Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av en väl fungerande polisverksamhet i Stockholms län. Motivering
Bostadsområdet och barnens lekplatser ska vara trygga miljöer. De äldre ska kunna känna sig säkra att gå till affären och på promenad. Trafikanter, inte minst gång - och cykeltrafikanter, ska kunna röra sig säkert i trafiken. Det ska vara tryggt att vistas i våra centra, på gator, torg och i parker. Detta är en viktig del av välfärden. Ett av samhällets viktiga uppdrag är därför att på olika sätt skapa förutsättningar för människors trygghet och säkerhet. Den första "försvarslinjen" mot brottslighet är ett väl utvecklat förebyggande arbete med utgångspunkt i det välfärdssamhälle som i sig motverkar brott genom att människor får stöd och hjälp i utsatta situationer.
Men trots en ambitiös satsning för att förebygga vet vi att brott trots allt sker och då är polismyndighetens uppgift att skydda, hjälpa och ställa tillrätta. För detta behövs en väl fungerande polis nära människor.
Efter 90-talets svåra ekonomiska situation, där också polismyndigheten drabbades av besparingar, är läget mycket bekymmersamt inom myndigheten. Inte minst för att det är polisen i huvudstadsregionen är situationen särskilt allvarlig. Insatser måste därför göras för att förbättra situationen. Det är angeläget att nu utveckla och förstärka polisens organisation. Det handlar också om att bli effektivare i t.ex. lokalutnyttjande och att samordna sådant som inte nödvändigtvis måste skötas på fler ställen, t.ex. lönehantering och annan administration. Samtidigt är det nödvändigt att polisen får möjlighet att använda varje polisman/-kvinna till det man är utbildad för. Därför måste polisen avlastas arbetsuppgifter som kan utföras av civilanställd personal. Poliser ska vara just poliser, inte administratörer.
Polismyndigheten i Stockholms län har redan under 2000 fått extra resurser med 80 miljoner kronor och får också del av den stora satsning som regering och riksdag nu gör genom förslagen i höstbudgeten. Detta är naturligtvis välkommet. Polisen i Stockholms län har en budget på 2,8 miljarder kronor för 2000. 1993 hade myndigheten en budget på 2,7 miljarder. Samtidigt har antalet invånare i länet under perioden juni 1994 till december 1999 ökat med över 94.000, från 1.708.502 personer till 1.802.792. Det motsvarar en ny, tämligen stor kommun som naturligtvis också behöver tillföras tillräckligt med polisresurser för att klara de ökande behoven.
Men verkligheten är istället att antalet poliser och civilanställda har minskat. Under perioden 980101-991231 tappade regionen i praktiken över 500 poliser. Under perioden 97-99 har också organisationen reducerats med drygt 500 civilanställda. För att fylla på närpolisen behövs en nyrekrytering av mellan 500 och 900 poliser. Inför operativt inträde i Schengen 2001 krävs en rekrytering av ca 300 personal (civilanställd).
Det är bra att hela rättsväsendet får rejäla resurstillskott i regeringens budget. År 2001 tillförs 1 miljard kronor, år 2002 tillförs 500 miljoner och år 2003 ytterligare 100 miljoner. Merparten av pengarna går till polisen. För att klara en verksamhet av god kvalitet måste Polismyndigheten i Stockholms län få tillräcklig del av dessa resurser. Pengarna krävs för att kunna göra nödvändiga investeringar och kompetens-utvecklingssatsningar. Då får polisen reella möjligheter att nå målet om en ökad trygghet för invånarna i Stockholms län.
Stockholm den 2 oktober 2000
Anita Johansson (s)
Ingemar Josefsson (s)
Tommy Waidelich (s)
Sylvia Lindgren (s)
Sören Lekberg (s)
Cinnika Beiming (s)