med anledning av prop. 2000/01:100 2001 års ekonomiska vårproposition
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen vad i motionen anförs om att inte
utvidga sjöfartsstödet.
Motivering
Vårpropositionen innehåller inget förslag till utökat sjöfartsstöd till
färjerederierna, men det uppges att ett sådant förslag kommer att finnas i
budgetpropositionen i september. Den svenskregistrerade delen av
handelsflottan - utom färjorna - har länge haft svårt att hävda sig i
konkurrensen och är sedan 1989 beroende av statligt stöd. Detta är en
olycklig lösning. Många utvärderingar har gjorts av denna typ av riktade
industristöd och de ger alla en genomgående mycket negativ bild av
effekterna. Stödet skapar ineffektiva organisationer, snedvrider
konkurrensen och konserverar föråldrad teknik. Rederistödet är i det
närmaste ett skolexempel på en sådan utveckling. Sedan stödet infördes
har handelsflottan minskat, medelåldern hos tonnaget ökat, den tekniska
utvecklingen mer eller mindre avstannat och riskkapitalet i stort sett
försvunnit. Ett fåtal intressanta nyinvesteringar under de senaste åren
ändrar inte den övergripande bilden.
Regeringen aviserar nu att stödet skall mer än fördubblas och nu även utgå
till färjesjöfarten. Det utökade stödet kommer till den helt dominerande delen
att utgå till ett enda företag och det torde inte ha inträffat sedan
varvsstödets
dagar att ett enskilt företag erhåller ett så omfattande belopp för att täcka
löpande driftunderskott. Eftersom färjenäringen, till skillnad från den vanliga
lastsjöfarten, verkar i en sorts oligopolmarknad med mycket begränsad
konkurrens mellan de olika företagen, är stödet än mer anmärkningsvärt.
Färjestödet införs dessutom vid en tidpunkt då den statliga budgeten ånyo
börjar uppvisa underskott. Sjöfartsstödet kommer därför direkt att påverka det
statliga upplåningsbehovet och kostnaden för det nya driftbidraget till färjorna
överlåtes därmed till framtida generationer att betala.
Stödet planeras få en unik konstruktion på så sätt att rederiernas
skattekonton direkt skall krediteras med de anställdas skattebetalningar.
Därmed återupprättas på sätt och vis det gamla adelsprivilegiet från Alsnö
stadga 1279, ett skatteprivilegium som varit avskaffat i Sverige sedan 1809.
I ett läge när den svenska arbetsmarknaden står inför personalbrist på
många områden planerar regeringen att med skattemedel subventionera
tämligen lågbetalda sjöarbeten. Detta kan inte vara en riktig utveckling.
Stödet bör därför ej utökas och det nuvarande sjöfartsstödet bör avvecklas på
det sätt vi tidigare föreslagit.