1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att en svensk EMU-anslutning inte längre är aktuell.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att en strategi för Sveriges agerande för ett alleuropeiskt
samarbete bör utarbetas.
Motivering
Vid folkomröstningen 28 september 2000 beslutade en klar majoritet (53
procent) av de danska väljarna att säga nej till att ge upp den egna
valutan, kronen, för EU-valutan euro. Även om många euroförespråkare
vill förneka det så råder ingen tvekan om att Danmarks nej också
påtagligt påverkar ställningstagandet till EMU:s tredje steg i
Storbritannien och Sverige. Enligt den första opinionsundersökningen
från Demoskop efter den danska folkomröstningen skulle 52 procent av
svenskarna rösta nej till EMU om de fick rösta i dag, medan
förespråkarna för euron endast är 32 procent.
Valutaunionen är främst ett politiskt projekt, som syftar till att skapa en
federal stat, där de ingående länderna successivt omvandlas från självständiga
stater till delstater. Det är denna utveckling de danska väljarna har sagt nej
till
genom att tacka nej till euron. Allt tyder på att motståndet mot att ingå i ett
Europas förenta stater är ännu starkare bland svenskarna.
Ekonomiskt är euron hittills ingen framgång. Den nya valutan har tvärtom
förlorat kraftigt i värde och Europeiska centralbanken (ECB) har tvingats be
centralbankerna i USA och Japan om hjälp för att genom stödköp på konstlat
sätt hålla kursen uppe. Spänningar märks redan inom euroområdet mellan
stora länder i centrum - Tyskland, Frankrike och Italien, där ekonomin är
svag - och mindre länder i periferin som Irland, Finland och Portugal som
hotas av överhettning. Genom att medlemsländerna har avhänt sig
räntevapnet är de helt i händerna på de politiskt opåverkbara bankdirektörerna
i Frankfurt och deras ställningstaganden.
Av detta kan slutsatsen dras att det inte finns vare sig politiska eller
ekonomiska skäl för Sverige att ge upp kronan för euron och ansluta sig till
valutaunionen. Det finns inget folkligt stöd för att ingå i en centralistisk
federation, där självbestämmandet kraftigt urholkas. Ingenting talar för att
opinionen kommer att ändras på denna avgörande punkt.
Enligt vår uppfattning bör Sverige därför lägga alla planer på att inträda i
valutaunionen på hyllan för överskådlig tid. Det är viktigt att klargöra att en
EMU-anslutning inte längre är aktuell.
Sverige bör i stället utarbeta en strategi för hur vårt land bäst kan bidra till
att utveckla samarbetet i Europa som självständig stat, gärna i samarbete med
Danmark, Storbritannien och Norge. Enligt vår uppfattning ger en
självständigare position Sverige bättre möjligheter att fungera som
brobyggare för att utveckla ett alleuropeiskt samarbete än om vårt land
reduceras till en perifer delstat i Euroland. Det är en utmaning att ta till
vara
på de möjligheter denna position ger.