Motion till riksdagen
2000/01:Ju1
av de Pourbaix-Lundin, Marietta (m)

med anledning av skr. 2000/01:25 Lägesrapport i fråga om den ekonomiska brottsligheten


Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om sänkta skatter som ett effektivt medel mot ekonomisk
brottslighet.
Regeringens strategi
I regeringens skrivelse klargörs inledningsvis att regeringens
strategi mot den ekonomiska brottsligheten ligger fast. Det
övergripande målet är enligt strategin att "påtagligt minska
den ekonomiska brottsligheten genom åtgärder som utgör en
kraftig förstärkning av samhällets samlade insatser mot
sådan kriminalitet".
De åtgärder som skall vidtas är att effektivisera verksamheten när det
gäller att förebygga, upptäcka, utreda och lagföra ekonomisk brottslighet. I
sammanhanget uttalar regeringen att en ökad tonvikt skall läggas vid det
förebyggande arbetet. I det förebyggande arbetet ingår enligt regeringen att
kontrollen skall effektiviseras och att myndigheterna skall utveckla ett
problemorienterat arbetssätt.
Ingenstans i regeringens skrivelse framhålls att ett av de mest effektiva
sätten att förebygga och minska ekonomisk brottslighet torde vara att sänka
såväl enskilda skatter som det totala skattetrycket.
Skillnad mellan mål och
verklighet
Det finns en betydande skillnad mellan uttalanden om att
fokusera mer på det förebyggande arbetet och de reella
prioriteringar som regeringens skrivelse ger uttryck för. Det
är exempelvis ganska anmärkningsvärt att det
brottsförebyggande arbetet ägnas endast två av skrivelsens
sidor, där huvudbudskapet är att Brottsförebyggande rådet
(BRÅ) skall få i uppdrag att utarbeta en modell för ett
kommande nationellt program, medan skärpt
skattelagstiftning upptar hela tolv sidor. Det är en talande
prioritering som ganska väl beskriver regeringens och
socialdemokratins inställning i frågan.
Det är självfallet angeläget att kraftigt begränsa de olika uttrycken för
ekonomisk brottslighet. Därför krävs naturligtvis förenklad och förtydligad
lagstiftning, effektiva och kunniga myndigheter och domstolar som kan
beivra och lagföra ekonomisk brottslighet samt ett utökat internationellt
samarbete. Det är synnerligen viktigt att kompetensutvecklingen på området
förbättras. Rättsväsendet måste på ett bättre sätt än i dag kunna komma åt den
komplicerade, stora och gränsöverskridande ekonomiska brottsligheten. I dag
förefaller det, bland de ärenden som leder till åtal och fällande dom, vara en
övervikt för förhållandevis lätt bevisbara mindre förseelser och mer eller
mindre medvetna brott som begås av enskilda i övrigt ej kriminellt belastade
medborgare.
Lägre skatter ger minskad
ekonomisk brottslighet
Det är dock också viktigt att i det brottsförebyggande
perspektivet föra in att åtgärder som att minska antalet skatter
och sänka olika skattesatser kommer att leda till ett minskat
antal ekonomiska brott. Det finns många exempel på att fler
och fler som arbetar med skattefrågor i olika avseenden
understryker att det finns ett tydligt samband mellan höga
skatter och ekonomisk brottslighet. Höga skatter befrämjar
dessutom uppkomsten och utvecklingen av en ökande svart
arbets- och tjänstesektor. Ekobrottsmyndigheten varnar för att
det höga svenska skattetrycket kan leda till ökad ekonomisk
brottslighet. Riksskatteverket har uttalat att det vore
angeläget med en försöksverksamhet med lägre skatter för
hushållsnära tjänster för att därmed komma åt en ökande
svart arbetsmarknad.
Det är mot ovanstående bakgrund angeläget att riksdagen ger regeringen
till känna att ett av flera effektiva sätt att förebygga ekonomisk brottslighet
är
att sänka skatterna och skattetrycket. Sänkta skatter bör därför i det
kommande nationella programmet ingå som ett av de medel som kan och
skall användas för att förebygga ekonomisk brottslighet.

Stockholm den 14 november 2000
Marietta de Pourbaix-Lundin (m)