1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om anslagen inom politikområdena 6:1 Förbandsverksamhet och
beredskap m.m. 6:2 Fredsfrämjande truppinsatser och 6:3 Materiel,
anläggningar samt forskning och teknikutveckling.
2. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som i motionen anförs till
utgiftsområde 6 politikområde 6:1 Förbandsverksamhet och beredskap
m.m. 850 000 000 kr utöver vad regeringen föreslår eller således
19 116 092 000 kr.
3. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till
utgiftsområde 6 politikområde 6:2 Fredsfrämjande truppinsatser 0 kr.
4. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som i motionen anförs till
utgiftsområde 6 politikområde 6:3 Materiel, anläggningar samt forskning
och teknikutveckling 1 350 000 000 kr utöver vad regeringen föreslår
eller således 24 664 833 000 kr.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om politikområdena 6:4 till 6:13 civila försvaret.
6. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till
utgiftsområde 6 politikområde 6:4 Funktionen civil ledning 360 083 000
kr.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om politikområde 7:1 Kustbevakningen.
8. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till
utgiftsområde 6 politikområde 7:1 Kustbevakningen 446 369 000 kr.
Motiv för våra förslag
Försvaret skall inte bara klara dagens hot, utan måste också
byggas för att kunna möta morgondagens osäkerhet. Våra
ansträngningar för att anpassa försvaret för att verka i olika
situationer skall dessutom skapa reella möjligheter att aktivt
använda detta som en del i den dagliga säkerhetspolitiken.
Förhoppningen att försvaret snabbt och enkelt skall kunna "anpassas",
d.v.s. rusta upp eller skapa ny förmåga för att möta förändrade hot, är
orealistisk och kan inte vara ett motiv för en massiv och ensidig nedrustning.
Kraven på svenskt deltagande i internationella insatser kommer inte att
minska. Att Sverige tar sin del av ansvaret också i EU:s framväxande
försvarsdimension är självklart. Försvarsbeslutet 2000, som sägs prioritera
krishantering med militära medel, urholkar i verkligheten denna förmåga.
Planeringsförutsättningen "inget krig under de närmaste tio åren" är inte
hållbar. En omfattande avveckling av kompetens samt onödig och felaktig
materielförstöring måste undvikas. Omstruktureringen av det svenska
försvaret skulle bli svår nog med oförändrade försvarsanslag.
Försvaret bör således utvecklas i huvudsak på samma ekonomiska nivå
som under den senaste försvarsbeslutsperioden. En långsiktig nivå avseende
drift, vidmakthållande och investeringar samt forskning och utveckling på ca
41.000.000.000 kronor eftersträvas. Fördelningen mellan anslagen 6:1 och 6:3
är preliminär i avvaktan på nästa heltäckande försvarsbeslut hösten 2001.
Anslaget 6:2, Fredsfrämjande truppinsatser, skall enbart omfatta kostnader
i samband med insatser och helt finansieras utanför försvarsanslaget medan
kostnaderna för materielanskaffning, uttagning, utbildning och
beredskapshållning av förband för internationella uppgifter skall ingå i
anslaget 6:1, Förbandsverksamhet och beredskap m.m. Om insatskostnaderna
framdeles tas inom "ordinarie" försvarsanslag riskeras en allvarlig urholkning
av försvarets förmåga. En sådan utveckling måste till varje pris undvikas.
Inför det kommande heltäckande försvarsbeslutet bör en annorlunda
indelning av anslagen 6:1 och 6:3 övervägas. Till anslaget
Förbandsverksamhet och beredskap m.m. bör all kostnad för drift, underhåll
och vidmakthållande av Försvarsmaktens förband med anbefalld beredskap
föras. Anslaget 6:3 kan därmed renodlas till att enbart omfatta framtida
utveckling, dvs. investeringar samt forskning och utveckling.
De framtida behoven av befolkningsskydd skall utredas. Uppgifter och
effektmål för totalförsvarets samlade ledning saknas. Ett nytt heltäckande
försvarsbeslut avses fattas nästa höst. Trots detta har anslagen 6:4 till 6:13,
om det civila försvaret, utan närmare motiveringar ökat. I avvaktan på att
nästa heltäckande försvarsbeslut och att uppgifter och effektmål för
totalförsvarets samlade ledning har beslutats av riksdagen bör anslagen
behållas på nuvarande nivå.
Inga nya uppgifter har tillförts Kustbevakningen. Trots detta ökas
anslagen. Motiven för detta uppges vara felaktig åldersstruktur hos personalen
samt problem i linjeorganisationen med vakanser. Inget av dessa problem
löses långsiktigt med ökade utgifter.
Till detta kommer att regeringen vill att riksdagen skall upphäva
nuvarande verksamhetsinriktning för Kustbevakningen och uppdra åt
regeringen att ange verksamhetsmål. Såväl nuvarande anslagsnivå som
riksdagens verksamhetsinriktning för Kustbevakningen bör behållas