1. Riksdagen beslutar att regeringen skall tillsätta en parlamentarisk
kommitté i syfte att handha förberedelserna inför folkomröstningen,
fördela ekonomiska medel till kampanjorganisationer samt övervaka att
informationen från myndigheternas sida präglas av saklighet.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att beslutet om att
delta i EU:s eurokampanjer bör avbrytas.
2 Inledning
I dag finns det en riksdagsmajoritet om att beslut rörande ett svenskt
deltagande i valutaunionen EMU ska föregås av en folkomröstning. Det
är viktigt att förberedelserna inför folkomröstningen, tilldelningen av
ekonomiska medel samt informationen till allmänheten hanteras på ett
förtroendeingivande sätt från statsmakternas sida.
3 Tillsätt en parlamentarisk kommitté
EMU-frågan är till sin karaktär annorlunda än EU-medlemskapet. Den
kan endast i begränsad mening - till exempel om mynt och sedlars
utseende - betraktas som oomtvistade fakta. EMU-frågan handlar till stor
del om värderingar och färdvägar inför framtiden. Den handlar om
centrala frågor som välfärdssamhällets och demokratins framtid. Därför är
det viktigt att olika synsätt och värderingar på ett lika sätt får genomslag i
informationen.
Många minns fortfarande de orealistiska löftena och osakligheterna som
präglade 1994 års EU-folkomröstningskampanj. Den statliga informationen,
särskilt broschyrerna från UD, tillhörde definitivt inte kategorin neutral
information. De konsekvensutredningar som tillsattes inför EU-medlemskapet
bestod till övervägande del av människor som var uttalat positiva till
medlemskapet.
Uppskattningar som gjorts från forskarhåll har visat att ja-sidan hade 20
gånger så stora ekonomiska resurser som nej-sidan inför folkomröstningen
om svenskt EU-medlemskap.
Men redan i nuläget har EMU-anhängarna ett stort försprång beträffande
resurstillgångar. Stiftelsen Sverige i Europa erhöll år 1998 84 317 euro från
EU-kommissionen. EU anslår av princip inte medel till kritiska ifrågasättande
organisationer. Att ifrågasätta EMU anses strida mot fördraget och betraktas
ur ett ideologiskt EU-perspektiv som Europafientligt.
För att väljarna ska få en allsidig bild av de olika alternativen bör
riksdagen tillsätta en parlamentarisk kommitté, vars syfte är att förbereda
folkomröstningen. Kommittén bör bland annat hantera och förbereda
myndigheters information samt garantera dess saklighet, övervaka att
bidragsgivare redovisar de anslag som betalas ut till olika
kampanjorganisationer samt fördela medlen på ett rättvist sätt mellan ja- och
nej-sidan.
Därför bör riksdagen besluta att regeringen ges i uppdrag att tillsätta en
parlamentarisk kommitté i syfte att handha förberedelserna inför
folkomröstningen, fördela ekonomiska medel till kampanjorganisationer samt
övervaka att informationen från myndigheternas sida präglas av saklighet.
4 Avbryt EU:s eurokampanjer
År 1999 undertecknade EU ett avtal med svenska statliga myndigheter
om att Sverige ska delta i EU:s eurokampanjer. För 1999 erhöll Sverige
535 855 euro. Och för år 2000 har Sverige beviljats 500 000 euro. Medlen
samfinansieras mellan EU och de avtalsslutande medlemsländerna. Dessa
kampanjer är knutna till EU:s s.k. Princeprogram. Kampanjen "Euro - en
valuta för Europa" inleddes redan 1996. Den övergår nu i kampanjen
"Euron utan problem".
Sverige valde från början att inte delta i eurokampanjerna. Danmark och
Storbritannien har klädsamt nog avstått konsekvent. De vill att deras egna
medborgare först ska få säga sitt. Det finns anledning att avbryta det svenska
deltagandet. Kommissionens och EU-parlamentets upplägg av
eurokampanjerna måste också anses som påtagligt ensidiga. Till exempel vill
man intervenera med propagandainsatser inom EU-ländernas skolväsende och
justera ländernas läroplaner. Följaktligen bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening att beslutet om att delta i EU:s eurokampanjer
avbryts.