1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om prioritering av resurser för civil krishantering.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om prioritering av resurser för civila ändamål inom utgiftsområde
6.
Ett sårbart samhälle
Riksdagen har i försvarsbesluten -96 och -99 genomfört en omfattande
omdaning av landets totalförsvar. En tydlig tyngdpunktsförskjutning kan
konstateras mot frågor som rör det civila samhället, såväl ifråga om våra
egna nationella intressen som ifråga om Sveriges engagemang i
internationella sammanhang.
Riksdagen har beslutat att en bredare hotbild skall beaktas i planering och i
allt förberedelsearbete. Även om hotbilden nu är bredare och hoten har ändrat
karaktär så har enligt vår mening hoten sammantaget inte ökat. Vi måste dock
beakta att samhällets sårbarhet ökar dag för dag, inte minst gäller det
bräckligheten i olika informations-system. Detta i kombination med att
totalförsvaret måste ta ytterligare steg på den redan inslagna vägen för ett
ökat
ansvar i internationell krishantering.
Enligt vår mening måste ökade ansträngningar göras för att bygga upp den
nationella förmågan till civil krishantering. Prevention har alltid framhållits
från svensk sida som ett viktigt inslag i säkerhetspolitiken. Vi ser också att
större internationella insatser i komplexa kriser kräver breda och väl
samordnade civila insatser.
Det är angeläget att särskilda resurser avsätts för dessa civila insatser, t.ex.
genom att bygga upp kapacitet inom polisväsendet och sjukvården för
internationella insatser i krishantering och återuppbyggnad. Det är viktigt att
resurser inom den så kallade civila budgetramen säkerställs för ett ökat
svenskt engagemang när det gäller civil krishantering vid internationella
insatser i krisdrabbade områden.
De extra sjukvårdsresurserna skulle kunna utformas liknande den modell
som praktiseras i Nederländerna, där landstingens motsvarighet erhåller
resurser för att ha anställd personal som på kort varsel kan lämna för
internationella uppdrag. Detta är en modell med flera vinnare, såväl det lokala
sjukhuset som totalförsvaret som får tillgång till sjukvårdsanställda som kan
delta i internationella insatser.
Helhetssyn på personal och material
Det är uppenbart att Sverige som en ledande IT-nation blir alltmer
beroende av att våra samhällsviktiga IT-system är säkra och att t.ex. el-
och teleförsörjningen fungerar. Dessa infrastrukturer blir alltmer
integrerade både tekniskt och över nationsgränserna. Det är därför av
största betydelse att samhällets resurser används för att minska
konsekvenserna av kriser och för att minska sårbarheten i den
infrastruktur som stödjer samhällets viktiga funktioner. Omdaningen
nödvändiggör en omprioritering av resurser mot frågor som rör den civila
beredskapen i samhället, inklusive de frågor som rör ledning och
samordning samt sårbarhet i samhällsviktig infrastruktur. Likaså handlar
det om Finansinspektionens möjligheter att öka insatserna för ett säkrare
betalningssystem.
En helhetssyn måste anläggas vid utnyttjandet av resurser i form av
personal och materiel. Vi kan därför med tillfredsställelse konstatera att vår
gemensamma motion som syftade till bättre helhetssyn och utökad samverkan
mellan myndigheter har givit resultat. En försöksverksamhet, i syfte att visa
hur samordningen skall gå till, kommer att genomföras på Gotland.