med anledning av skr. 2000/01:112 Reformeringen av domstolsväsendet - information och uppföljning av handlingsplanen
Förslag till riksdagsbeslut
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om utvärdering av förändringarna inom domstolsorganisationen.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av utbildning i mångfalds- och diskrimineringsfrågor
inom domstolsväsendet.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att utvärderingar av förändringar i domstolsväsendet ej bör
genomföras av Domstolsverket.
Inledning
Regeringen lämnar i denna skrivelse information om hur reformarbetet i
domstolarna utvecklas, vilka utredningar som pågår samt vilka andra
åtgärder regeringen vidtar inom detta område. Redogörelsen berör ett
stort antal områden inom domstolsväsendet, såsom exempelvis utbildning
och kompetensutveckling, rekrytering av domare, jämställdhet,
nämndemännen, säkerheten i domstolarna samt modernisering och
användning av IT. Även en rad processuella frågor behandlas. I skrivelsen
redogörs även för de organisatoriska förändringar i form av
sammanslagningar av tingsrätter som är aktuella.
Domstolsväsende med medborgarperspektiv
Enligt skrivelsen skall reformarbetet i domstolarna genomföras utifrån
vissa vägledande principer:
Reformarbetet skall genomföras utifrån medborgarnas krav på snabbhet,
kvalitet och service.
Renodlingen av domstolarnas dömande verksamhet skall fortsätta.
Tyngdpunkten i den dömande verksamheten skall ligga i första instans.
Kvaliteten i den dömande verksamheten skall säkerställas.
Domstolarna skall vara moderna och attraktiva arbetsplatser.
Domstolsorganisationen skall utformas för att garantera hög kompetens i
allt dömande.
Den dömande verksamheten skall finnas nära medborgarna och bedrivas
i alla delar av landet.
Folkpartiet liberalerna vill först och främst föra diskussionen om
rättsväsendets och domstolarnas organisation och verksamhet utifrån ett
medborgarperspektiv. Väl fungerande domstolar, effektiv handläggning
av målen och kompetent personal är nödvändiga förutsättningar för
allmänhetens tilltro till rättsväsendet.
De vägledande principer som regeringen själv satt upp måste därför också
få genomslag i praktiken. Folkpartiet delar regeringens uppfattning om att den
dömande verksamheten skall finnas nära medborgarna och bedrivas i alla
delar av landet. Även om domstolsadministrationen kan förläggas till en
centralort, måste domplatserna ofta behållas för att inte servicen till
medborgarna skall försämras radikalt. Folkpartiet liberalerna har tidigare
framfört, bl.a. i motion 2000/01:Ju933 att partiet inte accepterar en snabb och
omfattande nedläggning av mindre tingsrätter runt om i landet. Även om det
kan finnas positiva effekter av att slå samman tingsrätterna, bl.a. i form av
t.ex. förstärkt beredningsorganisation, finns också uppenbara nackdelar. Till
att börja med är det utifrån ett medborgarperspektiv angeläget att
domstolsväsendet har en lokal förankring. Att avstånden till domstolarna inte
är för stort är både en fråga om service, kvalitet och ekonomi. Folkpartiet ser
en fara i att kostnaderna för att transportera häktade ökar för kriminalvården
om allt fler tingsrätter slås ihop. Redan idag kan det vara svårt att rekrytera
en
heterogen nämndemannakår och om avstånden ökar finns det risk för att det i
framtiden blir ännu svårare att få exempelvis yngre människor att vilja ta på
sig uppdraget som nämndeman. Risken finns även att vittnen drar sig för att
komma till rätten om avstånden blir alltför stora. Detta kan långsiktigt få
mycket allvarliga konsekvenser för domstolsväsendets funktion och
rättssäkerheten.
Vi delar uppfattningen att en allsidig utvärdering måste göras innan nya
beslut fattas. Enligt vår uppfattning finns det dock ett behov av utvärdering av
de redan genomförda och beslutade förändringarna, innan man beslutar att gå
vidare med nya förändringar. En sådan utvärdering, som lämpligen bör göras
sedan de beslutade förändringarna tillåtits verka en tid, bör inte utföras av
Domstolsverket, som är den myndighet som varit delaktig i utformandet av de
genomförda förändringarna. I stället bör regeringen ge en oberoende
utredning eller kommitté i uppdrag att utvärdera de hittills genomförda
reformerna. En sådan granskning bör särskilt beakta
domstolssammanslagningarna utifrån ett medborgarperspektiv. Vad som ovan
anförts om utvärderingen bör ges regeringen till känna.
Domstolarnas mångfaldsarbete
Folkpartiet liberalerna vill i detta sammanhang också peka på behovet av
ökad kompetens och utbildning av alla aktörer inom rättsväsendet, särskilt
domare, när det gäller mångfalds- och diskrimineringsfrågor. Domare
kommer i dagens samhälle i kontakt med människor med olika kulturell
och etnisk bakgrund, och därför är kunskap om olika kulturer och
traditioner av fundamental betydelse för den dömande verksamhetens
kvalitet. Folkpartiet saknar detta perspektiv i regeringens skrivelse.
Inspiration och erfarenheter när det gäller utbildning på detta område
finns att hämta från Storbritannien. Där finns Judicial Studies Board
(JSB) som är ett fristående institut som erbjuder utbildning i bl.a.
mångfaldsfrågor för verksamma domare. Institutet som arbetar efter
konceptet domare utbildar domare har även utarbetat handböcker i
likabehandling m.m. Folkpartiet liberalerna föreslår regeringen att uppdra
åt Domstolsverket att utarbeta ett förslag till hur svenska domstolar skall
öka kompetensen i mångfalds- och diskrimineringsfrågor.