismen/nazismen den breda motorvägen. Det ligger något av symbolik i det
förhållandet att Hitler byggde de tyska motorvägarna. De var
uppmarschområden för hans väldiga krigsmaskin, en koloss, som krossade en
civilisation och utrotade de folk - inte minst sex miljoner av judisk härkomst
- som inte passade in i den ariska s.k. renrasiga bilden av den fulländade,
blonda och högresta människan.
Hot, misshandel, bomber, rån och mord - de grövsta brott utförs nu av
människor drivna av en förvriden ideologi. De erkänner inte den minsta
gemensamma nämnaren för vår typ av samhälle - alla människors lika värde.
De hyser ingen respekt för andras åsikter. De vill ha en annan
samhällsordning grundad på ras och åtskillnad, på våld och över- och
underordning. De tvekar inte att sätta sig över lagen i namn av sin åskådning.
Var tredje åklagare har tvingats lägga ner brottsutredningar sedan någon
inblandad blivit skrämd till tystnad. Nio av tio poliser säger att hoten mot
rättsväsendet ökar. Flera vittnar om att de inte vågar ingripa mot vissa
brottslingar av rädsla för vad som kan hända familjen.
Det är ingen tvekan om att nazism eller radikalnationalism av det här
slaget utgör ett hot mot vår demokratiska samhällsform. Det borde heller inte
råda någon tvekan om att det öppna samhället måste försvara sig mot sina
fiender.
Många har ställt sig frågan om politiskt motiverade brott kan betecknas
som terrorism. Med terrorism brukar avses just våld, hot eller tvång för
politiska syften. Grov kriminalitet i kombination med en extrem ideologi kan
således kallas terrorism, vilket också justitieministern offentligen uttalat.
En annan relevant fråga är om nazisterna utgör ett hot mot rikets inre
säkerhet. Nazisternas ideologi och mycket av deras verksamhet utgör
definitivt ett hot mot enskilda människor. Att enskilda människor hotas eller
utsätts för våld endast för att de utnyttjar sina medborgerliga fri- och
rättigheter är ett hot mot demokratin. I denna mening utgör nazisterna ett hot
mot rikets inre säkerhet.
Kampen mot brottslighet förknippad med nazism/rasism måste nu skärpas
och föras på alla plan. Vi lever i en demokrati och vi är beredda att försvara
den. Den som har som mål att arbeta mot vårt nuvarande samhällssystem kan
göra det med demokratiska metoder, men när det sker genom hot, våld etc.
borde dessa brott bedömas hårdare än vad som sker med nuvarande
lagstiftning. Bombhot mot lokal med offentligt möte är, enligt min mening,
ett typiskt exempel på brott mot demokratin.
Någon tolkning av begreppet demokrati i straffrättsliga sammanhang
förekommer inte i Sverige, då termen inte återfinns i något straffbud. Med en
extensiv tolkning av begreppet skulle det i och för sig kunna anses omfatta en
stor mängd straffbelagda handlingar av enskilda eller antidemokratiska
grupperingar gentemot såväl själva staten som enskilda människor.
De mycket sällan använda åtalsgrunderna högmålsbrott i 18 kap.
Brottsbalken (BrB) fångar in ett antal mycket allvarliga kriminella beteenden
som kan anses rikta sig mot rikets säkerhet men knappast den typ av brott
som här ovan berörs. En brottsrubricering som i dagsläget känns något mer
aktuell och som möjligen skulle kunna tillämpas i högre utsträckning av
landets åklagare är brott mot medborgerlig frihet. Men inte heller detta
lagrum fångar in det eftersträvade helhetsgreppet på brott mot demokratin.
Vårt samhällsklimat har hårdnat de senaste 15 åren. Odemokratiska
grupper tillgriper allt oftare hot, våld och förbjudna aktioner för att skrämma
sig till egna vinster. För polis och rättsväsendet är det ofta svårt att komma
åt
denna typ av brottslighet med effektiva åtgärder. Vår lagstiftning räcker helt
enkelt inte till för att täcka in helheten.
Jag föreslår mot denna bakgrund en översyn av nuvarande lagstiftning med
anknytning till i motionen beskrivna brott mot demokratin. I översynen bör
prövas möjligheterna att införa ett nytt kapitel i Brottsbalken rubricerat:
Brott
mot demokratin.
Graderna av brott skulle kunna vara: ringa brott, brott och grovt brott mot
demokratin. Grovt brott skulle jämställas med grovt brott mot rikets säkerhet.

Stockholm den 3 oktober 2000
Bengt Silfverstrand (s)