Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen begär att regeringen snarast utreder möjligheterna att inom ramen för nuvarande EG-regler om mervärdesskatteplikt skattebelägga privata näringsdrivande rättssubjekt inom vård, skola och omsorg, vilket ger avdragsrätt för ingående skatt. Motivering
Kommunkontosystemets huvuduppgift är att skapa konkurrensneutralitet mellan externt upphandlad verksamhet och kommunernas egenregiverksamhet. Systemet ersätter den mervärdesskatt som primärkommuner och landsting erlägger som en del av priset vid upphandling av externa tjänster.
Omfattningen av kommunal och landstingskommunal verksamhet genom privata entreprenörer ökar för vart år. Mellan 1996 och 1998 var ökningen enbart i den primärkommunala sektorn 49 % eller c:a 6,4 mdr kr enligt SCB. Den totala omfattningen av privat drift på kommunalt och landstingskommunalt uppdrag torde f.n. uppgå till omkring 30 mdr kr. Det står därför klart att skattereglerna inom den del av näringslivet som betjänar det allmänna kommer att få en allt större betydelse för ekonomins funktionssätt. Särskilt den för sysselsättningen så viktiga tjänstesektorn berörs.
Utredningen SOU 1999:133 Kommunkontosystemet och rättvisan - momsen, kommunerna och konkurrensen hade som särskild uppgift att undersöka förekomsten och omfattningen av konkurrenssnedvridande effekter av kommunkontosystemet. Utredningen uppmärksammade därvid att frånvaron av mervärdesskatteplikt inom bl.a. vård, omsorg och skola allvarligt störde marknadens funktionssätt och missgynnade privata leverantörer av sådana tjänster. Enligt vår mening är det angeläget att mervärdesskatteplikten blir så likformig som möjligt, oavsett om tjänsterna erbjuds genom det allmänna eller av näringsdrivande rättssubjekt. Under alla omständigheter får reglerna inte vara så utformade att de missgynnar näringsverksamhet. Utredningen anvisar också som huvudalternativ att regeringen skall verka för en ändring av EU:s gemensamma mervärdesskatteregler. En sådan ändring skulle ge möjlighet att mervärdess- kattebelägga nu skattebefriade områden, vilket innebär avdragsrätt för ingående skatt. Regeringen har i propositionen endast utlovat att återkomma med ett uppdrag om att analysera systemets effekter när det gäller konkurrensneutraliteten. Detta är uppenbart otillräckligt. Som visats under remissbehandlingen kan det finnas möjligheter redan med nu gällande gemenskapsrätt på mervärdesskatteområdet att skattebelägga i vart fall vissa privata rättssubjekt inom tjänstesektorn. En statlig utredning bör därför tillsättas snarast med enda uppgift att utreda möjligheterna att inom nuvarande rättsliga ramar mervärdesskattebelägga ovan berörd verksamhet.
Exempel på konkurrenssnedvridning
Städtjänster
Inom vårdsektorn ställs stora krav på att städningen sköts på ett rationellt och effektivt sätt. Privata entreprenörer anlitas därför ofta av många vårdinstitutioner. Städning är en tjänst som är belagd med 25 procent mervärdesskatt. Den institution som anlitar en städentreprenör får således betala skatten på städföretagets faktura. Mervärdesskatten som företaget fakturerat och som institutionen betalat till städföretaget inbetalas av företaget till staten. Städföretaget har avdragsrätt för den mervärdesskatt som företaget i sin tur betalar på inköp till den egna verksamheten.
Kommunala vårdinstitutioner bedriver verksamhet som är undantagen från mervärdesskatt. Det betyder att sådana institutioner inte kan kvitta mervärdesskatten på sina inköp mot någon mervärdesskatt som tas ut av kunder. Formellt utgör därför skatten en kostnad i den offentliga vårdverksamheten. För att motverka att offentliga institutioner väljer att anställa egen personal för att utföra städning och andra funktioner inom vården, i stället för att upphandla dessa, utgår ett särskilt bidrag inom ramen för kommunkontosystemet. Den offentliga vårdinstitutionen får kompensation krona för krona för den mervärdesskatt som betalas till underleverantörerna. Mervärdesskatten utgör därmed inte någon extra kostnad för det offentliga.
För att effektivisera den offentliga vården har många kommuner och ett antal landsting valt att bedriva verksamhet i aktiebolagsform. På samma sätt som vård bedriven i offentlig regi är vård bedriven i aktiebolagsform undantagen från mervärdesskatt. Till skillnad från vård bedriven direkt av det offentliga har inte ett aktiebolag som bedriver vård rätt att få kompensation för sina mervärdesskattekostnader genom kommunkontosystemet. Detta gäller även om aktiebolaget ägs till 100 procent av det allmänna. Effekten av detta blir att ett städföretag som erbjuder sina tjänster till vård som bedrivs i bolagsform eller som enskild näringsidkare inte kan konkurrera på lika villkor.
Nedanstående exempel belyser vilka avvägningar vård i privat regi kan ställas inför.
Vårdbolaget X har nyligen övertagit verksamheten från landstinget avseende driften av en vårdanläggning. Avtalet med landstinget är anpassat till mervärdesskattereglerna och vårdbolaget har förhandlat sig till en ersättning från landstinget som skall täcka vårdbolagets merkostnader för att mervärdesskatten inte är avdragsgill.
Företaget måste beräkna bl a lokalunderhållskostnader. Enligt budget skall städningen kunna hanteras av fem anställda städare och en arbetsledare. Sam- manlagt utgör den budgeterade lönekostnaden 1 250 000 kr inklusive sociala kostnader. Ett alternativ är att anlita en städentreprenör varför offerter inhämtas från två lokala städentreprenörer. Den ena entreprenören lämnar en offert på 1 100 000 kr exklusive mervärdesskatt och den andre är något dyrare och vill ha 1 150 000 kr exklusive mervärdesskatt. För ekonomichefen betyder det att han har att kalkylera med tre olika priser för att utvärdera vad som är det billigaste alternativet. Enligt den egna budgeten skulle städningen utförd med egna anställda kosta 1 250 000 kr. Offerten från den första städ- entreprenören innebär däremot en årlig kostnad på 1 375 000 kr eftersom mervärdesskatt med 25 procent tillkommer på entreprenörens faktura. Denna mervärdesskatt är inte avdragsgill för vårdbolaget. Kostnader för det andra anbudet blir på motsvarande sätt hela 1 437 500 kr.
Tabell 1: (Nettokostnad Moms Bruttokostnad )
Genom skatteeffekten blir alternativet att upphandla tjänsterna olönsamt, trots att fristående entreprenörer kan besitta större kompetens än vårdbolagets egen personal vad gäller arbetets organisation och rationella utförande, och därför kan erbjuda en lägre nettokostnad.
Vårdföretag
Vård bedriven i offentlig eller privat regi är som konstaterats ovan undantagen från mervärdesskatt. Den offentligt bedrivna vården har rätt till kompensation krona för krona för den mervärdesskatt som belöper på upphandling till vårdverksamheten. Vårdverksamhet bedriven på privaträttslig grund som enskild firma, i aktiebolags- eller handelbolagsform saknar emellertid sådan rätt till kompensation. Konkurrenssnedvridningen är uppenbar när offentlig verksamhet konkurrerar med privat verksamhet om samma kunder.
Exempel. Ett företag har avtal med sina anställda om att bekosta en årlig hälsokontroll. Upphandlingen av tjänsterna sker från en offentlig vårdinstitution som mot särskild avgift utför hälsokontrollerna. Företaget betalar ingen mervärdesskatt på de utförda tjänsterna. Vårdinstitutionen har genom kompensationssystemet ingen merkostnad för mervärdesskatten på den utrustning och de förbrukningsvaror som köps in till verksamheten. Företaget finner kostnaderna för de personalvårdande insatserna väl höga varför alternativa lösningar efterfrågas. Offerter tas in från ett antal privata entreprenörer.
Ett privat vårdföretag lämnar en offert för att ta över hälsokontrollerna. Det privata vårdföretagets offert visar emellertid att priset är fyra procent högre än vad den offentliga institutionen tar ut för samma tjänst. Vid förhandlingarna framkommer att skillnaden i pris endast beror på att den offentliga vården, till skillnad mot den privata, inte behöver ta hänsyn till mervärdesskatten på inköp av varor och tjänster till verksamheten. Normalt anses personalintensiva företag som vårdföretag ha en mervärdesskattebelastning som uppgår till sex procent av kostnadsmassan. Trots att den privata entreprenören egentligen var två procent billigare i sitt anbud gör skattereglerna att hans pris hamnade fyra procent högre i förhållande till den offentliga vårdgivaren.
Restaurangverksamhet
Servering är en mervärdesskattepliktig tjänst som belastas med 25 procents mervärdesskatt. I fall där restaurangverksamhet innebär att färdiglagad mat tillhandahålls i kantiner utan serveringstjänst anses i regel livsmedelsförsäljning föreligga, vilken belastas med den reducerade skattesatsen på 12 procent.
Restaurangföretag som utför leveranser direkt till offentlig vård har normalt inga problem med att kunderna belastas med mervärdesskatt eftersom det offentliga kan kompensera sig för mervärdesskattekostnaden. Restaurangföretag som levererar varor och tjänster till vård bedriven i privaträttslig form har dock nackdelar till följd av skatteeffekten. Problemställningen är identisk med vad som beskrivits för städentreprenörer ovan. Ytterligare problem finns dock bland de större vårdentreprenörerna.
Exempel. Vårdentreprenören Y AB bedriver en omfattande verksamhet med inriktning på äldreomsorg med kommuner som uppdragsgivare. Förutom den renodlade omsorgen ingår i bolagets åtaganden att hålla lokalerna städade och sköta övrigt inre underhåll samt att leverera mat till de boende. Eftersom dessa tjänster ingår i vården är de inte belagda med mervärdesskatt. Avdragsrätt saknas för den mervärdesskatt som belastar inköp till verksam- heten.
För att rationellt kunna driva måltidsverksamheten överväger Y AB att just denna del av verksamheten skall bedrivas i ett särskilt dotterbolag. Att bedriva en verksamhet genom att strukturera denna i olika dotterbolag har erfarenhetsmässigt visat sig vara en effektiv organisationsform. Genom en sådan organisation budgeteras med en årlig besparing på 500 000 kr. Den tidigare kostnaden på 10 500 000 kr kan således minska till 10 000 000 kr. För att dotterbolaget skall få kostnadstäckning för verksamheten måste intern- debitering ske för serveringstjänsterna som tillhandahålls vårdbolaget. Dotterbolaget är mervärdesskattepliktigt och har avdragsrätt för mervärdesskatt som belöper på inköpen till restaurangverksamheten. Genom avdragsrätten för mervärdesskatt beräknas dotterbolagets kostnader minska från 10 000 000 kr med ytterligare 600 000 kr till 9 400 000 kr. Dotterbolaget måste således fakturera moderbolaget 9 400 000 kr samt 12 procents mervärdesskatt (1 128 000 kr) på detta belopp, vilket ger summan 10 528 000 kr.
Totalt sett för vårdbolaget (koncernen) blir effekten dock negativ. Genom att restaurangverksamheten läggs i dotterbolag uppkommer visserligen dels en rationaliseringseffekt som sparar 500 000 kr, dels en mervärdesskatteeffekt i dotterbolaget som sparar ytterligare 600 000 kr. Mervärdesskatten om 1 128 000 kr är emellertid en kostnad för Y AB som inte uppkommit om verksamheten bedrivits i en enda juridisk person.
Tabell 2: (Avdragsgill mervärdesskatt Uttag mervärdesskatt Total måltidskostnad )
En uppdelning av verksamheten i olika dotterbolag är inte lönsam. Den rationaliseringseffekt som uppkommer genom omstruktureringen äts upp helt av skatteeffekten och medför därutöver extra kostnader om 28 000 kr jämfört med om dotterbolag inte bildats. Detta trots att den reducerade skattesatsen 12 procent har använts. Rationaliseringsvinster genom införande av koncernstruktur är således inte möjlig i detta fall.
Nödvändiga åtgärder
Beträffande förhållandena inom privat verksamhet som inte omfattas av mervärdesskatteplikt menar vi att Sverige skall försöka påskynda EU:s arbete med en hel eller delvis modernisering av de gemensamma mervärdesskattereglerna. En sådan behövs för att säkra utvecklingen inom tjänstebranscherna, och därmed en långsiktig samhällsekonomisk effekti- vitet. Detta är emellertid inte tillräckligt. Ett arbete med att förändra EU:s mervärdesskatteregler kan beräknas ta betydande tid i anspråk. De konkurrensproblem som redan föreligger motiverar därför att ansträngningar görs för att inom ramen för nuvarande regelverk åtgärda situationen. Utredningen om kommunkontosystemet har stannat vid att hävda att tandvård, och viss annan vårdverksamhet i privat regi som bedrivs i vinstsyfte (ej närmare angiven), skulle kunna beläggas med mervärdesskatt. Vidare har utredningen hävdat att mervärdesskattepliktig privat verksamhet - som ett alternativ - under en period skulle kunna föras in i kommunkontosystemet. Som utredningen påpekat kan dock det sistnämnda ses som ett direkt kringgående av EG-rätten.
Utredningen har i sin genomgång av EG-rätten på området pekat på medlemsstaternas möjligheter att inskränka undantagen från mervärdesskatteplikten. Dessa möjligheter framgår av det sjätte mervärdes- skattedirektivets artikel 13 A. 2. a). Enligt stadgandet kan medlemsstaterna uppställa villkor för att "ett icke offentligrättsligt organ" (d.v.s. i praktiken företag) skall vara undantaget från mervärdesskatteplikt beträffande sjukvård, socialt bistånd, skydd av barn och ungdom och undervisning m.m. Villkoren, mellan vilka man kan välja fritt, är att rättssubjektet ifråga är 1. icke-vinstdri- vande, 2. förvaltas på ideell basis, 3. underkastat offentlig priskontroll eller 4. rådande undantag försätter kommersiella företag i underläge. Utredningen har emellertid inte bedömt om tillämpningen av denna bestämmelse skulle kunna användas för att inskränka undantagen från mervärdesskatteplikt.
Om det skulle visa sig vara möjligt att mervärdesskattebelägga idag undantagen privat verksamhet skulle de konkurrensnegativa effekterna kunna undanröjas på flera områden. Detta skulle kunna leda till resultat inom ett par år. Vi menar därför att regeringen bör tillsätta en ny utredning med enda uppgift att analysera möjligheterna att i enlighet med det sjätte mervär- desskattedirektivet (77/388/EEG) artikel 13 A. 2. a) uppställa sådana villkor för näringsdrivande rättssubjekt som medför att de skall omfattas av mervär- desskatteplikt. En eventuell framtida mervärdesskattebeläggning måste självfallet ha en sådan nivå och ges en sådan utformning att det fortsättningsvis föreligger full konkurrensneutralitet mellan verksamhet be- driven i privat regi och verksamhet bedriven av det allmänna. En utredning förutsätter därför medverkan från de närmast berörda branscherna.
Stockholm den 4 oktober 2000
Per Landgren (kd)
Lennart Hedquist (m)