Riksdagen begär att regeringen kompletterar statsbudgeten med en
barnbilaga där departementen markerar vilka utgifter som är riktade mot
barn och ungdomar.
Inledning
För att genomföra FN:s konvention om barnets rättigheter i Sverige krävs
bl a ekonomiska resurser riktade mot barn och unga. Artikel 4 i
barnkonventionen säger att konventionsstaterna till det yttersta av sina
tillgängliga resurser skall vidta åtgärder för att genomföra de ekonomiska,
sociala och kulturella rättigheterna som återfinns i konventionen. Frågan
om konventionsstatens ekonomiska prioriteringar riktade mot 20 procent
av landets befolkning, dvs barn och ungdomar, saknar idag en
samordning i landets viktigaste ekonomiska styrdokument -
statsbudgeten.
Historik
FN:s kommitté för barnets rättigheter har tidigare uttryckt oro över de
effekter budgetnedskärningarna haft för barn och unga. Samtidigt som det
går att utläsa av befintlig statistik att barn i Sverige i jämförelse med barn
i andra OECD-länder har det bra, kan vi konstatera att 1990-talets
ekonomiska politik har slagit hårt mot flera grupper av barn i redan
utsatta situationer. Riktade utgifter mot barn och unga i form av förlängd
föräldraförsäkring, höjt barnbidrag och utökade resurser till skola är bra
men räcker inte. Det krävs en samordning av resurser riktade mot barn
och unga mellan olika departement för att barnkonventionen skall
genomföras.
I regeringsförklaringen den 6 oktober 1998 utlovade Göran Persson:
"Barnkonventionen skall efterlevas och alla relevanta politiska beslut skall
analyseras utifrån hur de påverkar barnets situation."
I regeringens strategi för att förverkliga FN:s konvention om barnets
rättigheter i Sverige skrivs: "Barnkonventionen skall vara ett aktivt
instrument och genomsyra allt beslutsfattande som rör barn" (Faktablad,
Socialdepartementet, Nr.1, januari 1999).
I regeringens Barnskrivelse 1999/2000:137 skrivs att barnperspektivet i
den statliga budgetprocessen behöver utvecklas och att "...målsättningen bör
vara att de resurser som påverkar barns liv skall vara urskiljbara på ett sådant
sätt att de kan bli föremål för politiska prioriteringar".
Att gå vidare
För några dagar sedan presenterades statsbudgeten utan ett samlat grepp
kring ekonomiska prioriteringar till barn och unga. Frågan om barnbilaga
väcktes redan 1992 i riksdagen. Barnskrivelsen innebär i sig ett stort steg
framåt för barnperspektivet, nu vill vi ta ett steg till. Vi vill att regeringen
ånyo beaktar konsekvenserna av tidigare utfästelser och tar ett större
samlat grepp kring den ekonomiska politiken vad gäller barn och bifogar
en barnbilaga till statsbudgeten, där samtliga departement tydligt
markerar vilka utgifter som är riktade mot barn och unga och där
regeringens samlade ambitioner tydligt framgår. På det viset blir det
också lättare att följa förändringar av resurser riktade mot barn över en
längre tidsperiod. Ett exempel på en sådan barnbilaga av budgeten finns
att hitta i vårt grannland Norge där Barne- og Familiedepartementet under
lång tid redovisar utgifter riktade till barn och ungdom i en särskild
barnbilaga.