Riksdagen begär att regeringen ser över lekmannaarvodet för övervakare
i enlighet med vad i motionen anförs.
Motivering
Inom frivården råder idag stor brist på lekmannaövervakare. Ineffektiva
administrativa system och en alltför låg ersättning anses vara några av
orsakerna bakom detta problem. Den ersättning som betalas ut till en
lekmannaövervakare är 300 kronor i månaden. Halva summan är
skattepliktig och halva ska användas till den frivårdsdömdes aktiviteter.
Det som blir kvar av ersättningen för uppdraget är mycket lite. Många
lekmannaövervakare betalar i stället i praktiken för att få utföra sitt
uppdrag.
Lekmannaövervakare har en viktig uppgift i samhället. De ska både delta i
den sociala gemenskapen och utöva kontroll. Deras uppgift är att fungera som
ett stöd för den dömde att skapa en normal livssituation, en förutsättning för
ett liv utan kriminalitet. Lekmannaövervakaren är en positiv förebild som
finns tillgänglig dygnet runt. Denna insats måste tas till vara och statusen på
uppgiften höjas. Det låga arvodet ger en signal om att uppdraget inte anses
vara viktigt. Nu måste utvecklingen vändas innan det är för sent.
Problemet med för få lekmannaövervakare har diskuterats i frågeform
mellan den tidigare justitieministern och olika frågeställare under våren 2000.
Laila Freivalds har svarat att hon "är övertygad om att det även i
fortsättningen måste vara så att den som tar på sig uppdrag som
lekmannaövervakare gör det på grund av sitt sociala engagemang och intresse
för andra människor".
Av frivårdens cirka 8 000 klienter får endast hälften en
lekmannaövervakare. 1999 var andelen klienter med lekmannaövervakare 46
procent.
I ett frågesvar skriver den förra justitieministern Laila Freivalds att
kriminalvårdens mål är att öka antalet lekmannaövervakare. Men hur ska
detta bli möjligt utan att ersättningsnivån höjs? Vi anser att detta är en
kortsiktig politik som inte stödjer kriminalvårdens uppgift: att förebygga
återfall i brott. Kriminalvårdens arbete måste vara inriktat på att stödja och
hjälpa den dömde och främja anpassningen i samhället. Med anledning av
ovanstående anser vi att ersättningen behöver ses över och höjas så att
summan upplevs som en rimlig ersättning för uppdraget.