med anledning av skr. 2000/01:102 Utvecklingen inom den kommunala sektorn
Förslag till riksdagsbeslut
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en utredning för att förstärka kommunernas skattebas.
2. Riksdagen begär hos regeringen förslag till ändring av regeringsformen
syftande till att förstärka det kommunala självstyret i enlighet med vad
som anförs i motionen.
3. Riksdagen begär av regeringen en utredning av effekterna på den
kommunala ekonomin av maxtaxa inom barnomsorg och äldreboende.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om överläggningar med Kommunförbundet om en
kvalitetssatsning i skolan.
Motivering
Tillväxt och ökad sysselsättning är avgörande för att den
kommunala ekonomin ska utvecklas positivt. Det är bara den
del av tillväxten som beror på att sysselsättningen, i arbetade
timmar, ökar som skapar ett växande utrymme för
kommunal verksamhet. Då ökar kommunernas
skatteinkomster utan att kostnaderna ökar i motsvarande
grad. Detta förhållande mellan tillväxt, arbetade timmar och
utrymme för kommunala verksamheter är viktigt att ha med
sig i en diskussion om generell arbetstidsförkortning.
De senaste årens tillväxt har i allt för liten grad byggt på den
sysselsättningsökning som behövs för att förbättra den kommunala ekonomin.
Detta förhållande är en viktig förklaring till att förbättringarna i de
kommunala verksamheterna varit små trots att den svenska ekonomin i stort
uppvisat en mycket positiv utveckling de senaste tre fyra åren.
Preliminära siffror visar att sex av tio kommuner klarade minst ett
nollresultat 2000, medan endast ett av tre landsting gör det. Den viktigaste
åtgärd som kan göras för att förbättra den kommunala ekonomin är därför att
öka sysselsättningen.
En annan viktig faktor till kommunsektorns ekonomiska problem är
kommunernas beroende av statsbidrag. Ungefär två tredjedelar av
verksamheten finansieras med egna skattemedel och ytterligare cirka sex
procent finansieras med avgiftsintäkter. Statsbidragen finansierar den
återstående fjärdedelen av verksamheten. När ekonomin växer är det dock
bara de kommunala skatteintäkterna som växer. För att förändra statsbidragen
krävs det politiska beslut. När huvuddelen av kommunernas kostnader växer i
takt med löneökningarna i samhället räcker därmed statsbidragen till allt
mindre verksamhet.
Lösningen är inte att öka statsbidragen och därmed göra kommunerna än
mer beroende av rikspolitiska beslut. Centerpartiet anser det viktigare att göra
kommunerna mindre beroende av statsbidrag genom att stärka kommunernas
egen skattebas. Centerpartiets förslag att slopa grundavdraget och ersätta det
med en statlig skatterabatt bidrar på ett tydligt sätt till att öka
kommunsektorns egenfinansiering. Detta är positivt i och med att kommuner
och landsting blir mer självständiga. De får behålla en större del av sitt
skatteunderlag istället för att förlita sig på att bli kompenserade av
statsbidrag.
En annan intressant effekt av att grundavdraget avskaffas är att detta ger en
större procentuell höjning av skatteunderlaget i låginkomstkommuner än i
höginkomstkommuner, vilket skulle lindra de krav som ställs på den
kommunala skatteutjämningen.
Centerpartiets förslag om en skatterabatt ligger väl i linje med vad
kommunförbundets skattebasberedning föreslog. Regeringen bör gå vidare
och låta utreda formerna för en ytterligare förstärkt skattebas i landets
kommuner för att öka egenfinansieringen och därmed kommuners och
landstings möjligheter att tillgodogöra sig vinsterna av tillväxt och ökad
sysselsättning. Detta bör ges regeringen till känna.
Skatteutjämning och
kommunalt självstyre
Vid sidan av att stärka kommunsektorns egenfinansiering är ett väl
fungerande skatteutjämningssystem och en långtgående kommunal
självstyrelse två av de viktigaste förutsättningarna som behövs för att kunna
skapa en god utveckling för kommunala verksamheter i hela landet.
En viktig förutsättning för tillväxt och livskraft i hela landet är ett
utjämningssystem som, med utgångspunkt från den enskilda människan,
skapar likvärdiga förutsättningar för alla kommuner att bedriva kommunal
verksamhet.
Utjämningen skall omfatta alla kommuner på likvärdiga grunder. Systemet
ska inte kompensera för skillnader i servicenivå, kvalitet, avgiftssättning och
effektivitet, utan ska baseras på mätbara, och för kommunerna opåverkbara
faktorer, som mäter strukturella kostnadsskillnader. Centerpartiet anser att det
är viktigt att försvara de grundläggande principerna i skatteutjämningssy-
stemet. Oönskade effekter, exempelvis Pomperipossa, som följer av systemets
nuvarande tekniska konstruktion får inte tillåtas att rubba grundvalarna för
utjämningssystemet. De förändringar som behöver vidtas skall grundas på
vunna erfarenheter och behandlas i en parlamentariskt sammansatt
utvärdering/beredning.
Ett starkt kommunalt självstyre är viktigt framförallt av demokratiska skäl
och för att människor ska ha möjlighet att genom eget engagemang påverka
lokalsamhällets utformning. Det finns emellertid också ekonomiska aspekter
på det lokala och regionala självstyret, inte minst därför att man genom att
anpassa ambitionsnivåer och utforma lösningar efter lokala förhållanden.
Genom att tillåta en mångfald av lösningar i kommuner kan nya sätt att
hantera gemensamma angelägenheter växa fram och människors
innovationskraft tas tillvara.
En viktig del av den kommunala självstyrelsen är att kommunerna själva
ska kunna prioritera i verksamheten efter de behov och förutsättningar som
finns i kommunen. Under senare år har regeringen mer och mer återgått till
detaljreglerande specialdestineringar i statsbidragssystemet. Exempel på detta
är regeringens s k skolsatsning och ersättningen till kommuner som inför
maxtaxa i barnomsorgen.
Regeringen drar sig inte heller för att försöka genomföra
socialdemokratisk politik i alla kommuner genom toppstyrning från
Regeringskansliet. Utifrån regeringens konflikt med Stadshuset i Stockholm
bestäms en nationell politik som syftar till att lokalt valda majoriteter runt
om
i landet ska avlövas befogenheter och reduceras till lydiga utförare av en
politik bestämd i Rosenbad. I denna anda har regeringen t.ex. drivit igenom
en stopplag för försäljning av allmännyttans bostäder och förbud mot
akutsjukhus på entreprenad.
Socialdemokratiska ministrar har dessutom gjort oroväckande uttalanden
om att man tänker fortsätta på den inslagna vägen med specialdestinerade
pengar och ingrepp i det lokala självstyret. En sådan politik kommer att
urholka människors tro på den lokala demokratin och slå undan fötterna för
människors engagemang i den lokala politiken. Den kommer dessutom att
medföra att kommuner och landsting får allt svårare att besluta över
prioriteringar och göra insatser där de behövs bäst. Centralstyrningen är
därmed också ett hot mot den ekonomiska utvecklingen i landet.
Centerpartiet har upprepade gånger påtalat det orimliga i en utveckling där
staten allt mer styr den kommunala och landstingskommunala verksamheten
genom centrala direktiv. De förslag regeringen lagt till riksdagen och de
uttalanden som gjorts av statsråd understryker vikten av att värna det
kommunala självstyret. Regeringen bör därför återkomma med förslag till
ändring av regeringsformen för att stärka det grundlagsfästa kommunala
självstyret.
I sammanhanget finns också skäl att lyfta de indirekta effekter som uppstår
genom regeringens politik. I enlighet med finansieringsprincipen säger sig
regeringen kompensera kommuner för maxtaxan inom barnomsorgen och
kommer säkert att göra likadant vad avser den föreslagna maxtaxan inom
äldreomsorgen. Däremot innefattar denna kompensation inte effekten av en
ökad efterfrågan på barnomsorg och äldreboende. Därmed riskerar många
kommuner att av politiska skäl acceptera en maxtaxa som, likt en gökunge,
kommer att urholka den kommunala ekonomin och tvinga fram
omfördelningar i den kommunala ekonomin som de lokalt förtroendevalda
inte råder över. Innan maxtaxa i barnomsorg eller äldreboende genomförs bör
därför regeringen låta utreda effekterna på den kommunala ekonomin av en
ökad efterfrågan. Detta bör ges regeringen till känna.
Kvalitetsutveckling i
skolan
I motionen med anledning av regeringens vårbudget (2000/01:Fi19) har
Centerpartiet presenterat ett alternativ till regeringens specialdestinerade
resurser till skolan genom att öka de generella statsbidragen och inrätta ett
kvalitetsinstitut där bl.a. Kommunförbundet bör vara huvudman. För att
förverkliga detta måste staten eftersträva en överenskommelse med
kommunerna om kvalitetsutveckling i skolan, där bl.a. inrättandet av ett
kvalitetsinstitut ingår. Regeringen bör därför inleda överläggningar med
Kommunförbundet om hur en sådan satsning bör utformas med Centerpartiets
förslag som grund. Detta bör ges regeringen till känna.