Motion till riksdagen
2000/01:Fö306
av Jóhannesson, Berit (v)

Utbildning för officerare


Förslag till riksdagsbeslut
1. Riksdagen begär att regeringen ger Försvarsmakten i uppdrag att föreslå
hur freds- och konfliktforskning kan integreras inom det militära
utbildningssystemet.
2. Riksdagen begär att regeringen ger Försvarsmakten i uppdrag att föreslå
hur kurser i arbetarskydd, arbetsmiljö och övriga preventiva åtgärder kan
ingå i officersutbildningen.
3. Riksdagen begär att regeringen ger Försvarsmakten i uppdrag att föreslå
hur genusperspektiv kan integreras i officersutbildningen inom Försvars-
maktens högskolor.
Fred och säkerhet
I det nya försvarets uppgifter ingår att bidraga till fred och
säkerhet i omvärlden. Detta är en uppgift som innebär att en
större andel än tidigare av officerarna kommer att tjänstgöra
utomlands. I takt med denna förändring måste också
utbildningen av officerare från den grundläggande
utbildning inom yrkesofficersprogrammet och det taktiska
programmet till Försvarshögskolans högre studieplan ändras.
Ökat internationellt arbete kräver bland annat en bättre
förberedelse av och kompetens till civil och militär
samverkan både när det gäller förberedelsearbetet i Sverige
och på plats i en konflikthärd utomlands. Det är viktigt att
den civila och den militära personalen i internationella
insatser har kunskap om varandras område och förståelse för
varandras villkor.
Freds- och
konfliktforskning
Freds- och konfliktforskning kommer att vara en nödvändig
komponent för att bredda kunskapen hos officerare i
framtiden. Det finns många universitet och högskolor som
har utbildningar inom detta område. Dessutom har Sida
Sandö en unik kompetens. Militär utbildning har i en allt
större utsträckning breddat sina kontaktytor med de civila
delarna av samhällslivet och dess utbildningar, vilket är en
positiv utveckling. Ett naturligt led i detta är att koppla
utbildningsanordnare inom freds- och konfliktforskningen
till de befintliga utbildningarna inom försvarsområdet. Detta
kan ske genom att Försvarsmakten antingen förlägger
utbildningen på annan skola eller köper in kurser. Därför bör
regeringen ge Försvarsmakten i uppdrag att föreslå hur
freds- och konfliktforskning kan integreras inom det militära
utbildningssystemet. Det ovan anförda bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna.
Säkerhet för de
värnpliktiga
Ett annat viktigt område att bevaka och öka kunskapen inom
är säkerhet och arbetarskydd. Skaderiskerna för de
värnpliktiga är höga. Som officer har man ansvar inte bara
för att utbilda de värnpliktiga inom det militära området utan
även för att denna utbildning sker, för alla parter, under
säkra former. Därför bör det, på ett tidigt stadium, i
officersutbildningen ingå kurser i arbetarskydd, arbetsmiljö
och övriga preventiva åtgärder, i syfte att undvika skador,
olyckor, invalidisering och i allra värsta fall död. Dessa
kurser skulle kunna göras i samarbete med
Arbetarskyddsstyrelsen och fackliga organisationer.
Regeringen bör ge Försvarsmakten i uppdrag att föreslå hur
detta skall ske. Det  ovan anförda bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.
Genusperspektiv
Sexuella trakasserier är ett allvarligt problem som finns
överallt i samhället. Denna typ av trakasserier är ett uttryck
för samhällets ojämställda maktförhållanden, där män som
grupp är överordnad kvinnor som grupp. Problemet med
sexuella trakasserier är särskilt stort inom Försvarsmakten
(Statistiska centralbyråns "Rapport om förekomst av
sexuella trakasserier inom försvaret" från 1999 av Inger
Eklund och Marie-Louise Jädert Rafstedt). Detta beror
sannolikt på att militären som samhällsinstitution av
tradition domineras av män och en hierarkisk struktur. En
förutsättning för en förändring av de rådande
maktförhållanden, som sexuella trakasserier är ett uttryck
för, är ökade kunskaper. Ett led i regeringens arbete med att
befrämja jämställdhet är att integrera ett genusperspektiv i
undervisningen på högskola och universitet. Detta bör gälla
även för officersutbildningen inom Försvarsmaktens
högskolor. Det ovan anförda bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna.

Stockholm den 27 september 2000
Berit Jóhannesson (v)
Murad Artin (v)
Stig Sandström (v)
Maggi Mikaelsson (v)
Willy Söderdahl (v)
Eva Zetterberg (v)
Lars Ohly (v)