Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av en väl fungerande polisverksamhet i Stockholms
län.
Motivering
Bostadsområdet och barnens lekplatser ska vara trygga miljöer. De äldre
ska kunna känna sig säkra att gå till affären och på promenad. Trafikanter,
inte minst gång - och cykeltrafikanter, ska kunna röra sig säkert i
trafiken. Det ska vara tryggt att vistas i våra centra, på gator, torg och i
parker. Detta är en viktig del av välfärden. Ett av samhällets viktiga
uppdrag är därför att på olika sätt skapa förutsättningar för människors
trygghet och säkerhet. Den första "försvarslinjen" mot brottslighet är ett
väl utvecklat förebyggande arbete med utgångspunkt i det
välfärdssamhälle som i sig motverkar brott genom att människor får stöd
och hjälp i utsatta situationer.
Men trots en ambitiös satsning för att förebygga vet vi att brott trots allt
sker och då är polismyndighetens uppgift att skydda, hjälpa och ställa
tillrätta.
För detta behövs en väl fungerande polis nära människor.
Efter 90-talets svåra ekonomiska situation, där också polismyndigheten
drabbades av besparingar, är läget mycket bekymmersamt inom myndigheten.
Inte minst för att det är polisen i huvudstadsregionen är situationen särskilt
allvarlig. Insatser måste därför göras för att förbättra situationen. Det är
angeläget att nu utveckla och förstärka polisens organisation. Det handlar
också om att bli effektivare i t.ex. lokalutnyttjande och att samordna sådant
som inte nödvändigtvis måste skötas på fler ställen, t.ex. lönehantering och
annan administration. Samtidigt är det nödvändigt att polisen får möjlighet att
använda varje polisman/-kvinna till det man är utbildad för. Därför måste
polisen avlastas arbetsuppgifter som kan utföras av civilanställd personal.
Poliser ska vara just poliser, inte administratörer.
Polismyndigheten i Stockholms län har redan under 2000 fått extra
resurser med 80 miljoner kronor och får också del av den stora satsning som
regering och riksdag nu gör genom förslagen i höstbudgeten. Detta är
naturligtvis välkommet. Polisen i Stockholms län har en budget på 2,8
miljarder kronor för 2000. 1993 hade myndigheten en budget på 2,7
miljarder. Samtidigt har antalet invånare i länet under perioden juni 1994 till
december 1999 ökat med över 94.000, från 1.708.502 personer till 1.802.792.
Det motsvarar en ny, tämligen stor kommun som naturligtvis också behöver
tillföras tillräckligt med polisresurser för att klara de ökande behoven.
Men verkligheten är istället att antalet poliser och civilanställda har
minskat. Under perioden 980101-991231 tappade regionen i praktiken över
500 poliser. Under perioden 97-99 har också organisationen reducerats med
drygt 500 civilanställda. För att fylla på närpolisen behövs en nyrekrytering
av mellan 500 och 900 poliser. Inför operativt inträde i Schengen 2001 krävs
en rekrytering av ca 300 personal (civilanställd).
Det är bra att hela rättsväsendet får rejäla resurstillskott i regeringens
budget. År 2001 tillförs 1 miljard kronor, år 2002 tillförs 500 miljoner och år
2003 ytterligare 100 miljoner. Merparten av pengarna går till polisen. För att
klara en verksamhet av god kvalitet måste Polismyndigheten i Stockholms län
få tillräcklig del av dessa resurser. Pengarna krävs för att kunna göra
nödvändiga investeringar och kompetens-utvecklingssatsningar. Då får
polisen reella möjligheter att nå målet om en ökad trygghet för invånarna i
Stockholms län.