med anledning av prop. 2000/01:35 Samverkan mellan civil och militär flygutbildning m.m.
1 Innehållsförteckning
2
3 Förslag till riksdagsbeslut
1. Riksdagen avslår regeringens proposition 2000/01:35 Samverkan mellan
civil och militär flygutbildning m.m.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att det eventuella
exportstödet för JAS 39 Gripen skall organiseras på en av de kvarvarande
fyra flygflottiljerna.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att samordna och geografiskt samla den grundläggande
militära flygskolan (GTU) samt den taktiska flygskolan (GTF) med
Trafikflyghögskolan (TFHS) i Ljungbyhed.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att F16 i Uppsala
därmed skall läggas ned senast den 31 december 2003.
5. Riksdagen - vid avslag av denna motions förslag till riksdagsbeslut nr 1
- begär att regeringen tillsätter en parlamentarisk utredning i syfte att
inom ramen för fyra flottiljer fastställa vilka fyra flottiljer som har de
långsiktigt bästa förutsättningarna att bedriva en kostnadseffektiv,
rationell och miljöanpassad verksamhet så att ett beslut om
organisationen av Försvarsmaktens flygstridskrafter kan fattas senast
under riksdagsåret 2001/02.
4 Fyra flygflottiljer
I proposition 1999/2000:30 "Det nya försvaret" föreslog regeringen bland
annat följande angående organisationen av Försvarsmaktens
flygstridskrafter:
Till utbildningen och omskolningen kommer en annan komponent som
också ställer krav på kapacitet, nämligen möjligheterna att lämna
exportstöd genom Viggen- eller Gripenutbildning. Regeringen anser att
det inte är möjligt att nu ange omfattningen av det framtida behovet av
exportstöd. Detta innebär enligt regeringen att det behövs fem
flygflottiljer för att tillförsäkra erforderlig kapacitet för eventuella
exportåtaganden i framtiden. (sid 70)
Flygskolan måste därför lokaliseras till F16. (sid 87)
Det är också regeringens uppfattning att möjligheter till tillfällig basering
av Gripen på F16 bör upprätthållas av operativa skäl och som potential
inför eventuella framtida exportåtaganden. (sid 87)
Riksdagen sade nej till detta förslag från regeringen och beslöt istället den
30 mars 2000 i enlighet med försvarsutskottets förslag:
Formen för den framtida flygförarutbildningen såväl grundläggande
taktisk flygutbildning (GTU) som grundläggande flygutbildning (GFU)
bör ses över. Syftet är att uppnå ökad internationell samverkan kring
utbildningen samt i de delar där det är lämpligt integrerad militär och
civil flygförarutbildning. (- - -) Utskottet gör bedömningen att de fyra
kvarvarande flottiljerna har de långsiktigt bästa förutsättningarna för att
bedriva en rationell och miljöanpassad verksamhet. (1999/2000:FöU2
"Det nya försvaret" sid163-164)
Av ovanstående citat framgår att regeringen i proposition 1999/2000:30
menade att en placering av flygskolorna och exportstödet till F 16 i
Uppsala innebar att vi får en femte flottilj, medan regeringen i den
föreliggande propositionen 2000/01:35 säger att samma innehåll på
samma plats inte är en flottilj. Det är tydligt att regeringen genom denna
omskrivning bakvägen försöker få igenom sitt eget ursprungliga förslag,
vilket uppenbarligen står i strid med riksdagens fattade beslut om fyra
flygflottiljer. Mot denna bakgrund och i enlighet med den redogörelse
som följer bör riksdagen avslå regeringens proposition 2000/01:35
"Samverkan mellan civil och militär flygutbildning m.m.".
5 Exportstödet
I Försvarsdepartementets utredning "Vissa frågor om den framtida
flygutbildningen" som legat till grund för propositionen står det:
En stor fördel i ett vidare perspektiv är att en lokalisering av GFU till
F 16 innebär att flygverksamheten bibehålls i Uppsala. Detta leder i sin
tur till att kapaciteten bibehålls för att underlätta möjligheterna till
utbildningsstöd vid export av bl.a. JAS 39 Gripen. (sid 61)
Ett annat direkt citat är följande:
Exportmöjligheterna upphör om den militära flygutbildningen integreras
med en stridsflottilj och F 16 därvid läggs ner. (sid 62)
Om Sverige säljer JAS 39 Gripen så har man förbundit sig att lämna
utbildningsstöd till det köpande landets piloter mot betalning. Det enda
land som har tagit ett beslut om att importera JAS 39 Gripen är Sydafrika.
Men det sydafrikanska parlamentet har beslutat att göra en nya utredning.
Hur det går i fallet Sydafrika är därför höljt i dunkel. Men om man antar
att affären blir av, så kommer troligen kravet på utbildningsstöd att
uppkomma tidigast år 2006. Även om Sverige säljer JAS 39 Gripen till
ytterligare ett land så skulle Sydafrikas piloter hinna bli färdigutbildade
innan nästa köparlands pilotutbildning blir aktuell. Detta betyder att
någon av de kvarvarande fyra flottiljerna, som då är ombeväpnade till
JAS 39 Gripen, kan erbjuda detta stöd i form av pilotutbildning.
Exportstödet kräver en division under cirka sex månader. Skulle denna
division inte kunna ingå i de två divisioner som då finns per flottilj, är det
möjligt att på tre av våra fyra flottiljer utöka med en division. En sådan
lösning kräver inga nya investeringar. I den föreliggande propositionen
står det att exportstöd ställer krav på faciliteter för utbildning av
Gripenpiloter. Uppsala har inte detta, utan saknar de simulatorer, hangarer
och plattor som behövs. De ombyggnader och den anskaffning av
utrustning som krävs för att uppfylla behoven, innebär investeringar på
flera hundra miljoner kronor. Några sådana utgifter finns inte redovisade i
propositionen. Trots att man idag inte vet med säkerhet om och i så fall
när det kommer att behövas exportstöd är regeringen beredd att behålla
Uppsala för det ändamålet. Det finns heller ingen redovisning över andra
existerande alternativ än att förlägga exportstödet i Uppsala. Mot
ovanstående bakgrund bör riksdagen tillkännage för regeringen som sin
mening att det eventuella exportstödet för JAS 39 Gripen skall
organiseras på en av de kvarvarande fyra flygflottiljerna.
6 Den militära flygskolan
I enlighet med riksdagens tidigare beslut om fyra flygflottiljer,
ovanstående redogörelse för exportstödet och nedanstående redogörelse
för samordningsvinster, analys av uppgifter kring flygskolornas
lokalisering, flyglärarkompetensen, luftrummet, miljöfrågorna samt
anpassning bör riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening vad
som i motionen anförs om att samordna och geografiskt samla den
grundläggande militära flygskolan (GTU) samt den taktiska flygskolan
(GTF) med Trafikflyghögskolan (TFHS) i Ljungbyhed.
6.1 Samordningsvinster
Ur den föreliggande propositionen:
En grundläggande aspekt är att staten har ett ansvar för att samordna sin
verksamhet så att statens resurser utnyttjas så effektivt som möjligt. Där
samordning och samutnyttjande mellan statliga verksamheter är möjlig
och kostnadseffektiv skall sådan också genomföras. (sid 7)
Här håller vi med propositionens mening och bokstav.
Under avsnittet "Utbildningsmoment som bör kunna samordnas" (sid 8-9)
beskriver regeringen en mängd områden där samordning mellan den civila
och den militära flygskolan kan ske. Utbildningen inom allmänna teoretiska
ämnen som aerodynamik, meteorologi och grundläggande navigation är ett
förslag och utbildning av svenska militära piloter i civila flygbestämmelser ett
annat. Man föreslår att en utredning om flygövningsmoment i
flygutbildningen kan genomföras tillsammans och skriver även att det finns
fördelar med ett samarbete mellan den militära flyglärar- och
flyginstruktörsutbildningen samt den fortbildning av flyglärare som bedrivs i
Ljungbyhed. Alla dessa förslag och frågeställningar föreslår regeringen att
Försvarsmakten och Lunds universitet skall få uppdrag att utreda. Det är
mycket bra förslag till samordning som ger positiva effekter för båda parter.
Redan nu kan man säga att den föreslagna samordningen förenklas och görs
effektivare om den civila och militära flygutbildningen också samordnas
geografiskt.
Med Försvarsdepartementets utredning "Vissa frågor om den framtida
flygutbildningen" som grund föreslår regeringen att flygskolorna skall
förläggas till Uppsala. Men en noggrann analys av utredningens ekonomiska
beräkningar och slutsatser visar att kostnaderna snedvridits till Uppsalas
fördel och Ljungbyheds nackdel. Den kritik av utredningens slutsatser och de
uppgifter som Region Skåne redovisat finns inte med i propositionen. I
Riksrevisionsverkets remissyttrande till Försvarsdepartementet framhålls:
Samverkansmöjligheterna mellan civil och militär flygutbildning bör
utredas närmare eftersom utredningen inte ger ett tillräckligt
beslutsunderlag för slutsatsen att militär och civil flygutbildning bör
lokaliseras separat. (RRV yttrande 2000-10-04)
6.2 Analys av uppgifterna kring flygskolornas
lokalisering
Trafikflygskolan (TFHS) är en statlig civil flygskola under Lunds
universitet, där man utbildar flygare för det civila flygets behov. I
Högkvarterets remissyttrande står det att upprättandet av Flygskolan till
Ljungbyhed som militär fristående enhet medför behov av ett antal
stödtjänster lokaliserade på plats, t.ex. produktionsledning,
personalfunktion, säkerhet och bevakningsfunktion (sid 6).
Men skolflygplan som SK 60 är inget skyddsobjekt. Saab Nyge Aero,
lokaliserade i Ljungbyhed, har idag hand om all verkstadsservice för
Försvarsmaktens SK 60-plan. Saab Nyge Aero har ingen militär bevakning
för denna verksamhet. Säker är den naturligtvis, men civil. Redan idag
utbildas det militär personal i Ljungbyhed. Försvarets framtida
helikopterförare och transportplanspiloter får sin grundläggande
flygutbildning i Ljungbyhed genom inköpt utbildning.
I den föreliggande propositionen står att den militära flygutbildningen är
en del av den svenska officersutbildningen. Naturligtvis skall det vara militära
flyglärare och instruktörer på den militära flygskolan. Men den praktiska
flygutbildningen är en separat och väl avgränsad del av de övriga
utbildningsdelarna. Vid en samordning i Ljungbyhed av den civila och den
militära flygutbildningen kan den militära delen organiseras under
Försvarsmaktens Halmstadsskolor. För detta skulle det behövas en
förstärkning av två tjänster för personalfrågorna och
informationssystemsfunktionen.
Vid en lokalisering av den militära flygutbildningen till Ljungbyhed kan
man anlita civila resurser för stor del av den service som krävs. Om Saab
Nyge Aero får ta hand om klargöring och annan teknisk skötsel av planen i
stället för militära tekniker kan kostnaden minskas med cirka 10 miljoner
kronor per år. Detta har Saab Nyge Aero redovisat i ett förslag till
departementet. Genom att Saab Nyge Aero idag har hand om allt
flygunderhåll för de militära SK 60-planen skulle en sådan lösning ge
synergieffekter. Detta är en fördel bl.a. eftersom bristen på militära
flygplanstekniker är stor. Det är anmärkningsvärt att regeringen i
propositionen varken har redovisat eller analyserat ovanstående alternativ.
6.2.1 Lokal- och stödverksamhetsfrågorna
I utredningen "Vissa frågor om den framtida flygutbildningen" (sid 59)
sammanfattas kostnaderna (i miljoner kronor) mellan de båda alternativen
- Ljungbyhed och Uppsala - enligt tabellen nedan:
Tabell 1: (Ljungbyhed Uppsala F16 )
Vad gäller hyran för Ljungbyhed har F5 Ljungbyhed AB ingivit en offert
på hyreskostnaden. Hyran i den uppgår till 4,8 miljoner och inkluderar
ombyggnad och upprustning av lokalerna. Personal från nuvarande
Stridsflygskolan har godkänt dessa lokaler med utgångspunkt från deras
kunskap om behovet för en flygskola. Men Försvarsmakten och
departementet har inte godtagit offerten. Man har inte ens specificerat vad
det är för behov som de inte anser blir tillfredsställda. Man har alltså
avfärdat en offert utan skäl och valt att inte ens nämna den i den
föreliggande propositionen.
I hyreskostnadskalkylen i Försvarsdepartementets utredning vad gäller
Ljungbyhed redovisas till exempel en kostnad av 2 miljoner kronor för
gymnastiksal som de facto hyrs timvis till en beräknad kostnad av 50 000
kr/år. Man har även redovisat kostnaden 1,9 miljoner kronor för
rullbanebeläggning. Rullbanorna sköts och får ny beläggning vart 10:e år
enligt ett schema på alla flygplatser. I hyreskostnaden vad gäller Uppsala har
inte redovisats några utgifter för nyttjande av fler lokaler. Dock framhåller
man att hyreskostnader för delar av F 16-etablissemanget om mellan 3-5
miljoner kronor per år inte är inkluderade i kostnadsredovisningen, då dessa
inte går att urskilja vid en lokalisering av flygskolorna till Ljungbyhed. De
lokaler man avser i det här fallet är division- och skolbyggnad,
elevförläggning och idrottsförläggning. Om man antar att dessa kostnader är
de samma som för andra av Fortifikationsverket hyrda lokaler kan de
uppskattas till över 12 miljoner. För att få en jämförbar och rättvis bedömning
av kostnaderna måste även den här typen av kostnader inkluderas i
Uppsalaalternativet.
Försvarsdepartementet har i utredningen uppskattat kostnaderna för
stödtjänsterna i Ljungbyhed till 29 miljoner. Då har man belastat detta
alternativ med kostnader på 6,5 miljoner för bastroppverksamhet som man
anser behövs i Uppsala om flygskolan flyttas. Bastroppsverksamhet finns på
flera f.d. militära flygfält för att hålla banorna i ordning i händelse av att
de
skulle behövas och kan därför inte inkluderas i Ljungbyhedalternativet.
I utredningen framgår det att det skulle behövas 13 personer till
stödverksamheten för den militära flygskolan om den förläggs i Ljungbyhed
(sid 59). Om istället Försvarsmaktens Halmstadsskolor blir huvudman för
flygskolan behövs endast de två tjänster som nämnts ovan. Dessutom behövs
fem tjänster lokaliserade i Ljungbyhed: en flygläkare, två sjuksköterskor, en
civil administratör samt en idrottslärare. Denna stödfunktion skulle kosta 5,1
miljoner kronor per år. Förslaget är förankrat i Försvarets Halmstadsskolor.
Med ovanstående korrigeringar skulle tabellen över kostnader bli som
följer:
Tabell 2: (Ljungbyhed Uppsala )
Dessa siffror visar i stället att Ljungbyhedalternativet är billigare än om
flygskolorna lokaliseras till Uppsala. Men Region Skånes förslag har inte
beaktats av utredningen. Inte heller har propositionen analyserat eller ens
tagit upp dessa faktiska uppgifter.
6.3 Flyglärarkompetensen
Den militära pilotutbildningen sker i fyra steg. Först den teoretiska
utbildning som sker främst på Försvarsmaktens Halmstadsskolor. Sedan
den grundläggande flygutbildningen på F 10. Den taktiska
flygutbildningen sker idag på
F 16 där också den teoretiska slutdelen av utbildningen sker. Efter
utbildningarna går eleverna till en skarp flottilj och lär sig det plan de
skall flyga.
Lärarna inom den grundläggande flygutbildningen har flyglärarkompetens
med 15 månaders utbildningstid. Under den taktiska utbildningen lär man sig
mer utvecklad hantering av planet. Denna utbildning sker med lärare som är
flyginstruktörer. De har en utbildningstid av 3 veckor. Flyglärarna finns idag i
Skåne. Det är pendlingsavstånd mellan Ängelholm och Ljungbyhed. Därmed
blir problem med en omflyttning ringa.
I föreliggande proposition står det att regeringen bedömer:
I det omedelbara perspektivet kan uppstå problem i Uppsala när det
gäller tillgången på flyglärare. Mot bakgrund av åldersstrukturen hos
nuvarande flyglärarkår i Ängelholm och den planering för utbildning av
nya flyglärare för GFU i Uppsala som Försvarsmakten redan har inlett
bedömer regeringen emellertid att dessa problem är av
övergångskaraktär. (sid 21)
Det finns idag 22 flyglärare på F 10 i Ängelholm. Hälften av dem är
mellan 29-42 år. Av de yngre kommer troligen nio att stanna om
flygskolan blir kvar i Skåne. Däremot finns det brister inom
flyglärarkåren i Uppsala, där man har svårt att få fram personer som vill
bli flyglärare.
Under den taktiska delen lär man sig målskjutning. Försvarsmakten uppger
i sitt remissvar (sid 3) och det är angivet i propositionen (sid 19) att det
från
Ljungbyhed är längre flygtid (30 minuter) än vad det skulle vara från Uppsala
till ett skjutfält, där man kan göra målövningar. Man menar då att man från
Ljungbyhed får flyga till skjutfältet Hattefuran som ligger vid Lidköping.
Men det finns ett övningsområde Tönnesjö sydväst om Halmstad som skulle
kunna användas.
Man framhåller från departementet och Försvarsmakten att det är viktigt
att flyglärarna kan göra lokal karriär och att det finns en bra arbetsmarknad
för anhöriga. I detta sammanhang framhålls Uppsalas fördelar. Det är viktigt
att påpeka att man inte kan alternera veckovis som flyglärare. Man måste få
en kontinuitet i utbildningen. Dock är det konstruktivt att några år vara
flyglärare och sedan variera det med andra uppdrag. Det finns en aktiv flottilj
på
F 17 i Kallinge som kommer att omstruktureras till JAS. Halmstadsskolorna
ger möjlighet att tjänstgöra som lärare. Lunds universitet och Luftfartsverket
har gemensamt skapat Svenskt flygcentrum. Flera fakulteter är engagerade
och man bedriver forskning inom strategiska områden som direkt berör
flygverksamhet. Dessutom finns i Lund den allmänna
universitetsutbildningen. Uppsala universitet framhålls i Uppsalaalternativet.
De bedriver en bra verksamhet inom olika områden. Den internationella
tolkutbildningen och den kunskap man kan få för arbete i internationell
konfliktlösning och fredsbevarande uppgifter framhålls särskilt. Det är
mycket bra verksamhet som behövs inom försvaret. Men det är inte direkt
kopplat till den grundläggande och taktiska flygutbildningen som här är
aktuell.
6.4 Luftrummet
I propositionen hävdas att luftrumssituationen är bättre i Uppsala än i
Ljungbyhed (sid 19-20). Men avståndet mellan Arlanda och Uppsala är
33 km med kontrollzon på 4 km. Avståndet mellan Ljungbyhed och
Kastrup samt mellan Ljungbyhed och Bulltofta är 62 respektive 63 km
med kontrollzoner på 37 respektive 29 km. Arlanda är en expanderande
flygplats. Den tredje banan på Arlanda öppnas inom nära framtid,
samtidigt som Luftfartsverket har ytterligare planer på utbyggnad av
flygplatsen. Mellan september 1999 till september 2000 har 28 incidenter
registrerats i Uppsala medan siffran för Ängelholm är 14 stycken.
Placering av en grundläggande flygskola i Uppsala innebär stora
riskmoment.
6.5 Miljöfrågor
Uppsalas miljötillstånd som inkluderar Viggen, JAS och SK 60 är
överklagat.
Regeringen menar att en ny miljöprövning för Uppsalas del, avseende den
militära flygskoleverksamheten, skulle innebära en reducerad verksamhet i
förhållande till det tillstånd som tidigare givits. Att Försvarsmakten har
lämnat in ansökan för 5 000 rörelser med JAS 39 Gripen nämns inte i
sammanhanget. Om bullergränsen sätts vid 70 dBa kommer över 29 000
personer att beröras. Denna gräns är rekommenderad maximalnivå vid
nyinvesteringar. De bullerdirektiv som nu diskuteras i EU har samma gräns
för städer med mer än 100 000 invånare.
Regeringen har alltså valt att inte redovisa kostnaden för att klara
bullerskyddet i Uppsala vid en Gripenverksamhet. Det handlar om en kostnad
på många hundra miljoner kronor, utgifter som kan undvikas om exportstödet
för JAS 39 Gripen förläggs till en aktiv flottilj med alla tillstånd klara. Vad
gäller Ljungbyhed bedömer regeringen chansen att få miljötillstånd för
Gripenverksamhet som är små. Men det har aldrig varit aktuellt att ha
exportstöd för Gripen i Ljungbyhed. Trots detta är ett av argumenten mot att
samordna den militära och civila flygskolan i Ljungbyhed att de inte kan ha
exportstöd.
Försvarsdepartementet och regeringen har inte seriöst behandlat Region
Skånes synpunkter och förslag. Region Skåne föreslår samordning och ett
samutnyttjande mellan statliga verksamheter, vilket är både kostnadseffektivt
och rationellt. Det är uppenbart att Försvarsmakten vill ha kvar
flygverksamhet i Uppsala. Att flytta flygskolan dit ger möjlighet att motivera
att även exportstödet JAS 39 Gripen skall ligga i Uppsala. Det är alltså vad
Försvarsmakten och regeringen vill, trots att det skulle innebära stora onödiga
kostnader och att en reell samordning av de civila och militära
flygutbildningarna inte är möjlig.
6.6 Anpassning
Ett av motiven för att behålla flygflottiljen i Uppsala är, enligt regeringen,
försvarets framtida anpassning. Regeringen menar att en eventuell
framtida anpassning underlättas av att flygutbildningen och exportstödet
JAS 39 Gripen ligger i Uppsala. I detta sammanhang är det viktigt att
framhålla att anpassning, enligt ett enhälligt försvarsutskott, innebär att
försvaret skall kunna "förstärkas, utökas, reduceras eller eljest förändras"
med hänsyn till utvecklingen i omvärlden (bet. 1999/2000:FöU2 sid 66).
Det förändrade säkerhetspolitiska läget, som i våras resulterade i ett
riksdagsbeslut om att invasionshotet är avskrivet, visar snarare att en
reducering är det troliga. Riksdagen har fattat ett beslut om att det svenska
försvaret skall ha fyra flygflottiljer. Det finns möjlighet att utöka med fler
divisioner på tre av dessa fyra flottiljer. Vi behöver därmed inte bevara en
femte flygflottilj i anpassningssyfte. Därför bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening att F 16 i Uppsala därmed skall läggas ner
senast 31 december 2003.
Den gigantiska felinvesteringen i JAS 39 Gripen, som för närvarande är
under leverans, innebär en belastning för skattebetalarna om minst 30
miljarder kronor. De minst 60 plan som Försvarsmakten inte har ett behov av,
planerar man att ställa i bergrummet på F 16 i Uppsala. Utöver dessa
kostnader föreslår nu regeringen i föreliggande proposition att ytterligare
skattepengar används till en dyrare flygskola och extrainvesteringar för JAS-
faciliteter i Uppsala. Vänsterpartiet har begärt att avtalen om beställningen av
JAS 39 Gripen omförhandlas i syfte att få ner antalet beställda plan.
Dessutom existerar det för övrigt andra bergrum som kan användas för
magasinering av JAS-plan.
7 Uppgörelsen mellan (s), (c) och (v)
I motionen har vi redovisat hur regeringen med olika medel försöker gå
ifrån riksdagens beslut om fyra flygflottiljer och därmed den uppgörelse
mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet och Vänsterpartiet som nåddes
i samband med beslutet. I propositionen 1999/2000:30 "Det nya
försvaret" föreslog regeringen en extra femte flygflottilj - F 16 i Uppsala
- där flygutbildning och exportstödet för JAS 39 Gripen skulle ligga.
Detta förslag förhandlades bort i uppgörelsen och riksdagen fattade beslut
om fyra flygflottiljer. I föreliggande proposition lägger regeringen exakt
samma förslag, men kallar det inte längre en extra femte flottilj utan har
döpt om det till Flygstridsskolan. Denna lek med ord är oseriös.
Regeringens förslag att placera flygskolorna i Uppsala fördyrar
verksamheten och försvårar samverkan med den civila flygutbildningen.
Regeringen har valt att inte redovisa Region Skånes ekonomiska kalkyl
på ett korrekt sätt, utan framställer Uppsala som det enda och mest
kostnadseffektiva alternativet. Regeringen föreslår att JAS-exportstödet
förläggs till Uppsala, men redovisar inte de alternativ som är möjliga.
Dessutom väljer regeringen att inte redovisa de extra kostnader som
Uppsalaförslaget innebär. Genom dessa ofullständiga redovisningar
försöker regeringen i den föreliggande propositionen att åter driva igenom
sitt ursprungsförslag.
7.1 Vid majoritet för regeringens förslag
Om regeringen i riksdagen får majoritet för föreliggande proposition så
förändras grundvalen för uppgörelsen om Försvarsmaktens
flygstridskrafter. Riksdagens beslut om fyra flottiljer kvarstår dock.
Därför bör riksdagen - vid avslag på denna motions förslag till
riksdagsbeslut nr 1 - begära att regeringen tillsätter en parlamentarisk
utredning i syfte att inom ramen för fyra flottiljer fastställa vilka fyra
flottiljer som har de långsiktigt bästa förutsättningarna att bedriva en
kostnadseffektiv, rationell och miljöanpassad verksamhet så att ett beslut
om organisationen av Försvarsmaktens flygstridskrafter kan fattas senast
under riksdagsåret 2001/02.