Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att i den översyn
som skall göras av brottsutredningsverksamheten skall även frågan om
åklagarjäv och prövning av åklagarjäv tas upp.
Nuvarande ordning
En åklagares uppgifter är att leda förundersökningar och att föra
allmänhetens talan i brottmålsrättegångar. En åklagare har rätt att fatta
beslut om restriktioner för häktade personer och har även andra
befogenheter. Allmänhetens förtroende för rättsväsendet kräver att
åklagaren är höjd över varje misstanke om jäv eller liknande. Detta till
trots finns inga särskilda regler som reglerar dessa frågor. Istället hänvisas
i rättegångsbalkens 7 kap. 6 § till reglerna om jäv för domare som
regleras i rättegångsbalkens 4 kap. När det gäller prövningen av frågor
om jäv skall dessa handläggas av åklagarens närmaste chef och när det
gäller riksåklagaren av honom eller henne själv. Detta är givetvis en
mycket otillfredsställande lösning och inte ägnad att öka allmänhetens
tilltro till hanteringen.
Vårt förslag
Åklagare och domare har helt olika roller i rättsprocessen. Under
rättegången är domarens roll att vara opartisk medan åklagaren kan anses
vara part i målet från det att åtal är väckt. Åklagaren har emellertid en
absolut skyldighet att vara objektiv under förundersökningen. Regler för
åklagares jäv måste således regleras separat.
I budgetpropositionen för år 2000/2001 aviseras en översyn av
brottsutredningsverksamheten. Anledningen till detta är att det enligt
regeringen "från tid till annan finns behov att överväga om det finns behov av
mer genomgripande reformer". Vi anser att detta är ett utmärkt tillfälle att
även se över reglerna om jäv och handläggningen av jävsfrågor vad beträffar
åklagare.