1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att förberedelse och försök till skadegörelse straffbeläggs.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att straffet för grova skadegörelsebrott skärps till ett års
fängelse.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en riksomfattande handlingsplan mot klotter.
Motivering
Klotter och vandalisering är på väg att bli ett av våra verkligt stora
samhällsproblem. Det orsakar enorma ekonomiska skador, och lockar in
barn och ungdomar i tidig kriminalitet och i ett beteende som närmast kan
jämföras med narkotikamissbruk. En grov skattning säger att det läggs
ned i storleksordningen en halv miljard kronor årligen på att sanera och
reparera nedklottrad egendom i Sverige. Det motsvarar ungefär 1400
lärartjänster. Om övrig skadegörelse tas med blir summorna än mer
svindlande.
Kampen mot klotter och annan skadegörelse måste föras på bred front i
samhället. Det är nödvändigt med både förebyggande arbete och snabba
insatser för att sanera klotter. Klotter och annan skadegörelse har nämligen
blivit ett stort samhällsproblem i många av landets kommuner. Problemet är
störst i storstäder som Stockholm, Göteborg och Uppsala, men de uppfattas
också som stora och växande på andra håll i landet.
Under senare år har klotterproblemet börjat tas allt mer på allvar av
kommuner, trafikföretag, polis och andra myndigheter. Fortfarande finns
dock på många håll stora brister i kunskaperna om problemets omfattning och
om vilka åtgärder som är nödvändiga och effektiva. Det finns också flera
exempel på att man genomför åtgärder som gör större skada än nytta, till
exempel klotterskolor och legala klotterväggar. Vissa kommuner ger
ungdomar bygglov för att graffitimåla allmänna platser.
Bör prioriteras
Problemet är så stort att det bör upprättas en nationell handlingsplan mot
klotter och annan skadegörelse. I detta krävs att kommunala myndigheter
inom teknik, skola, socialtjänst, kultur och fritid med mera arbetar
samordnat och målinriktat. Arbetet måste också samordnas med de
insatser som utförs av trafikföretag, polis, fastighetsägare med flera. Även
från åklagarhåll måste en större prioritering göras för att lagföra
klottrarna.
Bekämpandet av klotter och skadegörelse bör därför prioriteras.
Anledningarna till detta är flera:
- För det första är klottret inkörsporten till grövre kriminalitet. Vikten av
familjens, skolans och andra gemenskapers förebyggande insatser kan inte
nog understrykas i detta sammanhang. Barn måste tidigt få lära sig att
respektera sina medmänniskor och andras egendom. Respekten måste
naturligtvis även innefatta den gemensamma kommunala egendomen.
- För det andra måste stora summor avsättas varje år för att sanera klottret.
Bara Stockholms lokaltrafik har kostnader på 70 miljoner kronor årligen
för att sanera klotter och annan skadegörelse. Dessa pengar skulle kunna
användas till mer behjärtansvärda ändamål.
- För det tredje förfular klottret stadsbilden och gör de offentliga miljöerna
mindre trivsamma. Vilket i sin förlängning kan leda till
förslumningseffekter som i sin tur skapar otrygghet och även avflyttning
från vissa bostadsområden.
Lagändringar
För att ge polisen effektiva möjligheter att bekämpa klottret, måste det
göras möjligt att visitera personer som på goda grunder misstänks bära på
klotterutrustning. Redan nu finns möjligheten att förverka utrustning, men
inte att leta efter den.
Idag är maximistraffet för skadegörelse 6 månaders fängelse. Från polisen
finns önskemål om att höja maxstraffet till 1 års fängelse. Polisen skulle då
kunna gå in med rättsliga åtgärder i form av anhållande/häktande (RB 24:1).
Även förberedelse till skadegörelse borde straffbeläggas. Om inte denna
förändring görs blir det fortsatt möjligt att fullastad med klotterutrustning ta
sig in på en terminal för bussar eller tåg utan att detta får straffpåföljd, så
länge man anträffats innan man påbörjat skadegörelsen.
Klotterplank får motsatt effekt
Ibland hävdas det att lagliga klotterplank ska sättas upp för att det leder
till att det olagliga klottrandet minskar. Men tyvärr är det precis tvärt om.
För det första måste man förstå att klotter, graffiti tillhör en subkultur som
går ut på att måla olagligt. Det gäller att synas så mycket som möjligt och
på sådana platser att klottraren får andra klottrares avund. Det vill säga så
centralt som möjligt och främst i anslutning till järnvägen. Klottrare som
intervjuas säger själva att höjdpunkten är att få klottra ner en
järnvägsvagn.
Om lagliga klotterplank sätts upp blir dessa bara träningsplank för att
sedan klottra olagligt. I ett flertal kommuner har försök gjorts med dessa
träningsplank. Det har anordnats klotterskolor och konserter för att
tillfredsställa den här förhållandevis lilla gruppen ungdomar. I samtliga fall
har det spårat ur och resulterat i mer klotter. I Uppsala exempelvis har man
haft en klotterskola med anställd "rektor". Som "examensprov" gick rektor
och alla elever ut och klottrade olagligt.
Om det finns lagliga klotterplank, minskas möjligheten till kontroll av det
olagliga klottrandet. Finns det klotterplank kommer ungdomar att hävda att de
är på väg till eller ifrån lagliga klotterplank. Även föräldrar kommer att tro
att
deras barn endast utnyttjar det lagliga planket, eftersom man självklart vill
tro
sin tonåring.
Inkörsporten till grövre kriminalitet
Hur får klottrarna tag i färgen? Ungdomar som klottrar, dvs. begår brott,
begår ofta ytterligare brott för att kunna klottra. Som bekant förekommer
det ofta inbrott på ställen där det finns färg. När dessa ungdomar begår
inbrotten och stölderna, som tyvärr är rätt många, upptäcker de att det
finns andra saker att stjäla som ger dem en ekonomisk vinning. Helt
plötsligt är man involverad i grövre brottslighet. Det behöver inte bli så
men riskerna ökar markant. För att försvåra för klottrare bör butikerna
placera sprayburkarna i låsta skåp och även fundera över om det är
nödvändigt att ha dessa i sortimentet.
Miljö- och förslumningseffekter
Det finns även miljöaspekter, dels färgernas inverkan på vår natur
eftersom det inte är några miljövänliga produkter, dels utsätter klottraren
sig för stora hälsorisker vad gäller kemikalierna som de andas in. I övrigt
utsätter de sig också för risker i form av olyckor i samband med
klottrandet, eftersom de vistas på järnvägsområden, broar, i tunnlar m.m.
Det finns otaliga exempel där dessa personer skadats och även avlidit på
grund av sitt utövande.
Skapar otrygghet
Det finns ett samband mellan klotter-vandalisering-förslumning-våld.
Klottret leder också till förslumningseffekter vilket för med sig att
allmänheten drar sig för att besöka vissa platser/områden eftersom det
inger otrygghet. Klottret bidrar till en känsla av otrygghet, något som
ingen har rätt att ge en annan människa. Det ger även effekter i form av
avflyttning från vissa områden som är hårt utsatta av klotter. Det blir helt
enkelt inte attraktivt att bo där. Risken ökar även för ökad brottslighet i
dessa områden.
Gemensam strategi
Det är viktigt att samhället har en gemensam syn på klotterproblematiken.
Därför bör riksdagen uppdra åt justitieministern att upprätta en nationell
handlingsplan mot klotter och annan skadegörelse.