1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att Nationella insatsstyrkan skall läggas under
Rikspolisstyrelsen.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om Nationella insatsstyrkans arbetsuppgifter som resurs i
bekämpningen av organiserad brottslighet.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att omgående åtgärda de missförhållanden som
Rikspolisstyrelsens interna inspektion uppdagat.
Motivering
Kristdemokraterna har i flera år betonat vikten av att behålla den
Nationella insatsstyrkan som ett skydd för medborgarna i extrema
situationer. Vi har även krävt att insatsstyrkans verksamhetsområde ska
utvidgas.
Vid ett flertal tillfällen har vi påpekat att insatsstyrkan måste få utökade
resurser för att kunna behålla sin kompetens och styrka. Enligt den senaste
rapporten har handlingskraften kraftigt beskurits och detta på grund av flera
saker. Försämrade arbetsförhållanden, dålig utrustning och otydliga riktlinjer.
Regeringen skrev i budgetpropositionen 1999 att insatsstyrkan ska ha en
egen budget samt handlingsplan. För att betona att styrkan var en nationell
resurs skulle den nu heta Nationella insatsstyrkan.
Vi krävde att styrkan skulle läggas under Rikspolisstyrelsen men
regeringen menade att styrkan även fortsättningsvis skulle ha sin
organisatoriska hemvist vid Stockholms länspolis. Vi hävdar fortfarande att
detta är en felaktig bedömning som försvårar och undergräver möjligheterna
att låta styrkan i verkligheten vara en nationell resurs.
Rikspolisstyrelsen har därefter i enlighet med vad som förutskickades i
budgetpropositionen för år 2000 tagit ett fastare grepp om Nationella
insatsstyrkan och bland annat beslutat om föreskrifter och allmänna råd för
insatsstyrkan. Detta regelverk innehåller bland annat att Polismyndigheten i
Stockholms län ska besluta om, och till Rikspolisstyrelsen redovisa, en
särskild handlingsplan och en budget avseende den nationella insatsstyrkan.
Detta är bra insatser men de kom väldigt sent.
Rikspolisstyrelsen tillsatte en intern inspektion av styrkans verksamhet
vars syfte var att försäkra sig om att styrkans förmåga svarar mot de krav som
dess uppgifter ställer, både kvantitativt och kvalitativt. Inspektionen har nu
påvisat att styrkan har flera problem. Styrkans material har försämrats på
grund av resursbrist. Trots den egna budgeten så fanns ett stort ackumulerat
behov vilket lett till att nyinvesteringar i utrustning har varit omöjliga.
Skyddsutrustning för kemiska, biologiska eller radioaktiva ämnen saknas.
Antalet poliser är otillräckligt och motivationen riskerar att försvinna.
Utredningens redovisning till Rikspolisstyrelsen visar att det krävs
förändringar och det är en sak för Rikspolisstyrelsen och Stockholmspolisen
att hantera.
SÄPO/Rikskrimkommittén berör i sitt betänkande Den centrala polisen
bl.a. Nationella insatsstyrkan och frågan om var det ekonomiska ansvaret för
den bör ligga. Deras slutsats var också att insatsstyrkan på sikt måste in under
Rikspolisstyrelsen. Betänkandet är ute på remiss. Sedan remisstiden gått ut
den 29 september 2000 kommer betänkandet att beredas vidare i
Justitiedepartementet.
I budgetpropositionen för 2000 skrev regeringen att RPS skulle bevaka att
myndigheterna inte av ekonomiska skäl skulle avhålla sig från att använda
styrkan. Detta visade sig bli ett stort ekonomiskt bakslag för polisen i
Östergötland. I samband med Malexandermorden anlitade polismyndigheten i
Östergötland Nationella insatsstyrkan till hjälp för att söka efter
polismördarna. Detta blev en extra kostnad för Östergötland på 18 miljoner
kronor.
Myndigheten tillskrev RPS för att få hjälp med kostnaderna och fick 6
miljoner kronor av RPS. Återstående 12 miljoner kronor blev Östergötlands
polisdistrikt tvungna att betala själva.
I ett antal interpellationer och frågor har den förra justitieministen Laila
Freivalds hänvisat till att ansvaret ligger hos Östergötlands
länspolismyndighet att begära pengar från RPS. Rikspolischefen lovade
muntligt vid en utfrågning i justitieutskottet att det inte skulle vara några
problem för Östergötland att förhandla om mer resurser från RPS. I realiteten
visade det sig vara omöjligt. Detta ger naturligtvis felaktiga signaler ut till
andra polismyndigeter. Hur ska de med en svag budget och en slimmad
organisation våga ta den Nationella insatsstyrkan i anspråk?
I besparingstider då varje länspolisområde kämpar med effektiviseringar
och rationaliseringar kommer inte de olika polismyndigheterna att ha råd att
nyttja den Nationella insatsstyrkan.
I ett frågesvar om inte Nationella insatsstyrkan ska läggas under
Rikspolisstyrelsen svarar justitieministern:
"Vid fördelningen av medel till polismyndigheterna tar Rikspolisstyrelsen
självfallet hänsyn till de ekonomiska behoven vid myndigheterna. Det har inte
någon betydelse för storleken på polisens totala anslag om Nationella
insatsstyrkan finansieras lokalt eller centralt inom polisen."
Argumentationen går inte ihop. I verkligheten ser det annorlunda ut. Det
kan myndigheten i Östergötland vittna om. Deras ekonomi har fått sig en
ordentlig knäck med eftersläpningar som följd efter Malexanderhändelsen.
Idag känner alla till Stockholms polismyndighets ekonomiska situation.
Att insatsstyrkan har sin hemvist i Stockholms länspolis påverkar de resurser
som avsätts till den är uppenbart. Stockholms länspolis vill i första hand ha
insatsstyrkans personal som sin egen resurs på grund av rådande situation i
Stockholms länspolis. Detta blir ett hinder i insatsstyrkans uppdrag att vara
ute i landet för träning och förberedelse inför sitt nationella uppdrag. Så
länge
insatsstyrkan inte har en egen fristående budget för utbildning, utrustning och
uppdrag i landet hämmas den av att ligga under Stockholms län.
Rikspolisstyrelsen måste ta ett större ansvar då det gäller att investera i,
utbilda och motivera insatsstyrkan.
Nationella insatsstyrkan och frågan om var det ekonomiska ansvaret för
den bör ligga måste få en bra lösning snart.
Mot bakgrund av ovanstående vidhåller vi kristdemokrater vårt krav om att
Nationella insatsstyrkan snarast ska läggas under Rikspolisstyrelsen.