Motion till riksdagen
2000/01:Fö310
av Lantz, Kenneth (kd)

Lokalisering av Krigsflygskolan


Förslag till riksdagsbeslut
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om samlokalisering av Krigsflygskolan med Trafikflyghögskolan i
Ljungbyhed.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om samordning av verksamheten vid Krigsflygskolan med den vid
Trafikflyghögskolan.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om verksamheten vid Krigsflygskolan och Trafikflyghögskolan att
utvecklas till ett internationellt kompetenscentrum för flyg.
Sammanfattning
Staten strävar efter att genomföra militär och civil
flygutbildning med hög kvalitet och stor
kostnadseffektivitet. Att bibehålla och utveckla den
nationella kompetensen inom flygutbildning är betydelsefullt
för Sverige.
Idag bedrivs statlig flygutbildning vid Krigsflygskolan i Ängelholm och
Trafikflyghögskolan vid Lunds universitet. Dessa båda organisationer har en
gemensam bakgrund och grundläggande syn på grundflygutbildning. Redan
idag utbildas militära piloter av flera olika kategorier vid
Trafikflyghögskolan.
Ljungbyhed har med fyra parallella banor samt fasta in- och
utflygningsvägar en infrastruktur som är bättre lämpad för flygutbildning än
vid någon annan plats i Europa. Hangarutrymme, utbildningslokaler och
elevbostäder för utökad verksamhet finns tillgängliga. Dessutom finns Saab
Nyge, som genomför underhåll på det militära skolflygplanet SK 60, etablerat
på Ljungbyheds flygplats.
Försvarsmakten strävar efter att dess utbildning ska kopplas till akademisk
utbildning och forskning. Forskning kring flyg är etablerad vid Lunds
universitet, i synnerhet genom Svenskt Flygcentrum för forskning och
utveckling som inrättats tillsammans med Luftfartsverket. Lunds universitet
och FOA ser positivt på en samordning av militär och civil
grundflygutbildning.
En samlokalisering och samordning av verksamheten vid Krigsflygskolan
med den vid Trafikflyghögskolan i Ljungbyhed innebär att statlig
flygutbildning kan genomföras till minskad kostnad, med bibehållen kvalitet
och med förbättrade förutsättningar för utveckling av utbildningen. Detta ökar
möjligheterna för Sverige att på sikt bli ett internationellt centrum för
flygutbildning.
Lokalisering av
Krigsflygskolan
I Sverige bedrivs idag statlig flygutbildning vid
Krigsflygskolan i Ängelholm och vid Trafikflyghögskolan
vid Lunds universitet i Ljungbyhed. Vid den förstnämnda
utbildas  huvudsakligen stridspiloter för Försvarsmakten och
vid den senare piloter för tung civil luftfart.
Krigsflygskolan har en lång tradition i nordvästra Skåne, en tradition som
sträcker sig från dess start 1926 i Ljungbyhed fram till den nyligen
genomförda omlokaliseringen till Ängelholm. På samma sätt som svensk
flygindustri under denna tid har stått för en internationellt uppmärksammad
utveckling av teknik inom militärt flyg har Krigsflygskolan stått för en
internationellt uppmärksammad utveckling av militär grundflygutbildning.
Denna utveckling har genomförts av Krigsflygskolan i samarbete med
Försvarets forsknings-
anstalt, FOA.
Samordning av
verksamhet
Den svenska försvarsmaktens utbildning av stridspiloter har
ett fokus på den pedagogiska situationen som rönt stor
uppmärksamhet både nationellt och internationellt. Detta
fokus har bland annat lett till att i stort sett samtliga som tas
ut för att bli stridspiloter klarar den krävande utbildningen.
Detta står i stark kontrast till det sätt som flygutbildning har
genomförts tidigare och som den fortfarande genomförs på
många håll. Utvecklingsarbetet som lett fram till detta har
haft stor betydelse för den höga kompetens och goda
flygsäkerhet som präglar svenskt militärflyg.
Av dem som arbetar på Krigsflygskolan har en majoritet en gedigen
erfarenhet som flyglärare inom militär grundflygutbildning. Denna kompetens
finns endast på Krigsflygskolan. Endast vidareutbildning och fortbildning av
militära  piloter sker på andra håll i landet. Flertalet av de flyglärare som
står
för denna kompetens inom militär grundflygutbildning har redan deklarerat
att de inte har för avsikt att välja att fortsätta som flyglärare vid
Krigsflygskolan om det innebär en flytt som påverkar deras livssituation. Att
värna denna unika kompetens som byggts upp i Sverige måste beaktas i
kommande beslut om Krigsflygskolans framtida lokalisering.
Lunds universitet
I Ljungbyhed finns idag Trafikflyghögskolan vid Lunds
universitet, TFHS. Denna har sedan 1984 haft uppdraget att
utbilda trafikflygare för tung civil luftfart. Huvudman vid
denna tidpunkt var Flygvapnet och anledningen till att
skolan startades var att ge flygbolag ett alternativ till
rekrytering av militära piloter. Det var militära flyglärare
från Krigsflygskolan som i samarbete med SAS tog fram
utbildningsplanerna för TFHS. Många av de militära
flyglärare som var med att starta TFHS arbetar där även
idag. På TFHS finns därför flyglärare med en unik
kombination av kunnande och erfarenhet inom både civil
och militär flygutbildning.
1998 övergick huvudmannaskapet för TFHS till Lunds universitet. Lunds
universitet har sedan dess tillsammans med Luftfartsverket startat Svenskt
Flygcentrum för forskning och utveckling som en del i en strategisk satsning
på forskning och högre utbildning inom flygområdet.
Förutom att utbilda piloter för den civila marknaden genomför TFHS
sedan många år vidareutbildning av både transportpiloter och
helikopterpiloter för Försvarsmakten. För närvarande finns på TFHS sex
stridspiloter som utbildas till transportpiloter samt arton av Försvarsmaktens
helikopterpiloter som grund- respektive fortbildas.
Kvalitet på flygutbildning
Ett effektivt utnyttjande av de statliga anslagen för
flygutbildning är nödvändigt för att kunna behålla och
vidareutveckla kompetensen inom flygutbildning i Sverige.
Utan en sådan vidareutveckling riskerar flygutbildning i
Sverige på sikt att hämmas på ett sådant sätt att det kan få
negativ påverkan för  både flygindustrin i Sverige och för
flyget som en del av det nationella transportsystemet. I detta
sammanhang är det värt att betänka att flyg utgör en viktig
del av världens snabbast växande näringsverksamhet, rese-
och turistbranschen samt att flyg för ett land som Sverige,
glest befolkad och på avstånd från stora befolkningscentra,
är av avgörande betydelse för dess utveckling. En
samordning av statlig flygutbildning ger större möjligheter
att genomföra den kostnadseffektivt och samtidigt skapa
utrymme för en vidareutveckling av utbildningen.
Detta är helt i enlighet med försvarsutskottets betänkande 1999/2000:
FöU2:
Utskottet anser att formen för den framtida flygförarutbildningen, såväl
grundläggande taktisk flygutbildning (GTU) som grundläggande
flygutbildning (GFU), bör ses över. Syftet är att uppnå ökad
internationell samverkan kring utbildningen samt i de delar där det är
lämpligt integrerad militär och civil flygförarutbildning.
En samordning ger större möjligheter för att utveckla
kvaliteten inom svensk flygutbildning än om begränsade
resurser splittras på liknande verksamhet inom samma
område. Genom att Krigsflygskolan och TFHS samordnar
sina utvecklingsresurser skapas inte bara möjligheter för en
starkare koppling till forskning samt möjligheten för
flyglärare att forska utan även en samlad resurs för
utveckling av flygutbildning utan motsvarighet i Norden. En
sådan utvecklingsgrupp kan dessutom utföra ett värdefullt
arbete med att implementera och sprida kunskap från
forskning så att den får största möjliga effekt för
flygsäkerhetsarbetet.
Internationellt
kompetenscentrum
I nordvästra Skåne med omnejd finns inte bara
Krigsflygskolan och TFHS. Här finns också Lunds
universitet med Svenskt Flygcentrum samt Försvarsmaktens
Halmstadskolor med flera  funktionsskolor som har koppling
till flyg. Här finns Ljungbyheds flygplats, vilken med fyra
parallella banor samt fasta in- och utflygningsvägar är
Europas bästa plats för flygutbildning. Här finns på nära håll
flygplatser i bland annat Ängelholm, Halmstad och
Kristianstad som idag används under flygutbildning.
Slutligen ligger regionen nära kontinenten vilket gör det lätt
att öva internationell flygning.
European Air Chiefs, EURAC, är ett forum där europeiska
flygvapenchefer diskuterar den framtida utvecklingen för militärt flyg i
Europa. Inom detta forum har även framtiden för militär flygutbildning tagits
upp. Både framtagande av ett gemensamt skolflygplan och en gemensam
militär flygutbildning har diskuterats. En sådan utbildning kan bli aktuell i
tidsperspektivet tio till femton år framåt. Med Sveriges traditionellt starka
position inom militärt flyg, tack vare sin flygindustri och forskning kring
denna, samt Krigsflygskolans goda internationella anseende som grund finns
det anledning att inte begränsa möjligheterna för Sverige att bli en av de
nationer där en samordnad europeisk militär flygutbildning kan placeras. Med
ett samlat nationellt kompetenscentrum ökar istället möjligheterna för
placering av en framtida sameuropeisk militär flygutbildning i Sverige.

Stockholm den 25 september 2000
Kenneth Lantz (kd)
Tuve Skånberg (kd)