Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om granskning av polis- och åklagarväsendets funktion och
effekterna på rättssystemet.
Motiv för vårt förslag
Polisens verksamhet syftar, enligt polislagen, till att upprätthålla allmän
ordning och säkerhet samt i övrigt tillförsäkra allmänheten skydd och
annan hjälp. Målet för polisverksamheten måste övergripande vara att
minska brottsligheten och att öka människors trygghet.
Sedan 1994 har polisen förlorat många anställda såväl poliser som
administrativ personal. Under 1998 sjönk antalet anställda med drygt 800
personer varav cirka 350 poliser och 450 civilanställda. 185 nya
polisstuderande började studierna hösten 1998. De 70 polisstuderande som
började 1997 har gått ut i praktikutbildningen 1 juni 1999.
I Rikspolisstyrelsens (RPS) anslagsäskanden för 2001-2003, som
avlämnades i våras, framhölls som en nödvändighet att 1.900 poliser i tjänst
utgör ett minimum för Sverige. Detta om polisen skall kunna klara av att
genomföra de uppgifter som riksdagen ålagt dem. Trots att regeringen
äntligen insett allvaret och nu ökat polisutbildningen ser det ut som att landet
år 2003 inte har tillgång till fler poliser än dem som fanns 1997.
Genomsnittsåldern inom polisen var 1999 hela 46 år och väntas öka de
närmaste fem åren. Pensionsavgångarna ökar avsevärt år 2004 varför läget
verkar bli allt allvarligare, detta inte minst därför att antalet brott
fortsätter att
öka.
Under åren 1999 och 2000 har en lång rad allvarliga brott begåtts:
bestialiska mord, grovt våld, dagliga rapporter om misshandel och stölder.
Allmänhetens oro ökar och grupper av medborgare reagerar nu så kraftigt
att olika slag av s.k. medborgargarden bildas. Reaktionen är förklarlig men
farlig, då nya olyckor kan inträffa i samband med dessa "olagliga" ingrepp.
Det står sedan länge klart att det finns mycket allvarliga brister då det
gäller polisens och rättsväsendets möjligheter att ingripa, utreda och beivra de
brott som begås. Den viktiga brottsförebyggande verksamheten försummas.
Svårigheten att snabbt nå polisen är helt oacceptabel. Likaså är det orimligt
att väl utbildade poliser nu till stor del måste ägna sig åt kontorsarbete.
Också inom åklagarväsendet har kanslipersonal tvingats sluta. Åklagarna
får mindre tid till utredning och att ordna presentation och bevis. Trots att
brottsligheten ökar blir det färre åtal som väcks, brott som klaras upp och
brottslingar som blir dömda.
Den negativa utvecklingen måste brytas. Även om ytterligare
anslagsförhöjning nu föreslås för nästa budgetår står det klart att det är
otillräckligt för att bryta den negativa trenden. Det är uppenbart att de
senaste
årens organisationsförändringar inom rättsväsendet inneburit att förmågan att
stå emot utvecklingen av brottsligheten har försvagats. Det finns stora brister.
Mot bakgrund av det i motionen anförda bör riksdagen begära att
regeringen fortlöpande låter granska omorganisationen och de senaste årens
utveckling inom polis- och åklagarväsende samt dess effekter för
rättssystemets funktion i dagens Sverige.