Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av en översyn av den rättspsykiatriska vården.
Motivering
1995 gjordes en inventering av de cirka 700 män och kvinnor som då
fanns inom den rättspsykiatriska vården och som hade så kallad särskild
utskrivningsprövning. Socialstyrelsen har under våren 2000 publicerat en
studie i vad som har hänt med dem.
Under undersökningens gång upptäckte man flera fall där personer som
dömts till rättspsykiatrisk vård aldrig skrivits in på sjukhus. Ett exempel är
en
man som dömdes för mord 1992. Sedan dess finns inga mer uppgifter. Ingen
vet om han vårdats på sjukhus, om han fått permission eller om han i dag är
på fri fot.
En annan man hade dömts till vård men släppts. Under en ny
rättspsykiatrisk undersökning som han genomgick efter ett annat brott
uttryckte han önskemål om samma "straff" igen. Det handlar om allvarliga fel
eftersom flera dömda brottslingar aldrig hamnat på sjukhus.
Allvarliga brister i kriminalregistret
Det verkar som om belastningsregistret innehåller allvarliga brister. I vart
fjärde fall har sjukhusen slarvat med att rapportera till Rikspolisstyrelsen,
som sköter registret, vad som händer med personerna som dömts till vård.
Vissa sjukhus har struntat helt i att rapportera medan andra följer
reglerna. Det handlar om mycket viktiga uppgifter som ibland saknas om
dömda mördare.
Ofta är det omöjligt att följa vad som har hänt personen: "De har bara
försvunnit ur registret." Därför händer det att polisen inte får veta om en
farlig
person skrivits ut eller fått permission. Dessa brister får allvarliga
konsekvenser. Om en människa inte finns i belastningsregistret utgår en
åklagare från att han eller hon är ostraffad. Då kanske man låter bli att vidta
åtgärder trots att det är befogat.
De dåligt fungerande rutinerna får även konsekvenser för brottsoffren.
Enligt lag ska till exempel förföljda kvinnor få veta när mannen fått
permission eller skrivits ut. I många fall fungerar dock ej detta. Följden blir
att många brottsoffer inte får den information och de besked de har rätt till.