Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av att analysera och utvärdera de senaste årens
avskrivningar inom polisen.
Motivering
Från och med 1 januari 1999 gäller nya regler vad gäller styrning av
polisen (i prop.1998/99:1 utg.omr. 4 avsnitt 4:7, JuU 5). Förändringarna
innebär i huvudsak följande: En polismyndighet styrs av en polisstyrelse.
Länsstyrelsen har inte längre något ansvar för polisverksamheten i länet.
Varje län utgör ett polisdistrikt. Rikspolisstyrelsen har tagit över
länsstyrelsernas ansvar för tillsynen av verksamheten.
I enlighet med detta har, i regleringsbrevet för polisen, Rikspolisstyrelsen
ålagts att utveckla polisväsendets förmåga att analysera uppnådda resultat så
att de på ett bättre sätt än idag kan ligga till grund för polisens egen
planering
och för statsmakternas styrning av polisen.
Med anledning av detta uppdrag vill vi fokusera på en allvarlig brist i
polisens arbete som blivit uppenbar de senaste åren. Polisens resurser minskar
samtidigt som antalet avskrivna ärenden ökar. Under 1999 minskade antalet
ärenden från polis till åklagare med 17 000.
Genom att nya regler infördes gavs polisen större befogenheter att avskriva
anmälningar. Idag finns en risk att denna avskrivningsmöjlighet har använts
för mycket i avsikt att hålla nere ärendebalanserna. En pressad arbetssituation
med ökad arbetsbelastning, färre poliser och mindre resurser kan vara
förklaringen.
Samtidigt rapporterar åklagarsidan att de får in undermåliga utredningar
som försvårar möjligheten att leda en anmälan till fällande dom. Detta är inte
minst allvarligt vid brott mot kvinnor och barn.
Det är inte acceptabelt att en anmälan om brott avskrivs lättvindigt. För att
bevara rättssäkerheten och allmänhetens tilltro till rättssamhället samt
avskräcka unga från att begå nya brott måste varje anmälan som kan utredas
gå vidare till utredning.
Riksåklagaren har uttalat oro över utvecklingen av polisens
brottsutredande verksamhet och pekat på att möjligheterna att klara upp brott
minskat väsentligt under hela 1990-talet. Därför är det viktigt att analysera
utredningsprocessen och utifrån ett helhetsperspektiv se över
utredningsrutiner, organisation och kompetensförsörjning.
Mot bakgrund av ovanstående anser jag att Rikspolisstyrelsen tillsammans
med Riksåklagaren bör tillsätta en inspektionsgrupp som utvärderar och
analyserar de senaste årens avskrivningsiver inom polisen. Frågan bör
analyseras och utvärderas.