1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om ökade polisresurser till Stockholms län.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av att närpolisreformens intentioner kan uppfyllas i
Stockholms län.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförts om särskilda resurser för att kunna prioritera
ungdomsbrottsligheten i Stockholms län.
Motivering
Kristdemokraterna anser att samhällsmedborgaren ska garanteras
trygghet, säkerhet och ett väl fungerande rättsväsende. Den enskilde ska
kunna lita på lagstiftningen och på myndigheterna. Rättstryggheten och
rättssäkerheten kräver ett kvalificerat och effektivt rättsväsende som
präglas av ett medborgarperspektiv. Instrumenten för en fungerande
rättsstat måste därför tilldelas tillräckliga resurser och tillfredsställande
kompetens.
Polisens resurser räcker inte till för att utreda alla brott. De generella
neddragningar som har skett över hela landet och resursfördelningen mellan
länspolismyndigheterna utfaller mycket negativt för Stockholms läns del.
Alltför stor del fördelas efter befolkningstal, inte efter faktiska
brottsuppgifter. Det är nu oerhört angeläget att resurserna till
brottsbekämpning ökar, men också att fördelningen av resurserna länen
emellan ses över.
Hög brottslighet kräver mer resurser
För att på ett tilllfredsställande sätt kunna utföra ett förebyggande arbete,
snabba ingripanden och utredningar av brotten krävs att polisresurserna
bättre korresponderar mot den faktiska brottsligheten. I Stockholms län är
andelen brott avsevärt mycket högre än vad som motsvaras av
befolkningsandelen. Det faktiska behovet måste ges större tyngd vid
fördelning av resurserna över landet.
Stora evenemang urholkar resurserna
Allt fler stora evenemang förläggs till Stockholm. Det kan vara konserter
och idrottstävlingar men även konferenser, som av olika skäl kräver
förstärkta polisinsatser. Ett exempel är Sveriges ordförandeskap i EU där
värdlandet måste garantera säkerheten för deltagarna i de råd och
konferenser som arrangeras.
Stockholmspolisen, en slitsam arbetsplats
Det är i Stockholm som arbetsuppgifterna inom polisen upplevs som mest
slitsamma, det är här som övertidsarbete är vanligast och stressen störst.
Under årets första fem månader hade över 70 poliser i Stockholm antingen
lämnat yrket eller sökt sig till ett annat polisdistrikt. Förra året slutade 149
Stockholmspoliser.
Långtidssjukskrivningarna inom poliskåren ökar. Det finns inte någon
samlad statistik över hela landet, men i Stockholms polisdistrikt är ökningen
67 procent under de senaste två åren. Många äldre poliser får också läkarintyg
på att de inte orkar med att arbeta nattetid. Detta ökar pressen på de yngre
poliserna som måste arbeta mer och mer med risk för utbrändhet och en ökad
flykt från polisyrket.
De medel som avsatts till övertid tar också slut. Effekten blir färre poliser
på gator och torg och längre utryckningstider.
Insatser mot unga brottslingar
Nyrekryteringen av brottslingar sker bland unga, ofta bara 10-12 år
gamla. Den ökade brottsligheten bland unga människor måste mötas med
både kortsiktiga och långsiktiga åtgärder. Särskilt viktigt är en snabb
reaktion från samhällets sida. Snabba insatser krävs exempelvis genom
närpolisverksamhet, samarbete mellan polis, socialtjänst och då det gäller
unga människor skola och föräldrar samt väl fungerande ungdomsrotlar. I
de kommuner där samarbete kring ungdomsbrottslighet finns mellan
polis, skola och föräldrar har utvecklingen varit positiv.
Allt fler unga blir rånade av ungdomar i Stockholmsregionen.
Mobiltelefoner, märkeskläder och kontanter blir rånarnas byten. Hot om
repressalier om rånoffret skvallrar tillhör brottet.
Förebyggande arbete
För närvarande råder en stor brist på polisresurser för att förebygga och
följa upp ungdomsbrott, särskilt i södra Stockholmsregionen.
Resursbristen har bl a fått följande konsekvenser: Många ungdomsgäng
kan härja ostört då många brott aldrig utreds, och om de utreds är
handläggningstiden så lång att vittnen drar sig ut. När grövre brott
anmäls, t ex narkotikabrott, kan det ta flera månader innan någonting
händer. Åtal skall väckas inom sex veckor men det sker inte. Ungdomar
under 15 år som begår brott ska överlämnas till socialtjänsten, men
kontakterna mellan socialtjänsten och polisen fungerar inte som den bör,
sannolikt till stor del på grund av resursbrist på båda håll. Följaktligen blir
uppföljningen bristfällig. Detta leder till att polisen prioriterar misshandel
och olaga hot medan stölder, skadegörelse och snatterier läggs åt sidan.
Ingen egentlig yttre spaning hinner genomföras varför polisen inte kan
bygga upp den personkännedom som skulle kunna hjälpa dem i deras
arbete.
Genomför närpolisreformen
Närpolisreformen infördes 1994 efter ett riksdagsbeslut. Då indelades
Stockholms län i 60 närpolisdistrikt. Idag är de 57 och antalet kommer
enligt uppgift att minska ytterligare. När reformen infördes var avsikten
att det skulle finnas 1 700 närpoliser, idag finns i praktiken ca 600.
Antalet poliser i länet minskar år från år. Därtill kommer en
förhållandevis hög medelålder med stora framtida pensionsavgångar.
Trots att länet får ett extra tillskott på 80 miljoner kronor kvarstår enligt
uppgift ett underskott i år på ca 70 miljoner kronor.
Syftet med närpolisreformen var att polisen skulle ha ett avgränsat
geografiskt ansvar och finnas nära invånarna. Otillräckliga budgetmedel och
obesatta tjänster har urholkat polisens möjligheter att leva upp till målet att
verka lokalt, där poliserna känner området och många av de boende i området
känner poliserna. Inte minst det viktiga arbetet bland unga blir starkt
åsidosatt
då närpolisresurserna nyttjas till t ex utryckningsverksamhet, utredningarbete
och bevakning vid stora evenemang. Bekämpande av vardagsbrottslighet och
brottsförebyggande arbete orkar och hinner poliserna inte med. Medborgarna
upplever en ökad otrygghet. Detta är en utveckling som inte kan accepteras.
Allt fler medborgare uttrycker en stark oro över att polisen inte syns och inte
finns till hands i den egna kommunen och i bostadsområdet. Det är därför
diskussioner om kommunalisering av polisen förs allt oftare inom
Stockholmsregionen.
Vi kristdemokrater anser att handläggningen av ungdomsbrotten måste
prioriteras. Det handlar om de signaler som samhället ger unga brottslingar.
Om inte snabba åtgärder vidtas blir intrycket för de unga att samhället
accepterar ett brottsligt beteende.
Till Stockholmspolisens akuta situation skall läggas det ökade behov av
poliser som behövs för att klara gränsbevakning och passkontroll genom
Schengenavtalet. Vi har en lång sjögräns, flera färjelinjer och Sveriges största
flygplats där antalet resenärer kommer att öka.
Stockholms län måste tilldelas mer resurser för att polisen skall kunna
utföra ålagda uppdrag. Närpolisreformen var ett bra beslut och modellen
måste få resurser att fungera och utvecklas enligt riksdagens intentioner.
Särskilda resurser behövs också för att kunna prioritera
ungdomsbrottsligheten.