1. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till
utgiftsområde 2 politikområde 1:6 Statistiska centralbyrån för år 2001
336 303 000 kr.
2. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till
utgiftsområde 2 politikområde 1:9 Nämnden för offentlig upphandling
för år 2001 3 618 000 kr.
3. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till
utgiftsområde 2 politikområde 1:10 Statens kvalitets- och kompetensråd
för år 2001 5 454 000 kr.
4. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till
utgiftsområde 2 politikområde 90:1 Riksdagens revisorer för år 2001
22 623 000 kr.
5. Riksdagen beslutar att avskaffa anslaget politikområde 1:7 Folk- och
bostadsräkning i enlighet med vad som anförs i motionen.
Inledning
I utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning ingår två
politikområden, Effektiv statsförvaltning och Finansiella system och
tillsyn. Vidare ingår anslaget till Riksdagens revisorer.
I politikområdet Effektiv statsförvaltning ingår i princip samtliga
myndigheter och anslag inom dagens verksamhetsområde samt staten som
arbetsgivare. De tidigare anslagen A 11 Vissa nämnder m.m. och A 14
Riksgäldskontoret: Garantiverksamhet har delvis respektive helt förts till
andra politikområden. Anslaget omsluter ca 8.4 miljarder kronor.
Avgiftsintäkterna uppgår till ca 5.6 miljarder och de planerade
lånefinansierade investeringarna till ca1.1 miljard. Ungefär 90 procent av
anslagsmedlen är transfereringar hänförliga till statliga tjänstepensioner.
Huvuddelen av avgiftsintäkterna avser uppdragsverksamhet, varav merparten
från statliga kunder. Investeringarna sker framförallt i kultur-, försvars-
eller
andra s.k. ändamålsfastigheter.
Området har under de senaste åren genomgått betydande
organisationsförändringar. Liksom tidigare framhåller regeringen att det är
särskilt viktigt att myndigheterna bättre tillmötesgår faktiska och potentiella
användares intressen samt att de utvecklar sitt inbördes samarbete ytterligare.
Behovet av systematiskt genomförda uppföljningar och utvärderingar av
förvaltningspolitiken har ökat. Inte minst beroende på att regeringens
redovisning till riksdagen kan förbättras.
Statistikproduktionen har till största delen fullföljts enligt plan. Dock
skriver regeringen att en oroande utveckling är att svarsbortfallen i
undersökningarna har ökat under senare år.
1:2 Riksrevisionsverket och Riksdagens revisorer
Den 2 december 1998 beslutade talmanskonferensen att tillkalla en
parlamentarisk kommitté för att se över och utvärdera vissa frågor
rörande riksdagens arbetsformer, den s.k. Riksdagskommittén. Som en
del av uppdraget ingick riksdagens arbete med uppföljning, utvärdering
och revision. Nu föreligger ett förslag till riksdagen, 1999/2000:RS1, där
det föreslås att en sammanhållen revisionsmyndighet med ansvar för den
statliga redovisnings- och effektivitetsrevisionen bildas under riksdagen
den 1 januari 2003. Vi ser med tillfredsställelse att denna fråga nu går mot
sin lösning och att Sverige får en riksrevision som grundlagsfästs samt
uppfyller internationellt ställda krav.
Liksom tidigare år anser vi att en sammanslagning av de
granskningsresurser som finns i form av Riksrevisionsverket (RRV) och
Riksdagens revisorer (RR) kommer att innebära samordningsfördelar. Vi
utgår från att Riksdagsstyrelsens förslag kan träda i kraft 1 januari 2003. I
avvaktan härpå bör Riksdagens revisorers anslag ej öka, i stället bör en viss
nedtrappning ske.
Samtidigt vill vi varna för att RRV:s ställning under åren fram till 2003
inte undergrävs. RRV har en komplex finansieringsbild, engångsmedel,
avgifter av olika slag och särskilt finansierade regeringsuppdrag. I
årsredovisningen 1999 pekar RRV på att verkets basresurser långsiktigt
understiger vad som krävs för att finansiera en revision av dagens omfattning.
Dessutom kan noteras att verksamheten under årets fyra första månader
indikerar att volymen regeringsuppdrag blir avsevärt lägre än vad som ligger
till grund för verksamhetsplaneringen för innevarande år. Verket har därför
avbrutit pågående ersättningsrekryteringar. Möjligheterna att rekrytera och
behålla kvalificerad personal är emellertid av central betydelse för att
vidmakthålla hög kompetens. Regeringen bör tillse att RRV under den svåra
omställningstiden kan fullgöra sina uppgifter och bibehålla nödvändig
kompetens inför framtiden.
1:6 Statistiska centralbyrån (SCB)
Anslaget finansierar framtagande av officiell statistik. SCB:s verksamhet
omfattar drygt 750 miljoner kronor, varav ungefär hälften finansieras med
avgifter. Anslaget för innevarande år är ca 386 miljoner kronor. Den
officiella statistiken skall täcka samhällets basbehov av statistisk
information. Därtill kommer "skräddarsydda" uppdrag. SCB har årligen
ca 15.000 sådana uppdrag åt myndigheter organisationer, företag, forskare
etc. För dessa uppdrag tas endast betalt för det merarbete som det innebär
att ta fram den efterfrågade informationen.
Omfattningen av offentlig statistik ökar år från år. Önskemål inom stati-
stikområdet är omättligt. Det bör ifrågasättas i hur stor utsträckning
skattemedel skall avsättas för att tillgodose mer eller mindre klarlagda behov.
Regeringen skriver att en "oroande" utveckling avseende svarsbortfallen i
undersökningarna kan noteras under de senaste åren. Detta kan troligtvis
härledas till en icke obetydlig trötthet inför myndigheternas ständiga krav på
uppgiftslämnande. En intressant vinkling vore att undersöka hur mycket reellt
arbete som förhindras av den ständiga jakten på siffror.
Vi anser att SCB:s uppgifter bör begränsas och en fokusering ske mot väl
avvägda behov. Därtill anser vi att en större del bör avgiftsfinansieras. Genom
att en större del avgiftsfinansieras ökar medvetenheten om de verkliga
behoven. I ett ohämmat flöde av informationsinsamling drabbas även enskilda
näringsidkare genom krav på rapportering med hot om vitesföreläggande. Vi
föreslår att anslaget till SCB minskas med 40 miljoner kronor år 2001 samt 45
respektive 50 miljoner kronor år 2002 och 2003.
1:7 Folk- och bostadsräkning
Regeringen avser att genomföra en registerbaserad folk- och
bostadsräkning år 2005, vilket vi har motsatt oss. Vårt alternativ är i
stället en mindre omfattande kartläggning med komplettering och tillägg
till folkbokföringen som uppfyller grundläggande behov av uppgifter för
samhällsplaneringen och internationella krav. Eftersom regeringen inte
tillgodosett detta, avvisar vi anslaget om 10 miljoner kronor år 2001.
1:9 Nämnden för offentlig upphandling (NOU)
Genom beslut den 25 juli 1998 tillkallade regeringen en särskild utredare
för att utreda organisationen av NOU m.m. Sedermera tillsattes en
parlamentarisk utredning, Upphandlingskommittén, med förlängd
utredningstid t.o.m. december 2000. Kommittén överlämnade i december
1999 ett delbetänkande (SOU 1999:139) Effektiv offentlig upphandling.
Upphandlingskommittén föreslår att den nuvarande statliga
tillsynsmyndigheten, NOU, slås samman med Konkurrensverket som
ombildas till en ny myndighet benämnd Konkurrens- och
upphandlingsverket. Detta ligger i linje med vad vi tidigare föreslagit. Vi
utgår ifrån att vissa samordningsfördelar kan uppnås, vilket möjliggör en
besparing motsvarande hela anslaget. Det halveras under år 2001.
1:10 Statens kvalitets- och kompetensråd
Liksom tidigare föreslår vi att rådet avvecklas. Vi anser att det åvilar
respektive myndighet att inom sin ram tillse att kvalitets- och
kompetensförsörjning upprätthålls. Mot bakgrund av detta föreslår vi en
besparing år 2001 med 5,5 miljoner, 11.177 år 2002 samt 11.418 år 2003.
Statens fastighetsverk
Statens fastighetsverk är en central förvaltningsmyndighet och förvaltar
det fastighetsbestånd som regeringen bestämmer. Verksamhetsmålet är en
effektiv fastighets- och förmögenhetsförvaltning som även tillgodoser
hyresgästernas behov av ändamålsenliga lokaler till en rimlig kostnad.
För vissa statliga myndigheter och bolag, däribland många
kulturinstitutioner, utgör hyreskostnaden en betydande del av tilldelat
anslag, vilket dessa uppmärksammat som en orsak till ekonomiska
problem. I budgetskrivelsen framgår att en skyndsam översyn kommer att
ske avseende lokalförsörjning för statliga myndigheter. Uppdraget och
syftet framgår ej av budgetskrivelsen. Liksom tidigare år påpekar vi att
investeringsplanen på ett otillräckligt sätt redovisar de olika projekten.
Fortifikationsverket
Fastigheter för försvarsändamål skall förvaltas så att fastigheternas värden
bevaras och funktionaliteten bibehålls. På grund av den omställning av
försvaret som pågår kommer ett stort antal fastigheter och mark avyttras
under de kommande åren. Vi förutsätter att Fortifikationsverket
presenterar en redovisning av denna avveckling.
90:1 Riksdagens revisorer
Som framgår ovan och som en följd av Riksdagsstyrelsens förslag
innebärande en sammanhållen revisionsmyndighet, anser vi att en
successiv nedtrappning av anslaget till Riksdagens revisorer skall
påbörjas år 2001. Vi föreslår därför en besparing med 2 miljoner kronor
år 2001, 5 miljoner kronor 2002 samt 12 miljoner kronor 2003.