Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning med uppdrag att utreda förutsättningarna för att ersätta livstidsstraffet med tidsbestämda straff. Livstidsstraff i svenskt rättsväsende
I det svenska rättsväsendet anses en av de grundläggande principerna vara att de straff som döms ut då ett brott har begåtts skall vara rättvisa och förutsägbara (vilket också är en förutsättning för att preventionstanken skall ha någon grund). En annan grundprincip är maktfördelningsprincipen, det vill säga att domstolarna är den dömande makten frikopplad från den lagstiftande och verkställande makten.
Vänsterpartiet anser att detta är två av de viktigaste grundstenarna för att garantera rättssäkerheten i systemet och vi är övertygade om att detta är en uppfattning som delas av de flesta. Detta till trots kan inte det strängaste straffet som kan utdömas enligt svensk rätt, nämligen livstidsstraffet, sägas omfattas av dessa grundstenar. Livstidsstraffet bygger i sin nuvarande form på att regeringen (den verkställande makten) är den instans som slutligen, genom nådeinstitutet, bestämmer strafftidens längd.
Detta gör att principen om att påföljdssystemet skall vara rättvist bryts då nådeinstitutet bygger helt på individuell prövning och visar på stora variationer i tillämpning. Förutsägbarheten existerar inte med denna modell eftersom möjligheten att beräkna när man kan få nåd och därmed få straffet tidsbestämt inte existerar.
Principen om att domstolarna skall vara den dömande makten och därmed frikopplade från den verkställande existerar inte med den konstruktion som livstidsstraffet har i dag.
Antalet dömda till livstidsstraff har ökat kraftigt och benådningspraxis har drastiskt förändrats under den senaste tioårsperioden. Detta har inneburit att strafftidens egentliga längd har ökat väsentligt. De längre strafftiderna kan antas bero på dels en förskjutning i den allmänna debatten, dels på den brottsutveckling som finns i samhället i dag.
Under åren 1995-1996 fick 20 personer sitt straff av nåd tidsbestämt. För dessa fastställdes strafftiden till mellan 14 och 23 år. Det finns i dag 99 livstidsdömda personer inskrivna på svenska fängelser av vilka sex har fått sina straff tidsbestämda, dvs. de har beviljats nåd. Tiden som bestämts för dessa personers straff är 23, 20, 20, 19, 18 respektive 18 år.
Grova brott skall enligt Vänsterpartiet straffas i enlighet med det straffvärde brottet anses ha. Detta innebär givetvis att straffskalorna vid avskaffandet av livstidsstraffet måste ses över. Vi anser dock det vara orimligt att de som dömts för brott för så många år sedan får sin strafftid påverkad av händelser helt utanför deras kontroll. Grova och uppmärksammade brott som begåtts av andra försvårar livstidsdömdas möjlighet till nåd trots att det inte har med deras brott att göra.
Politiska vindar påverkar livstidsstraffet, det kan man tydligt se genom att följa debatten och läsa program och motioner inom detta område. Vid skiftande majoriteter kan synen på livstidsstraffet och tillämpningen av nådeinstitutet förändras. Detta strider helt mot de grundprinciper som vårt rättsväsende vilar på. Straffmätningen riskerar att bli en politisk fråga.
Således bör en utredning snarast tillsättas för att utreda ett avskaffande av livstidsstraffet i enlighet med det ovan anförda.
Stockholm den 19 september 2000
Gudrun Schyman (v)
Hans Andersson (v)
Ingrid Burman (v)
Lars Bäckström (v)
Stig Eriksson (v)
Owe Hellberg (v)
Berit Jóhannesson (v)
Tanja Linderborg (v)
Maggi Mikaelsson (v)
Alice Åström (v)