med anledning av prop. 2000/01:27 En ny statistiklagstiftning
Förslag till riksdagsbeslut
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att den offentliga statistiken begränsas till områden som är av
offentlig betydelse.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om finansieringen av den offentliga statistiken.
3. Riksdagen begär att regeringen återkommer till riksdagen med förslag
som gör en tydligare avgränsning av begreppet officiell statistik.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om oklarheter och tolkningssvårigheter vid behandling av
personuppgifter för annan statistik än officiell statistik.
5. Riksdagen begär att regeringen återkommer till riksdagen med förslag
som innebär att den offentliga statistikinsamlingen i högre grad än i dag
tar hänsyn till de kostnader som den för med sig och inte bara till den
eventuella nyttan.
Bakgrund
I propositionen föreslås en ny lagstiftning om den officiella
statistiken. Lagförslaget innebär att gällande regler för den
officiella statistiken förs samman till en lag. I förslaget har
en anpassning gjorts till bestämmelserna i EG:s
dataskyddsdirektiv och personuppgiftslagen när det gäller
behandlingen av personuppgifter för framställning av
officiell statistik.
Propositionen innehåller också förslag till vissa andra ändringar och
kompletteringar av gällande regler. Dessutom föreslås ett rättsligt skydd för
beteckningen Sveriges officiella statistik och för en symbol för densamma.
Det föreslås även en ändring i den s k statistiksekretessen 9 kap. 4 §
sekretesslagen. Den nya lagen och ändringen föreslås träda i kraft den 1 april
2001.
Moderata
samlingspartiets
utgångspunkter
Omfattningen av offentlig statistik ökar år från år. Önskemål
inom statistikområdet är omättligt. Den snabba tekniska
utvecklingen på dataområdet gör det lättare att bearbeta stora
mängder uppgifter, samtidigt som risken för överkonsumtion
ökar. Till detta kommer att behovet av statistik förändras i
takt med förändringen och förnyelsen av vårt samhälle.
- Detta gör det viktigt att den offentliga statistiken begränsas till områden
som är av offentlig betydelse och som är viktiga och strategiska för det
offentliga beslutsfattandet. Det är en förutsättning för att den samtidigt
skall kunna vara öppen för att fånga upp nya samhällsskeenden.
Till detta skall läggas den avgörande frågan om hur den
personliga interiteten skall värnas.
Omfattningen och inriktningen av den offentliga statistiken måste präglas
av respekt för den enskildes integritet och en begränsning till de frågor där
politiska beslut är nödvändiga och dessa måste kunna underbyggas med
underlag i form av statistik.
Den viktiga avvägningen mellan allmänintresse och integritetsskydd
måste alltid diskuteras och prövas.
- På samma sätt som politisk styrning måste stå tillbaka för kraven på den
enskildes frihet och oberoende måste statistikinsamling stå tillbaka för den
enskildes integritet. I de fall uppgifter och statistik verkligen behövs bör de
så långt möjligt insamlas genom metoder som bygger på frivillighet.
- Det är den enskilde medborgaren som skall ha rätten över sina personliga
uppgifter och kunna så långt som möjligt avgöra vad som är ett intrång i
hennes eller hans integritet. Detta är viktigt att slå fast eftersom
möjligheterna att samla in och behandla statistik och personliga uppgifter
kommer att fortsätta öka, i synnerhet som svensk lagstiftning tidigare mer
fokuserat på det allmännas behov än den enskildes.
- Det har i svensk tradition varit främmande att låta den enskildes
uppfattning om intrång vara avgörande. Myndigheter anses ha full rätt att
tillgodogöra sig och förädla personinformation och byta dessa sinsemellan.
Ett färskt exempel är det abortregister som avslöjades för bara några
veckor sedan. Vår utgångspunkt är att uppgifter som den enskilde lämnat
för ett ändamål inte skall användas för andra ändamål utan att samtycke
har givits. Detta är inte bara av vikt för den enskildes integritet utan också
långsiktigt av betydelse för allmänhetens förtroende för myndigheter och
för viljan att lämna ifrån sig korrekta uppgifter.
Skyddet för den personliga integriteten har alltid varit en
viktig fråga för Moderata samlingspartiet. Enligt
Europakonventionen om skydd för de mänskliga
rättigheterna och genom implementering av EG-rättsliga
principer har Sverige åtagit sig att uppfylla stadganden om
att individen skall tillförsäkras vissa grundläggande
rättigheter som inte får inskränkas genom nationell
lagstiftning.
Den nya personuppgiftslagen som trädde i kraft den 24 oktober 1998 har
visat sig ha avgörande brister. I lagstiftningen, som bygger på direktivet och
Datalagskommitténs förslag, valdes en s k hanteringsmodell, vilken innebär
att man reglerar själva hanteringen av personuppgifter. Enligt denna skall
hanteringen av personuppgifter för att vara tillåten i princip förutsätta
samtycke från den det berör, oavsett hur den fortsatta hanteringen av
uppgifterna sker.
Personuppgiftslagen, liksom direktivet, har blivit hårt kritiserad för att
inte ta hänsyn till den tekniska utvecklingen. Inte minst Sveriges
riksdagsledamöter erfor detta på ett konkret sätt. Moderata samlingspartiet har
hela tiden påpekat att man valde fel lagstiftningsmodell. Missbruksmodellen
hade inneburit ett större skydd för yttrandefriheten och den personliga
integriteten.
Som påpekats tidigare ökar önskemålen om officiell statistik
explosionsartat. Det är då nödvändigt att även beakta kostnadsaspekterna för
framtagande av denna statistik. Moderata samlingspartiet anser att det saknas
en principiell diskussion om i hur stor omfattning detta område skall
skattefinansieras. Vår uppfattning är att det som är av intresse för enskilda,
företag eller myndigheter, i första hand bör finansieras av dessa, såvida det
inte finns ett betydande allmänt intresse för den berörda statistiken.
Regeringens förslag
Förstärkt samordning av den
officiella statistiken
Statistiska centralbyrån, SCB, har i regeringens förslag en
central roll och bör fortsättningsvis ansvara för samordning
av den officiella statistiken. Den bristande överblicken över
systemet som påpekas i propositionen gagnar inte en effektiv
och kostnadsbegränsande hantering av den officiella
statistiken.
Officiell statistik och övrig statistik
Regeringen föreslår en ändring av definitionen av begreppet
officiell statistik. "Officiell statistik skall finnas för allmän
information, utredningsverksamhet och forskning." Vi anser
i likhet med flera remissinstanser att denna formulering inte
bidrar till att på ett tydligt sätt att i enlighet med vad ovan
anförts avgränsa vad som skall anses vara officiell statistik,
snarare tvärtom. Riksskatteverket skriver "att den föreslagna
definitionen blir en cirkeldefinition som helt och hållet
överlåter till den statistikansvariga myndigheten att avgöra
vilken statistik som skall framställas." Med en sådan
formulering lämnas fältet öppet för en vidlyftig expansion.
Uppgifter från myndigheter
En stor del av uppgifterna till den officiella statistiken
erhålls från olika myndigheters register för främst
administrativa ändamål. I den mån uppgifter överförs mellan
register vid SCB uppkommer inte hinder från
sekretessynpunkt eftersom uppgifterna rör sig inom samma
verksamhetsgren vid myndigheten.
Många statistikuppgifter överförs emellertid från ett register till ett annat
register hos en annan statistikansvarig myndighet och därmed över
sekretessgränserna. Hovrätten över Skåne och Blekinge finner det svårt att
överblicka konsekvenserna av en generell uppgiftsplikt.
Utredningen visar inte klart fördelarna med att frångå den modell med
selektiv uppgiftsskyldighet som hittills använts. Vi anser, liksom
Datainspektionen, att en författningsreglering av uppgiftsplikten är att föredra
framför en utsträckt tillämpning av generalklausulen.
Reglering av statistikregister
För att öka öppenheten kring dessa frågor anser vi att
permanenta personregister av mycket integritetskänslig natur
bör förbehållas riksdagen att besluta om genom
ställningstaganden i det enskilda fallet. Vi anser vidare att
det föreligger vissa problem med oklarheter och
tolkningssvårigheter beträffande information,
anmälningsskyldighet etc. vid behandling av personuppgifter
för annan statistik än officiell statistik. Vi anser att denna
fråga bör klargöras.
Ekonomiska konsekvenser
Regeringens bedömning är att förslagen i propositionen inte
får några ekonomiska konsekvenser. Vi ser det som svårt att
utifrån propositionen göra någon sådan bedömning. Som vi
anförde inledningsvis är det däremot intressant att i ett
vidare perspektiv få en uppfattning, totalt sett, om vad
samhällets kostnad är för offentlig statistik. Den utredning
som ligger till grund för propositionen har gjort en beräkning
av den årliga kostnaden för uppgiftslämnande till officiell
statistik från företag och kommuner uppgående till 270 mkr.
Denna uppgift är troligtvis grovt underskattad. Enbart kostnaden för
statistik över varuhandel inom EU (Intrastat) torde uppgå till minst 200 mkr
årligen för medverkande svenska företag. Ca. 15.000 företag lämnar uppgifter
en gång per månad. Lagstiftningen bör i högre grad bygga på ett
hänsynstagande till de kostnader som statistikinsamling innebär och inte bara
på den eventuella nyttan. Regeringen bör mot denna bakgrund återkomma till
riksdagen med förslag som innebär att den offentliga statistikinsamlingen
bättre än i dag tar denna hänsyn.