Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring i lagen så
att livstidsstraffet omvandlas till ett tidsbestämt straff.
Livstidsstraffet
Antalet livstidsstraff har fyrdubblats de senaste tio åren. Fram till slutet av
80-talet beviljades den intagne nåd efter 6 år. Nåd innebar omvandling till
tidsbestämt straff. Straffet blev i realiteten 14 -16 år. Då tillämpades
också halvtidsfrigivning, vilket gav ett livstidsstraff på 7-8 år, oavsett
vilken regering som satt.
Från 90-talets början blev det en ändring. Tidsbestämning ägde rum efter
9-10 år, och straff tiden blev 17-18 år. Den senaste tidens utveckling har
inneburit att tidsbestämning sker i mycket få fall och då efter 13-14 år. Den
verkliga strafftiden ligger nu på 20-21 år.
Det kan konstateras att livstidsstraffet bestäms av regeringens inställning
och det allmänna opinionsläget.
Miljöpartiet anser att livstidsstraffet ska omvandlas till tidsbestämda straff.
Vi anser att domstolarna självständigt skall utdöma straff. Den dömande
makten skall vara frikopplad från den regerande makten. Att ha straff som
inte är tidsbestämda strider mot den grundläggande straffrättsliga principen
om rättvisa och förutsebarhet.
Avskräckningseffekter finns inte, säger kriminologer. I kriminalvårdens
skrift "Med sikte på framtiden" står i kapitlet om livstidsstraffet följande:
Eftersom den som döms till livstids fängelse idag under en avsevärd tid
får sväva i ovisshet om tidsbestämningen kan livstidsstraffet nu framstå
som mer inhumant än tidigare. Straffet kan också uppfattas som mer
inkonsekvent mot grundläggande straffrättsliga principer om rättvisa och
förutsebarhet.
Det är idag svårt att förutse hur långt ett livstidsstraff i praktiken kommer
att bli. Det innebär att det kan bli mycket stor skillnad mellan det längsta
tidsbestämda straffet för mord och livstids fängelse. Det är därför idag
betydligt svårare för domstolen som ska bestämma fängelsestraffets längd
efter brottets straffvärde att kunna förutse hur långt frihetsberövande en
livstidsdom kan komma att innebära. Detta strider, som sagts flera gånger,
mot de krav på förutsebarhet, rättvisa och klarhet som enligt de senaste
reformerna bör ställas på ett straffsystem.
Det finns även kriminalvårdsspecifika faktorer som talar för att
livstidsstraffet bör avskaffas, då t ex behandlingsinsatser på anstalten
försvåras.