med anledning av prop. 2000/01:35 Samverkan mellan civil och militär flygutbildning m.m.
Förslag till riksdagsbeslut
1. Riksdagen avslår proposition 2000/01:35 Samverkan mellan civil och
militär flygutbildning m.m.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att den militära grundläggande flygutbildningen (GFU) tills
vidare kvarstannar i Ängelholm.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att ett centrum för exportstöd för JAS 39 Gripen bör upprättas
i Ängelholm.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att den militära flygutbildningens framtida organisation och
innehåll genomarbetas utifrån de utgångspunkter som beskrivs i
motionen.
Bakgrund
När det gäller flygstridskrafterna angav regeringen i propositionen Det
nya försvaret (1999/2000:30, sid 70) bl.a. följande:
- att utbildningen av nya flygförare och omskolningen till Gripensystemet
sammantaget är känsligt för störningar under de närmaste åren och ställer
krav på flottiljkapacitet.
- att det till utbildningen och omskolningen kommer en annan komponent
som också ställer krav på kapacitet, nämligen möjligheterna att lämna
exportstöd genom Viggen- eller Gripenutbildning.
- att det behövs fem flygflottiljer för att tillförsäkra erforderlig kapacitet
för
eventuella exportåtaganden i framtiden.
Avseende F 10 fann regeringen att de tyngsta argumenten till förmån för
F 10 var gjorda Gripeninvesteringar, flottiljens roll i grundutbildningen av
nya flygförare, inledningsfasen av omskolningen till Gripensystemet och
exportstödet. Trots dessa nyckelfaktorer och att en flyttning av flygskolan
kunde medföra "temporära svårigheter" för bl.a. flygutbildningen föreslog
regeringen en nedläggning av F 10 senast den 31 december 2002.
Försvarsutskottet ansåg (1999/2000:FöU2) att flygstridskrafterna för att
lösa uppgiften att försvara vårt land i framtiden skulle bestå av åtta
divisioner
JAS 39 Gripen fördelade på fyra flottiljer. I konsekvens med utskottets
ställningstagande när det gäller antalet flygdivisioner föreslog utskottet att
Viggendivisionerna vid F 16 i Uppsala läggs ned senast den 31 december
2003. Det förslaget fick, genom Vänsterpartiets och Miljöpartiets stöd,
majoritet i riksdagen. Majoriteten i utskottet hade inget att erinra mot
regeringens förslag att Skånska flygflottiljen (F 10) i Ängelholm läggs ned
den 31 december 2002.
Den 30 mars 2000 beslutade riksdagen att JAS 39 Gripen skall etableras
med två divisioner på vardera F 17, F 7, F 4 och F 21 samt att F 10 och
Viggendivisionerna vid F 16 skall läggas ner. Vidare beslutade riksdagen att
formen för den framtida flygförarutbildningen såväl den grundläggande
taktiska flygutbildningen (GTU), som den grundläggande flygutbildningen
(GFU), skulle ses över. Syftet var att uppnå ökad internationell samverkan
kring utbildningen samt att i de delar där det var lämpligt integrera militär
och
civil flygförarutbildning.
Utskottet ansåg att regeringen bör återkomma till riksdagen rörande
exportstöd och utbildning av flygförare.
Kristdemokraterna yrkade avslag på regeringens proposition Det nya
försvaret. I vår kommittémotion (1999/2000:Fö32) nämnde vi bl.a. Skånska
flygflottiljen i Ängelholm:
Vi delar regeringens syn att de tyngsta argumenten för F 10 är gjorda
Gripeninvesteringar vid flottiljen, flottiljens roll i flygförarutbildningen,
omskolningen till JAS 39 Gripen samt exportstödet. Precis när
Flygskolan kommit upp i full kapacitet efter flyttningen från Ljungbyhed
föreslås en ny omlokalisering till F 16 i Uppsala. På sikt får vi tillbaka ett
separat skolförband dvs just den organisation som lämnades 1996.
Regeringen hävdar att utbildningen av nya flygförare och
Gripenomskolningen är känsligt för störningar under de närmaste åren
men har inte presenterat ett underlag som visar de fulla konsekvenserna
för Flygvapnet. Under 1998 lämnade drygt 120 tekniker Flygvapnets
lednings- och underhållsförband. Vad händer nu med
teknikerkompetensen?
Socialdemokraternas, Centerns och Vänsterpartiets gemensamma beslut
att lägga ned Sveriges modernaste flygflottilj, F 10 i Ängelholm, har
försatt Flygvapnet i en onödigt känslig situation. För att inte ytterligare
störa och fördröja den planerade och pågående ombeväpningen till JAS
39 Gripen och pilotutbildningen, anser Kristdemokraterna att beslutet om
flygskolans lokalisering måste innebära en långsiktig lösning med närhet
till Flygvapnets övriga berörda verksamhetsområden.
Försvarsberedningens rapport "Förändrad omvärld - omdanat försvar" (Ds
99:2) slog fast att grundorganisationen redan från början måste utvecklas
långsiktigt mot en insats- och kompetensorganisation. Ett krympande
flygvapen måste därför ge goda förutsättningar för personal- och
kompetensförsörjning. I en planering för framtiden måste också ges goda
förutsättningar för en svensk utbildningsplattform i ett samordnat europeiskt
system för militär flygförarutbildning.
Förmågan att i olika tidsperspektiv kunna anpassa beredskapen samt
utbilda internationella insatsförband är beroende av tillräcklig
produktionskapacitet i grundorganisationen. Med färre utbildningsplattformar
ökar betydelsen av de kvarvarande enheterna. En fortsatt lokalisering av
Krigsflygskolan till
F 10 i Ängelholm innebär en kontinuerlig utbildning av nya flygförare med
säkerställd flottiljkapacitet för exportstöd och ger i nuläget bästa
handlingsfrihet inför framtiden. Kristdemokraterna yrkar härmed avslag på
regeringens proposition 2000/01:35 Samverkan mellan civil och militär
flygutbildning m.m.
Den nuvarande situationen
I 1996 års försvarsbeslut (FB96) fattade riksdagen beslut om flygskolans
omlokalisering från Ljungbyhed (F 5) till Ängelholm (F 10). De
grundläggande motiven var att skapa förutsättningar för flyglärarna att
även få flygtjänst på tunga stridsflygplan och att därmed skapa bättre
förutsättningar för rekrytering och utbildning av flyglärare. Den
grundläggande taktiska flygförarutbildningen är samlokaliserad med F 16
i Uppsala med i princip motsvarande motiv.
De förutsättningar som gällde vid Krigsflygskolans omlokalisering från
Ljungbyhed till F 10 och för lokaliseringen av den grundläggande taktiska
flygförarutbildningen till Uppsala är nu förändrade.
I dag utgörs flygstridskrafternas organisation av fyra JA 37 Viggen-
flottiljer, F 17, F 16, F 4 och F 21, samt två JAS 39 Gripen-flottiljer av vilka
F 7 är helt färdig och F 10 är nästan färdig. I Försvarsmaktens grundläggande
planering ingick att ombeväpningen till JAS 39 Gripen för de fyra första
flottiljerna skulle ske i ordningen F 7, F 10, F 21 och F 16. Under de sista
veckorna av arbetet i den gemensamma styrgruppen, valde dock
Socialdemokraterna, i samverkan med Centerpartiet, av regionalpolitiska skäl
i stället F 17 och F 4 i stället för F 10 och F 16 samt konstaterade att en
femte
flottilj (F 16) behövs för att kunna lämna erforderligt exportstöd. En
konsekvens av detta är att Krigsflygskolan i Ängelholm flyttas till Uppsala.
Krigsflygskolan med GFU är idag samlokaliserad med F 10 i Ängelholm
och är en del av Militärhögskolan i Halmstad. Krigsflygskolan får stöd av
F 10 i Ängelholm. GTU stöds av F 16 i Uppsala.
Motsvarigheten till den militära grundflygutbildningen återfinns vid
Trafikflyghögskolan (TFHS) i Ljungbyhed. I närområdet runt Ängelholm
återfinns verksamheter som möjliggör exportstöd till JAS 39 Gripen, militär
grundflygutbildning, civil flygutbildning, motorunderhåll SK 60,
flygrelaterad universitetsutbildning utbildning av flygledare, meteorologer
samt JAS 39 tekniker.
Civil certifiering av militära piloter genomförs idag på TFHS med
helikopterförare ur Försvarsmakten och inom transportflygsystemet. Då
flygvapnet i en allt snabbare takt internationaliseras, är det önskvärt att
militära piloter utbildas i civila flygregler, för att kunna uppträda i en
internationell miljö på ett flygsäkerhetsmässigt acceptabelt sätt. Denna
kompetens återfinns vid TFHS och möjlighet till certifiering kan erbjudas den
militäre flygeleven genom militär samordning med TFHS.
Kristdemokraterna anser att nedläggningen av F 10 och
Viggendivisionerna vid F 16 inte är något skäl för att någon eller båda
skolorna behöver flyttas. Det finns inte heller några påtagliga skäl varför
skolorna skall samlokaliseras. Riksrevisionsverket (RRV) anser i sitt yttrande
om den framtida flygutbildningen "att samverkansmöjligheterna mellan civil
och militär flygutbildning bör utredas närmare eftersom utredningen inte ger
ett tillräckligt beslutsunderlag för slutsatsen att militär och civil
flygutbildning bör lokaliseras separat".
Konsekvenser av flyttning av
flygförarutbildning och JAS-utbildning
Flygförarnas medelålder är hög. Detta leder till en mängd
pensionsavgångar under kommande år som i kombination med
övergångar till civila flygbolag eller andra yrken ytterligare kommer att
minska tillgången på flygförare. Utbildningen av nya flygförare kommer
inte att kunna ske i samma takt som avgången. Inte heller antalet
flygförare till JAS 39 Gripen kommer att kunna upprätthållas på avsedd
nivå.
Konsekvensen av detta blir en växande brist på flygförare, att utbildningen
av flyglärare för GFU försvåras och att ombeväpningen till JAS 39 Gripen-
systemet försenas.
Detta kommer också att få betydelse för eventuell export av JAS 39
Gripen. Det kan upplevas negativt att Sverige, som utvecklat och vill
exportera flygplanet, har svårt att själv få till stånd ett operativt fungerande
system. Flygvapnets verksamhet måste därför bedrivas på ett sådant sätt så att
man inte hamnar i en situation där flygförarutbildning ställs mot exportstöd.
Att efter den gjorda ombyggnaden av F 7 och F 10, investera i ytterligare
två flottiljer för JAS 39 Gripen innebär att investeringar nu måste genomföras
på tre flottiljer, F 17, F 4 och F 21, och genom krav på exportstöd i närtid
även vid F 16. Med tanke på de stora omkostnader försvaret har redan idag är
sådana investeringar ur ekonomisk synvinkel inte försvarbara.
Kristdemokraterna anser därför att den militära grundläggande
flygutbildningen (GFU) tills vidare bör kvarstanna i Ängelholm.
Internationell framtida samverkan
De europeiska flygvapencheferna har bildat en arbetsgrupp för att studera
möjligheten att skapa ett gemensamt europeiskt flygträningssystem för
blivande stridspiloter. Bakgrunden är bl.a. gemensamma kvalitetskrav på
stridspiloter vid fredsfrämjande operationer och att flera stater har behov
av nya skolflygplan. Kristdemokraterna är positiva till att Försvarsmakten
delta i detta arbete och anser att vårt land har goda förutsättningar att
tillhandahålla en av de europeiska utbildningsplattformarna. Eftersom
luftrumsfrågorna därvid blir än viktigare kommer möjligen en
lokalisering norr om Dalälven att aktualiseras. Att låta Krigsflygskolan
ligga kvar i Ängelholm skapar även av detta skäl en handlingsfrihet inför
framtiden genom att kortsiktiga investeringar kan undvikas.
Flyglärare
Det är stor skillnad på att vara flyglärare när man utbildar helt nya elever i
den grundläggande flygutbildningen, GFU, jämfört med den
grundläggande taktiska flygförarutbildningen, GTU. Det är en allmän
uppfattning att de som blir flyglärare vid GFU ej bör kommenderas till
den uppgiften. Att bli flyglärare vid GFU måste vara ett frivilligt
åtagande. Den blivande flygläraren bör dessutom ha relativt lång, fem till
åtta års, erfarenhet av flygtjänst, d.v.s. så lång erfarenhet att han inte
behöver "visa sig duktig" för eleven.
Utbildningen till flyglärare vid GFU omfattar 15 månaders utbildning.
Flyglärare eller rättare egentligen flyginstruktör vid GTU utbildas under cirka
tre veckor. Vid GFU på F 10 har samtliga flyglärare den långa utbildningen
medan flyglärarna/flyginstruktörerna vid GTU, med något undantag, endast
har den korta utbildningen.
Varje ny flyglärare utbildar två elever för att genom jämförelse få ett bättre
grepp om det är läraren eller eleven som gör eventuella fel. Han har dessutom
en äldre kollega som mentor för att därmed säkerställa kvalitet och överföring
av erfarenheter. Flygläraren bör tjänstgöra som flyglärare under tre till fyra
år
för att få tillräcklig erfarenhet och för att så småningom själv kunna bli
mentor. Efter de första tre, fyra åren som flyglärare återgår han ofta till
flygtjänst på tunga divisioner. Några återkommer som flyglärare och
mentorer. Har flygföraren flugit mycket minskar behovet av att parallellt
flyga tunga system.
Kristdemokraterna anser att en lokalisering av den grundläggande
flygutbildningen på förband med tunga divisioner såväl kort- som långsiktigt
underlättar rekryteringen och kompetensförsörjningen i utbildningssystemet. I
det högkvalitativa svenska flygvapnet är det viktigt att de som utbildar
kommande generationer själva är eller har varit aktiva inom de flygsystem de
utbildar mot.
Utbildning och utveckling av flyglärare bygger således på
erfarenhetsöverföring och möjligheter att förvalta det arv som finns. Vid
Krigsflygskolans omlokalisering efter Försvarsbeslut 96 från Ljungbyhed
påbörjades detta arbete vid F 10. Trots att hela lärarkåren då flyttade med
medförde omlokaliseringen att utbildningen försenades. Att en ny
omlokalisering några år senare till Uppsala skulle medföra samma problem är
sannolik. Detta skulle skapa en situation med brist på flyglärare med rätt
kompetens, vilket i sin tur skulle försena ombeväpningen till JAS 39 Gripen
genom att flera kullar piloter kommer att saknas.
Luftrummet - flygelevens utbildningsmiljö
Ett normalt flygpass är 50 minuter. Flygningen till och från flygbasen bör
därmed inte överstiga 15 minuter enkel resa för att kunna innehålla 20
minuter i effektiv övningstid. All flygövning under GFU sker över land
och under dagsljus. Hav och mörker eller vinterklimat gör att eleven
under den grundläggande flygutbildningen kan förlora förmågan att
uppfatta vad som är horisonten.
Såväl södra som mellersta Sverige uppfyller dessa krav. Om någon
skillnad, om än marginell, finns så är det att avståndet från
Ängelholm/Ljungbyhed till Kastrup/Sturup är dubbelt så stort som från
Uppsala till Arlanda, och därmed blir luftrummet trängre i höjdled kring
Uppsala. Till detta skall läggas att en framtida expansion av flygtrafik på
Kastrup till skillnad från Arlanda inte är möjlig.
Att vara stridspilot är ett högriskyrke. Om den politiska majoriteten i
riksdagen beslutar enligt propositionens förslag om Krigsflygskolans
organisation och Försvarsmaktens ombeväpning till JAS 39 Gripen, tar den
samtidigt på sig ett stort ansvar för flygsäkerheten. Säkerheten i flygförarnas
utbildningsmiljö måste ha högsta prioritet.
Svensk ombeväpning till JAS 39-systemet
Ombeväpningen från Viggensystemet till Gripensystemet befinner sig i
en kritisk situation. Det är tveksamt om den planerade tidsplanen kan
hållas. Det kan också noteras att flygtidsproduktionen ligger under den
nivå som Försvarsmakten eftersträvar för att upprätthålla en tillräcklig
kvalitet.
För att kunna genomföra den planerade ombeväpningen från
Viggensystemet till Gripensystemet måste F 10 fullfölja omskolningen till
JAS 39 Gripen och stödja övrig omskolning. Det innebär också att fortsatta
investeringar för den andra divisionen nu genomförs i Ängelholm. När
omskolningen helt är genomförd skall F 10:s två JAS-divisioner flyttas till F
17 i Kallinge och vara etablerade där den 1 januari 2003 varvid F 10 skall
avvecklas. JA 37 Viggen-divisionerna vid F 16 skall avvecklas utan
ombeväpning till JAS 39 Gripen.
Om planerade JAS-flottiljer, förutom omskolning, också skall svara för
exportstöd, blir det stora förseningar för såväl utbildning av flygförare som
för ombeväpningen. För att Flygvapnet skall lyckas med ombeväpningen till
Gripensystemet och exportstödet måste personalbehovet till de åtta JAS-
divisionerna tillgodoses.
Exportstöd
I riksdagens beslut den 30 mars 2000 utifrån propositionen Det nya
försvaret underströks att stödet till svensk försvarsindustris
exportansträngningar har fortsatt stor betydelse. En förutsättning för en
framgångsrik försäljning av JAS 39 Gripen är att Sverige kan erbjuda
flygförare och tekniker utbildning.
Ett sådant stöd kommer att ta resurser från den svenska ombeväpningen.
En femte "flottilj" med stöd för en JAS 39-division måste därför finnas
tillgänglig. För närvarande finns endast en flottilj (F 7) som kan husera JAS
39 Gripen, och F 10 är på god väg att bli den andra. F 10 har idag en stor del
av landets JAS-tekniker och är fullt utbyggd för flygtjänst med JAS 39
Gripen, dvs inga merkostnader erfordras om man väljer F 10 som bas för
exportstöd.
Förutom tillgång till en "flottilj" för utbildning av flygförare och tekniker,
såväl svenska som utländska, på linjen, kan funktionsskolorna i Halmstad
(FMHS) utnyttjas för grundutbildning av teknisk personal. Gjorda
investeringar kan således tillvaratas på ett optimalt sätt om
exportstödsverksamhet lokaliseras till F 10.
Mot bakgrund av riksdagens beslut den 30 mars 2000 innebär det att
investeringar i Uppsala snarast måste påbörjas för att kunna ta hand om en
JAS-division samtidigt som motsvarande förmåga på F 10 i Ängelholm
avvecklas. Kristdemokraterna anser därför att ett centrum för exportstöd för
JAS 39 Gripen bör upprättas i Ängelholm.
Slutsatser
Den samlade bilden blir mycket tydlig. Med det nu liggande förslaget blir
Försvarsmaktens organisation för stor och dyr. Det kan av
flygsäkerhetsskäl inte accepteras att eftersätta flygförarutbildningen eller
ombeväpningen från Viggen- till Gripensystemet. Det är också ett slöseri
med skattemedel att investera i nya anläggningar samtidigt som nyss
gjorda investeringar av samma slag avvecklas.
Krigsflygskolan är den viktigaste grundförutsättningen för att Flygvapnet
skall kunna bemanna de åtta JAS-divisionerna och bör således tills vidare
lokaliseras till Ängelholm. Utnyttjandet av instruktörer från
Halmstadsskolorna gör detta rationellt. En samlokalisering av GFU och GTU
ger enbart en minimal vinst i form av minskat flygtimpris. Inte heller inom
det området bör en samlokalisering genomföras. Istället bör de gjorda
investeringarna för JAS 39 Gripen-systemet i Ängelholm utnyttjas för
omskolning och som exportstöd. Närheten till den tekniska grundutbildningen
på Gripensystemet som sker i Halmstad kan därmed tillvaratas på ett bättre
sätt.
Kristdemokraterna anser att den kortsiktighet som hittills kännetecknat
olika förslag till förändringar av försvarets organisation och innehåll måste
ändras till ett långsiktigt helhetsperspektiv med ett trovärdigt framtaget
underlag som bas.
Den militära grundflygutbildningen är fortfarande förlagd till Ängelholm.
Verksamheten skall enligt nu gällande beslut avvecklas först den 31 december
2002. Det innebär att ett ställningstagande gällande den militära
flygutbildningen inte är tidspressat. Regeringen anger i propositionen att tills
vidare bör det finnas fyra flygflottiljer, en enhet för specialflyget och en
enhet
för den samlade GFU- och GTU-verksamheten.
Det finns därför utrymme både för en noggrann genomarbetning av den
militära flygutbildningens framtida organisation och innehåll utifrån de
utgångspunkter som beskrivs i motionen samt möjlighet att ta ett helhetsgrepp
på Flygvapnets framtida struktur inför nästa försvarsbeslut.
För att på bästa sätt tillvarata unik kompetens, gjorda investeringar, uppnå
synergieffekter samt skapa handlingsfrihet inför framtida beslut anser
Kristdemokraterna att den grundläggande flygutbildningen (GFU) tills vidare
bör kvarstanna i Ängelholm och att ett centrum för exportstöd JAS 39 Gripen
där upprättas.