1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om ökade anslag till rättsväsendet.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att pågående försöksverksamheter, såsom t.ex. Hallsbergs
tingsrätt, bör följas upp.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att varje förändring av domstolsorganisationen skall föregås av
ett riksdagsbeslut.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att bevara den nuvarande tingsrättsorganisationen i Karlskoga
och Lindesberg.
Den svenska rättskulturen
Tingsrättens uppgift skall framför allt vara att handlägga och avgöra
brottmål och tvistemål. Dessutom skall tingsrätten besluta i sådana
ärenden som t.ex. rör namnändring, adoption, förmynderskap,
godmanskap och boupptäckning. I många av tingsrättens ärenden är den
lokala förankringen viktig för att beslut och domar skall hålla högsta
möjliga kvalitet.
Riksdagen har länge värnat om att tillhandahålla en decentraliserad
domstolsstruktur. Detta har man gjort genom att de mål och ärenden som
prövats har kommit från domsagor med relativt få ingående kommuner. Den
lokala förankringen har förstärkts ytterligare av systemet med
lekmannadomare, s k nämndemän.
Vi finner det allvarligt att regeringen väljer att driva på en process där
viktig infrastruktur i samhället rullas tillbaka från mindre orter. Det är
dessutom en obegriplig process om man samtidigt menar att det är viktigt att
även mindre orter skall kunna utvecklas i framtiden. Centraliseringen på
rättsområdet, inte minst när det gäller tingsrätter, är dessutom ett allvarligt
hot
mot tanken på stark lokal förankring för bättre rättssäkerhet.
Bristande resurser
I årets budgetproposition föreslår regeringen att domstolarnas anslagsram
höjs med 120 miljoner kronor. Till detta skall 93 miljoner tillräknas för
beräknade utgiftsökningar för bl.a. löner och lokaler. Domstolsverket
begärde i sitt budgetunderlag för åren 2001-2003 totalt 729 miljoner
varav 317 miljoner under år 2001. Detta är medel som enligt
Domstolsverket krävs för att öka bl.a. säkerheten i domstolarna,
upprustning av tekniken med bl.a. utbyggnad av videoteknik i
domstolarna och förbättra rättens arbetsmetoder. Detta är satsningar som
krävs för att i ett långsiktigt perspektiv upprätthålla ett demokratiskt
samhälle där medborgare kan finna trygghet. Med de ekonomiska ramar
de svenska tingsrätterna idag lever under är det otänkbart att kunna
tillhandahålla adekvat verksamhet utan behållning av nuvarande
organisation eller ökade anslag.
Bred politisk förankring
Domstolsorganisationen måste få en bredare politisk förankring. Varje
förändring av domstolsorganisationen ska föregås av ett riksdagsbeslut.
Det är klart otillräckligt att, som regeringen hittills gjort, endast informera
riksdagen om planerade reformer. Riksdagen måste kunna påverka och ha
inflytande över reformarbetet, inte minst för att kunna stå till svars inför
sina uppdragsgivare, det svenska folket. Intill dess riksdagen har återtagit
rätten att besluta om sådana förändringar bör det inte vara möjligt för
regeringen att ytterligare förändra organisationen och lägga ned
ytterligare någon tingsrätt.
Verksamhet
Ett lokalt förankrat domstolsväsende är en förutsättning för att säkerställa
den svenska rättssäkerheten. För att bevara de mindre tingsrätterna krävs
det att den icke dömande verksamheten så som inskrivningsverksamheten
och handläggningen av bouppteckning förblir inom tingsrättens
verksamhetsområde. En förflyttning av sådan verksamhet medför en
neddragning av administrativ personal, som idag även handlägger en del
av tingsrättens mål. I årets budgetproposition kan man utläsa en rad
centraliseringar av domstolsväsendet. Helsingborgs, Klippans och
Ängelholms tingsrätter bildar en domkrets med kansliorter i Helsingborg
och Ängelholm. Simrishamn och Ystads tingsrätter läggs samman med
kansliort i Ystad. Tingsrätterna Falköping och Skövde läggs även dem
tillsammans. Mora och Leksands tingsrätter läggs samman med kansliort i
Mora. Faluns, Hedemoras och Ludvikas tingsrätter läggs samman med
kansliort i Falun.
I Örebro län har redan Hallsbergs tingsrätt slagits samman med Örebro.
När Domstolsverket föreslog en sammanslagning av Hallsbergs och Örebros
domsagor avstyrkte Länsstyrelsen i Örebro län förslaget med hänvisning
mycket till den lokala förankringen. Det är viktigt att den nya organisationen i
Hallsberg blir föremål för en grundlig uppföljning, där befolkningens
rättssäkerhet utreds.
För att Örebro län skall kunna tillhandahålla en tillfredsställande
rättsäkerhet krävs det att Karlskoga tingsrätt och Lindesbergs tingsrätt får
bibehålla sin lokala förankring. Att även dessa faller in under skaran
kortsiktiga försöksprojekt skulle bli förödande för rättssäkerheten i länet.
Örebro län bör kompenseras i form av ökade resurser för förlusten av
Sydnärkes enda tingsrätt, Hallsberg.