med anledning av prop. 2000/01:100 2001 års ekonomiska vårproposition
Förslag till riksdagsbeslut
1. Riksdagen beslutar att anslaget 6:1 Förbandsverksamhet och beredskap
m.m. ökas med 1 400 000 000 kr.
2. Riksdagen beslutar att anslaget 6:3 Materiel, anläggningar samt
forskning och utveckling minskas med 1 400 000 000 kr.
3. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring av om-
och nylokalisering av försvarsverksamhet i enlighet med vad som anförs
i motionen.
Motivering
Den obalans som uppstod under år 2000 mellan Förbandsverksamhet och
beredskap m.m. och Materiel, anläggningar samt forskning och
teknikutveckling är ett tydligt resultat av försvarsbeslutet våren 2000. De
resurser som regeringen, tillsammans med Centerpartiet, avsatt för
Totalförsvaret har visat sig ej motsvara den verksamhet som
Försvarsmakten förväntas genomföra. De ekonomiska ramarna som
genomdrevs med stöd av Vänsterpartiet och Miljöpartiet räckte helt enkelt
inte till för den verksamhet som riksdagen på svagt underlag fattade
beslut om våren 2000. Konsekvenserna av regeringens försvarspolitik är
att insatsorganisationen vare sig får erforderlig utbildning eller utrustning.
Detta samtidigt som den planerade omstruktureringen av ekonomiska skäl
försenas och materiell förnyelse skjuts på framtiden.
Överbefälhavaren har i Försvarsmaktens årsredovisning för 2000 och i
budgetförslaget för 2002 begärt en överföring från anslaget Materiel,
anläggningar samt forskning och utveckling till anslaget Förbandsverksamhet
och beredskap m.m. av 700 miljoner kronor för att täcka överutnyttjandet
under 2000 samt ytterligare 700 miljoner kronor för att skapa förutsättningar
för att verksamhet skall kunna genomföras enligt planerad inriktning under
2001. Regeringen föreslår i tilläggsbudgeten att anslaget till
Förbandsverksamhet och beredskap m.m. ökas med 700 miljoner kronor.
Försvarsmaktens anmälda behov av 700 miljoner kronor för att skapa
förutsättningar för att genomföra planerad verksamhet för 2001 godtas
emellertid inte.
Ett av de grundläggande motiven för att genomföra en förändring av
verksamhets- och ekonomistyrningen m.m. inom statsförvaltningen under
1990-talet var att erhållna erfarenheter från och erhållet resultat av den
statliga verksamheten skulle kunna tas till vara. På så sätt skulle man kunna få
en totalt sett högre nyttjandegrad av tilldelade resurser. Detta förhållande
blundar regeringen för. Den väljer i stället den gamla metoden att reagera,
dvs. att i efterhand korrigera resurstilldelningen och "bestraffa" genom att
framhärda att den av regeringen krävda verksamheten ryms inom de ramar
som angivits, trots att Försvarsmaktens underlag visar att så inte är fallet.
Detta är ett tydligt sätt att försöka bevisa att "kamelen kan passera genom ett
nålsöga".
Vi anser i grunden att av riksdagen beslutad verksamhet skall genomföras
inom de ramar som anvisats. Detta kräver emellertid att det finns en balans
mellan beslutad verksamhet och tilldelade resurser.
Det som nu har skett visar att så inte är fallet. Till del är dagens obalans
sprungen ur 1996 års försvarsbeslut och att den helt självklara
kompensationen för effekten av likviditetsindragningen på 14,6 miljarder
kronor i samband med den fulla tillämpningen av anslagsförordningen inte
genomfördes som utlovat.
Vad gäller innevarande års verksamhet har Försvarsmakten tvingats till att
genomföra stora nedskärningar och därmed ambitionssänkningar av
utbildning och övrig förbandsverksamhet. Samtliga förband har fått
omfattande spardirektiv. Eftersom andelen fasta kostnader är stora, i många
fall 60 till 70 procent av en årsbudget, innebär detta att hälften eller mer av
planerad verksamhet får inställas eller avbrytas. Detta är inte acceptabelt.
Samtidigt har stora investeringar i försvarsfastigheter genomförts under
1990-talet. Av dessa investeringar har minst en och en halv miljard kronor
investerats i försvarsfastigheter som nu har lämnats eller planeras att lämnas.
Nya investeringar pågår och andra planeras. Det är utmanande att genomföra
dessa investeringar med sikte på 2010-2015 när utrymmet för de åtaganden
som staten gör samtidigt krymper på de flesta områden. Det är ett uppenbart
slöseri med skattebetalarnas pengar. Samtidigt är det förvånande att dessa
investeringar kan göras obehindrat samtidigt som förbandsverksamheten
åläggs besparingskrav av sådan omfattning att det blir förödande för
utbildningsresultat och övrig verksamhet. Denna utveckling är destruktiv för
de anställda inom Försvarsmakten och för allmänhetens förtroende för det sätt
på vilket riksdag och regering styr utvecklingen av det s.k. "nya försvaret".
Regeringens förslag, att nu överföra endast 700 miljoner kronor från
anslaget för Materiel, anläggningar samt forskning och utveckling till
Förbandsverksamhet och beredskap m.m., innebär att den beslutade
förändringen av det svenska försvaret från ett mobiliserande till ett
insatsberett försvar försenas och försvåras. Kostnaderna för Fredsfrämjande
truppinsatser har också blivit större än vad som ursprungligen planerats. För
att täcka denna kostnadsökning har regeringen överfört 450 miljoner kronor
från Försvarsmaktens övriga anslag. Därmed har anslaget Materiel,
anläggningar samt forskning och utveckling minskats ytterligare, vilket
försvårar och försenar den nödvändiga omställningen av försvaret.
Vi menar att förändringen av det svenska försvaret är nödvändig. De
investeringar som erfordras för detta borde inte få utnyttjas för att täcka
skillnaden mellan beslutad verksamhet och de resurser som regeringen
tillsammans med Centerpartiet och med de rödgröna partiernas stöd
genomdrivit i riksdagen. Trots att en ökning av anslaget Förbandsverksamhet
och beredskap m.m. innebär en ytterligare reducering av utrymmet för de
nödvändiga investeringarna kan Moderata samlingspartiet inte stillatigande
åse den reagerande regeringens destruktiva styrning av Försvarsmakten.
Riksdagen bör därför agera för att skapa bästa möjliga förutsättningar för att
förverkliga beslutad utveckling av försvaret. En stabil grund för nästa
försvarsbeslut, hösten 2001, måste skapas.
Därför föreslår vi, i enlighet med Försvarsmaktens förslag, att ytterligare
700 miljoner kronor nu tillförs anslaget Förbandsverksamhet och beredskap
m.m. samt att anslaget Materiel, anläggningar samt forskning och utveckling
minskas med 600 miljoner kronor. Samtidigt bör riksdagen ge regeringen i
uppdrag att pröva samtliga nu beslutade, pågående och planerade om- och
nylokaliseringar av försvarsverksamhet. Syftet skall vara att frigöra
investeringsmedel som kan tillföras anslaget Materiel, anläggningar samt
forskning och utveckling som en engångskompensation för de reduktioner
som har genomförts och nu planeras att genomföras av detta anslag.