Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs angående en översyn av polisens arbetssituation. Motivering
Tilltron till rättsväsendet som en bärande del av demokratin kräver att polisväsendet/poliserna uppfyller de krav som samhället ställer på dem. Polisens arbetssituation och resurser är omdebatterade både internt och bland allmänheten. Det är därför välkommet med det tillskott som tillförts polisen i årets budgetproposition. Vi tror dock inte att det är tillräckligt med en ökad budget för att lösa polisens försvårade arbetssituation.
En av de yrkesgrupper där arbetsplatsolyckor och stressrelaterade sjukdomar ökar mest är poliskåren. Detta gäller bland såväl kvinnliga som manliga anställda. Polisernas arbetssituation har blivit tyngre dels på grund av det ökade och grövre våldet i samhället, dels på grund av den ökade interna arbetsbördan. Polisen måste i sin dagliga gärning fatta snabba beslut, ofta i pressade situationer där ett felaktigt beslut kan innebära risker såväl för allmänheten som för polisen själv. En utbränd polis riskerar att inte korrekt kunna bedöma situationer, och därmed ökar risken för ett upptrappat användande av våld. Vi anser att polisen måste ges möjlighet till att bearbeta inte bara mycket svåra upplevelser utan även få tillfälle till samtal om ordinärt polisarbete. Handledningsmetoderna måste utvecklas för att följa upp och stötta i utvecklingsarbetet.
Polisens ökade arbetsbörda beror också på andra faktorer, varav en är de neddragningar av civilanställd personal som gjorts. Vi tror, i enlighet med budgetpropositionen, att det är nödvändigt med en analys av polisens resurs- och arbetsfördelning mellan poliser och annan personal. Arbetstidernas förläggning är också av yttersta vikt såväl för effektiv resursanvändning som för den interna arbetsmiljön. Ytterligare en viktig faktor som bidragit till den ökade arbetsbördan är de neddragningar som gjorts i resten av det sociala skyddsnätet. Det gäller bl.a. kommunernas minskade resurser, vilket lett till minskning av personal i skolor och förskolor, minskning av antalet vårdplatser för missbrukare och inte minst minskade resurser för socialtjänsten.
Den nya polisrollen bygger i dag mer på brottsförebyggande arbete. Detta problemorienterade arbete ställer helt nya krav på de enskilda poliserna. Polisutbildningen har förändrats och anpassats till det nya arbetssättet men stora delar av den i dag aktiva poliskåren har utbildning för en annan polisroll. Detta skapar ökad stress och frustration hos många enskilda poliser. Av dessa skäl krävs satsningar på vidareutbildning av poliskåren så att alla kan ha en grund att stå på när det gäller de nya arbetsmetoderna. Vi välkomnar en ny polishögskola i Umeå och ser även fram emot att antalet utbildningsplatser utökas utöver detta. Vi ser också fram emot att rekryteringen av poliser till glesbygden förstärks.
De ökade risker för skador och sjukdomar som poliser utsätts för kan komma att försvåra rekryteringen av poliser för framtiden. Det kan även leda till personalbrist på grund av sjukskrivningar, förtidspensioneringar och att poliser söker sig till andra yrken.
Vänsterpartiet anser att de problem som beskrivs ovan kan komma att leda till strukturella problem i polisorganisationen. För att möta dessa problem krävs en översyn av polisens hela arbetssituation med utgångspunkt från vad som ovan anförts. Detta bör tillkännages regeringen som riksdagens mening.
Stockholm den 27 september 2000
Yvonne Oscarsson (v)
Ingrid Burman (v)
Ulla Hoffmann (v)
Lena Olsson (v)
Rolf Olsson (v)
Sven-Erik Sjöstrand (v)
Claes Stockhaus (v)
Carlinge Wisberg (v)
Alice Åström (v)