Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om utveckling av polisens organisation för ökad trygghet och
minskad brottslighet.
Medborgarens trygghet ska stärkas
Utgångspunkten för denna motion är att invånarna skall kunna känna
trygghet i vardagen: Bostadsområdet och barnens lekplatser ska vara
trygga miljöer. De äldre ska kunna känna sig säkra att gå till affären.
Trafikanter - inte minst gång- och cykeltrafikanter - ska kunna röra sig
säkert i trafiken. Det ska vara tryggt att vistas i våra centra, på gator, torg
och i parker. Detta är en viktig del av välfärden. Brottslighet skall
förebyggas och minska. Vi gör det med ett bra förebyggande arbete där
orsakerna till brott kan bemötas. Vi gör det genom en helhetssyn, där
kommunerna i samverkan med polisen utgör basen, genom att varje
kommun utgör ett polisområde.
Vi gör det med synliga poliser som finns i vårt närområde. Vi gör det med
aktiva polisinsatser när brott ändå begås. Polisen skall vara tillgänglig för
allmänheten och det skall finnas polisservice i varje kommun. Resurser för
övervakning, utredning, utryckning, reception och samverkan ska finnas i
varje polisområde. Polisverksamheten skall så långt möjligt decentraliseras
till lokal nivå, där den största kunskapen om problemen finns.
Polisverksamheten skall även fortsättningsvis vara en statlig angelägenhet.
Den verksamhet som idag bedrivs av närpoliser skall förstärkas och
fördelningen av resurser skall ske i förhållande till de olika behov som finns i
olika kommuner. I stället för att kategorisera poliser i olika fack såsom
närpolis, utryckning och så vidare borde vi kunna använda beteckningen
polis. De övergripande målen kvinnofrid, hemfrid och gatufrid måste bli
verkliga.
Demokrati och integration - politisk styrning
ska vägleda arbetet
Demokrati och integration är en mycket viktig uppgift för samhället.
Samarbetet och samverkan mellan polis och andra goda krafter i
lokalsamhället skall öka och medborgarnas inflytande stärkas. Sådana
åtgärder leder till minskad segregation och därmed lägre brottslighet.
Polisen är ytterst ett demokratiskt verktyg som därför måste stå under
politisk ledning. Varje kommun bör ha en egen polisnämnd. Dessa bör ges
beslutbefogenheter och eget budgetansvar. Polisnämnderna skall besluta hur
resurserna ska användas
Personalen den viktigaste tillgången
Polismyndigheten ska i alla delar av landet vara en attraktiv arbetsplats
och den personal som är anställd är myndighetens viktigaste resurs.
Personalen skall känna delaktighet och att det finns
utvecklingsmöjligheter. Kompetensutveckling är viktigt i en modern
polisorganisation. Personalen skall erbjudas kompetensutveckling med
målet att stimulera förändringsarbete och utveckling av nya arbetsformer.
För att tillgodose behovet av fler poliser i polisiärt arbete måste både
antalet poliser och civilanställd personal öka. Polismyndighetens
sammansättning av personal skall spegla befolkningssammansättningen
vad gäller sociala, kulturella och etniska bakgrunder. Möjligheten att
stimulera civilanställd personal att utbilda sig till poliser måste beaktas
vid nyrekrytering och kompetensutveckling. Uppgifter som kan skötas av
civilanställd personal skall inte utföras av poliser.
En effektiv användning av resurserna
Den volymmässigt största resursen är den personal som arbetar för
polismyndigheten på olika nivåer.
De ekonomiska resurser som idag står till polisens förfogande ska används
så rationellt och effektivt som möjligt. Med det menar vi att resurserna i
större
grad än idag måste användas för polisiärt arbete och att andelen som används
i lokaler och administration skall minska.