1. Riksdagen begär att regeringen i samband med vårpropositionen
återkommer med en handlingsplan för utvecklingen av den polisiära
verksamheten. Denna plan bör även innehålla en redovisning av behovet
av resurstillskott som uppkommer vid genomförandet av planen i
enlighet med vad i motionen anförs.
2. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring så att
polismyndigheterna åläggs att avsätta en viss del av sin budget till
nyrekrytering.
3. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till riktlinjer för hur
mycket återkommande utbildning i den löpande verksamheten varje polis
skall erhålla.
4. Riksdagen begär att regeringen presenterar kostnadsberäkning och
tidsplan i enlighet med vad i motionen anförs om polisens tillgång till
skjutvapen, pepparsprej och elbatong.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av uppkopplade datorer i polisbilarna.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om enmanspatrullering.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om decentraliserat budgetansvar.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om kommunalt engagemang i närpolisverksamheten.
4 Inledning
Polisens uppgift är att tillförsäkra den enskilde rättstrygghet och
rättssäkerhet, förebygga och upptäcka brott samt se till att den som begått
brott identifieras och lagförs. Om detta finns enighet bland riksdagens
partier. Tyvärr riskerar denna målsättning att bli enbart en målsättning
utan reellt innehåll. Detta beror på brister i förutsättningarna för polisen
att leva upp till de uppsatta målen och i ambitionerna hos dagens
majoritet att på allvar se till att förutsättningarna skapas.
Vi moderater har återkommande protesterat mot nedrustningen av polisen.
När regeringen nu föreslår vad den själv kallar en "storsatsning" på polisen
har vi på nytt anledning att protestera. Budgetpropositionen innebär att
polisen för de kommande åren kommer att fortsatt sakna resurser för att
kunna leva upp till uppsatta mål. Behovet av ytterligare medel, vilket vi
utvecklar i vårt alternativ till regeringens budgetförslag, motion
2000/01:K278, Ett starkare rättsväsende, är en nödvändig förutsättning för en
effektiv och stark polis. Även om vårt förslag till nödvändig förstärkning
skulle få gehör är detta inte tillräckligt. Även andra förändringar inom polisen
krävs för att vi ska nå målet.
Situationen är akut och, med de alltför svaga och dåligt samordnade
förslag regeringen för fram, inte avhjälpt inom en överskådlig framtid. Därför
menar vi moderater att regeringen bör få i uppdrag att i samband med
vårpropositionen återkomma med en handlingsplan för utvecklingen av den
polisiära verksamheten. Denna plan bör även innehålla en redovisning av
behovet att resurstillskott som uppkommer vid genomförandet av planen. Vi
vill i denna motion peka på ett antal förslag till förbättring och förändring
som bl.a. i Kanada visat sig ge goda effekter. Inte minst kan noteras den
kanadensiska polisens mycket höga uppklaringsprocent. Samtidigt har polisen
ett ytterst stort förtroende hos den kanadensiska allmänheten.
5 Personalsituationen inom polisen
Personalsituationen inom polisen visar att ett ökat anslag är nödvändigt,
men inte tillräckligt. Vakanserna är många och medelåldern är extremt
hög. Bristen på poliser resulterar i att det långsiktiga, brottsförebyggande
arbetet måste läggas åt sidan för akuta insatser. Den höga medelåldern
resulterar i att personal tvingas utföra arbetsuppgifter, som inte passar
deras ålder. Detta senare resulterar i ökad sjukfrånvaro med ytterligare
belastning på kvarvarande personal som följd. Rikspolisstyrelsen (RPS)
anger att verksamheten med de utökade krav, som följer av
Schengeninträdet, ökning av gränsöverskridande kriminalitet och annan
grov kriminalitet etc. har behov av ca 19.000 poliser. Regeringens förslag
innebär att vi inte kommer att nå detta mål inom överskådlig tid.
Kortsiktigt är det nödvändigt att utbildningen utökas kraftigt, men vi
måste samtidigt gardera oss mot ett framtida utnyttjande av
personalkostnaderna som budgetregulator. Därför förespråkar vi att regler
införs, som ålägger polismyndigheterna att avsätta en viss del av sin
budget till nyrekrytering.
6 Kompetensutveckling
Regeringen anger i budgetpropositionen att fem procent av arbetstiden
används för utbildning. Någon analys av kompetensnivån inom polisen
finns emellertid inte. I RPS anslagsframställning påpekas att många
poliser och civilanställda inte har den kompetens som behövs för att möta
framför allt framtida men också gällande krav. Som skäl anges bl.a.
eftersatt kompetensutveckling. Det rådande ekonomiska läget och den
operativa situationen har medfört att många myndigheter har bedömt sig
inte ha möjlighet att i tillräcklig utsträckning utveckla personalens
kompetens.
För en effektiv och stark polis krävs ständig utbildning. Kunskap om ny
teknik och lagstiftning måste föras ut till varje polisman. Det är också viktigt
att den enskilde polisen får återkommande information om nya metoder,
kriminalitetens utveckling och förändring, prejudikat och JO-utlåtanden,
narkotikakulturens förändringar, sociologiska landvinningar osv. Hög
kompetens skapar trygga och effektiva poliser med minskad benägenhet till
bl.a. övervåld, alternativt passivitet. I den handlingsplan, vi moderater
efterfrågar, bör därför riktlinjer för hur mycket återkommande utbildning
varje polis i den löpande verksamheten ska erhålla ingå som en viktig del.
7 Den enskilde polisens utrustning
I Sverige har det uppkommit en diskussion om polisens tillgång till och
användning av vapen. Inom RPS ser man just nu på möjligheten att
utrusta poliser med pepparspray och andra mindre farliga vapen. Dessa
har bl.a. framställts som ersättning för skjutvapen. Enligt vår uppfattning
bör varje polis utöver tillgång till skjutvapen också ha tillgång till
pepparspray och elbatong. Skjutvapnen ska inte ersättas, men i situationer
då en person måste oskadliggöras, ska polisen har tillgång till alternativ,
för att efter behov kunna använda det minst farliga. Utöver fördelen för
den som drabbas av vapnet ger det polisen en trygghet. Våra poliser vill
inte använda sina skjutvapen, men i farliga situationer, då det kan vara
svårt att besinna sig, ligger det nära till hands att tillgripa skjutvapen om
man inte har något alternativ. En komplettering av vapnen för polisen på
det sätt vi föreslår är naturligtvis kostnadskrävande, varför en tidsplan och
kostnadsberäkning bör presenteras.
RPS pekar i sin anslagsframställning på behovet av en upprustning av
polisens radiokommunikation. Enligt RPS föreligger det en överhängande
risk för att vi om några år står utan godtagbara radioförbindelser, vilket
skulle
vara fatalt för möjligheterna att fullgöra ålagda uppgifter. Det är också
behövligt med en upprustning av datortillgång. Varje polisbil bör innehålla en
direktuppkopplad dator. Detta skulle öka upptäcktsrisken och också
uppklaringsprocenten, särskilt som ett centraliserat register är aktuellt. En
erfaren polis kan - ofta av tecken andra inte kan se - uppfatta misstänkta
situationer. Den polis som, via (bristfällig) radioförbindelse, ska söka kontakt
med kollegor för att kontrollera exempelvis en parkerad bil avstår säkert ofta
från detta med tanke på den tid som åtgår och som skulle kunna användas till
annat. Om polisen i stället omgående under färd kan knappa in nödvändiga
uppgifter och få svar om bil och/eller bilförare ser han att tiden används
effektivt och är därför mera benägen att göra detta.
8 Enmanspatrullering
Vi moderater har i olika sammanhang framfört skäl för en ökning av
enmanspatrullering. Efter att ha studerat polisens arbete i Kanada har vi
funnit en modell, som det finns skäl för oss i Sverige att ta efter. Vid
bilpatrullering inom ett område med två bilar kan den ena var besatt med
två poliser och den andra med en. På så sätt kan man sammantaget ha
större områden täckta med synlig polis. Vid incidenter, som en ensam
polis inte räknar med att klara, kallar närmast berörd polisbil till sig den
andra, varvid tre poliser gör ingripande. Om omhändertagande är
behövligt kör den dubbelbemannade polisbilen iväg med den gripne
medan den ensampatrullerande gör nödvändig syn, förhör etc. Detta är en
klar effektivisering utan ökad risk för polisen.
9 Budgethantering
Det svenska polisväsendet är ytterst centraliserat. Det senaste årtiondets
omorganisation är säkert nödvändigt för att klara framtida krav på
polisverksamheten, men centraliseringen har inneburit en maktlöshet ute i
verksamheten. En områdespolis, som inte har en egen budget att
disponera och påverka, bidrar knappast heller till förändringsarbete och
effektivisering. Den av oss efterfrågade handlingsplanen bör också
innehålla riktlinjer för en så långt möjligt decentraliserad
budgethantering.
10 Kommunalt engagemang
Under senare år har återkommande krav rests på återinförandet av en
kommunal polis. Vi moderater menar att fördelarna med en statlig polis
överväger starkt. Om man emellertid eftersträvar ett medborgarperspektiv
på den polisiära verksamheten måste åtgärder vidtagas. Dagens
beslutsordning och påverkansmöjlighet minimerar kommuninnevånares
inflytande. Människors uppfattning om vad som exempelvis bör
prioriteras i den polisiära verksamheten varierar kraftigt från storstad till
glesbygd. Även polisens egna prioriteringar kan många gånger avvika
från kommuninnevånarnas uppfattning. Polisen är allmänhetens tjänare
och bör därför rimligen för sin verksamhet kunna påverkas av
allmänheten och inte bara av rikspolitiker och RPS. I den efterfrågade
handlingsplanen bör därför också föreslås hur en organisation på
områdesnivån skulle kunna utformas för att närpolisverksamheten också i
verkligheten ska kunna bli nära människorna. I detta sammanhang finns
det också skäl att peka på den uppgivenhet många av dagens
polisstyrelseledamöter känner. Regeringen bör därför utvärdera denna
verksamhet och föreslå förändringar för att skapa likartade förutsättningar
över landet.