Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om ändring i förordningen för byggnads- och
reparationsberedskapen.
Motiv för mitt förslag
Byggnads- och reparationsberedskapens - BRB - tillkomst
var en följd av erfarenheterna under andra världskriget och
de stora förändringarna i sättet att föra krig.
Försvarsdepartementet insåg tidigt att byggföretagens
resurser organisatoriskt måste säkerställas för rikets försvar.
I den första kungörelsen från 1944 angavs uppgiften för BRB att "vid krig
eller eljest då Kungl. Maj:t så förordar, utföra befästningsarbeten samt
byggnads- eller reparationsarbeten avseende kommunikationsväsendet,
krigsindustriella anläggningar av betydelse för krigsmakten eller den civila
beredskapen"
Under de 55 år som BRB verkat har organisationen, som är
byggbranschens beredskapsorganisation, vidareutvecklats. I dag består
verksamheten av huvuddelen av den svenska byggbranschen, som frivilligt
har tecknat avtal med Försvarsmakten om att stå till Totalförsvarets
förfogande då BRB-förordningen eller andra avtalade förhållanden är vid
handen. BRB är organiserad som en spegelbild av byggföretagens nuvarande
fredsorganisation. Det "allmänna" får således i beredskap en ständigt
uppgraderad organisation på ca 50.000 man utan kostnad.
Samarbetet med Försvarsmakten vid internationella insatser är etablerat
sen några år tillbaka. Vad avser övriga Totalförsvaret är ännu så inte fallet.
Med det nätverk som finns inom BRB, både nationellt och internationellt,
genom det civila byggföretagen borde BRB nyttjas då återuppbyggnad,
reparations- och röjningsarbeten skall utföras med svensk medverkan. Det
som här avses är inte humanitära räddningsinsatser, vilka utförs av annan del
av totalförsvaret, utan när den efterföljande insatsen övergår till
infrastrukturell uppbyggnad av det drabbade området. I detta läge bör den
mycket kompetenta svenska byggnadsindustrin via BRB anlitas.
Räddningsverket som har god kompetens när det gäller humanitära insatser
vid olika typer av krissituationer anlitades för reparation av 1.000 hus i
Bihac,
med mindre lyckat resultat. Trots misslyckandet i Bihac har Räddningsverket
fått i uppdrag att återuppbygga 350 hus i Bosnien samt en skola. Det hade
varit lämpligare att kunna anlita BRB med sin dokumenterade goda
kompetens på detta område.
Förordningen för byggnads- och reparationsberedskapen bör därför snarast
förändras så att totalförsvaret kan anlita de mest kompetenta i infrastrukturell
uppbyggnad under det säkerhetsfrämjande arbete som Sverige deltar i.