Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att tillsätta en utredning för att starta en katastroffond i
Sverige.
Motivering
Ersättningsfrågor i samband med inträffade naturkatastrofer har
aktualiserats under sommaren 2000 efter översvämningarna som drabbat
södra Norrland, med åtföljande skador på vägar, broar, skog och
byggnationer.
Idag finns ett anslag på 25 miljoner kronor för ersättning för verksamhet
vid räddningstjänst m.m. Genom detta anslag kan kommuner få ersättning för
uppkomna kostnader vid genomförda räddningsinsatser. Dessutom finns 25
miljoner kronor, som disponeras av Statens räddningsverk för förebyggande
åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor. Kommuner och landsting har
dock små möjligheter att kunna förebygga, och än mindre förutse, de skador
som inträffade under sommaren 200, när naturkrafterna tog överhand och
vägar som ligger långtifrån vattendrag, spolades bort på grund av det myckna
regnandet.
Regeringen har med anledning av de stora skador som uppstått i södra
Norrland avsatt 100 miljoner kronor som stöd till de drabbade kommunerna.
Detta för att kommuner, som redan har dålig ekonomi, ska kunna reparera
skador som uppstått. Dessa pengar kommer då att tas ur kommunakuten. När
regeringen tar bort 100 miljoner kronor från kommunakutens budget, så
innebär det att många kommuner i landet som hoppats på hjälp från akuten
inte kommer att få det. I förlängningen innebär det att flera kommuner
indirekt drabbas negativt av de översvämningar som uppstod i södra
Norrland.
Det är många länder som har byggt upp nationella katastroffonder (ibland
kallad naturskadefond). Några exempel på hur dessa fungerar beskrivs nedan.
Norge: De har en statlig naturskadefond, som är uppbyggd med
skattemedel och som får årliga anslag från stortinget.
Schweiz: Deras naturskadefond grundades som en privaträttslig stiftelse,
till vilken förbundsstaten årligen lämnar bidrag.
Kanada: De har en civil myndighet under det kanadensiska
försvarsdepartementet som har ansvar för den civila beredskapen. Stöd
vid katastrofer sker i form av kostnadsdelning beräknat utifrån delstatens
folkmängd och utgår när katastrofkostnaderna för delstaten överstiger ett
belopp som motsvarar 1 dollar per capita av delstatens invånarantal.
Flera länder har också frivilliga bidrag från företag och privatpersoner. I
Holland har frivilliga personer skänkt 137 miljoner kronor till deras
katastroffond sedan sprängningsolyckan vid fyrverkerifabriken i Enschede. I
Belgien har man förutom frivilliga gåvor även en del av vinsten från ett
offentligt lotteri som går till katastroffonden.
Enligt experter kommer vi i framtiden att drabbas av flera
nederbördsperioder, liknande den i somras. Detta p g a de klimatförändringar
som vi idag kan förutse, som en följd av växthuseffekten. Av den anledningen
bör Sverige besluta om att starta en fond, som kan utnyttjas vid
naturkatastrofer. Fonden ska täcka skador som vi inte kan teckna försäkringar
mot. En fond som växer under de år som den inte behöver utnyttjas.
Regeringen bör därför utreda möjligheterna till att starta en katastroffond.