Alla människors lika rätt och värde är grunden för Centerpartiets politik.
Politiken måste möjliggöra för var och en att växa som människa och
förverkliga sina drömmar. Att kunna överblicka och påverka, att ha så
stor kontroll som möjligt över sin egen tillvaro är en förutsättning för
välbefinnande, kreativitet och livskvalitet. Skapande och kreativitet är
grunden för ekonomiskt välstånd och en förutsättning för att individer,
oberoende av ursprung, kön, social bakgrund eller boendeort ska kunna
växa och utvecklas.
Centerpartiet utgår från att varje människa har förmåga att förvalta sina
möjligheter och kan ta ansvar. Grundläggande för individen är frihet från
tvång och att själv få fatta sina beslut och ta ansvar för dem. Grundläggande
för staten är att skapa jämlika villkor, genom till exempel rätt till
utbildning,
ekonomisk trygghet och social omsorg.
Regeringen har misslyckats
Tack vare Centerpartiets medverkan under 1990-talet så är statens
finanser nu i balans. Vi befinner oss dessutom i en stark högkonjunktur
och regeringens statsbudget för 2001 är större än någonsin tidigare. Trots
detta lyckas inte regeringen prestera några förslag som på allvar möter
dagens problem eller framtidens viktiga utmaningar. Regeringens så
kallade "reformbudget" saknar verkliga reformer och angriper inte de
underliggande problemen utan är till stora delar en återgång till en politik
som redan tidigare visat sig ohållbar.
Regeringens budget når inte på något sätt upp till dessa krav. Vi har ett
högt och växande materiellt välstånd samtidigt som många människor känner
utanförskap och vanmakt i vardagen. Alltför många upplever sig stå utanför
den nya tidens möjligheter och saknar redskapen att forma en tillvaro med
livskvalitet för sig själv och sina närmaste.
Detta innebär att vi med regeringens politik forfarande kommer att ha kvar
de regionala obalanserna, den höga arbetslösheten och den höga
sjukfrånvaron. Klyftorna kommer att fortsätta att öka mellan låg-, medel- och
höginkomsttagare, mellan dem som bor i storstadsregionerna och dem som
bor på mindre orter och på landsbygden, mellan dem som omfattas av de
inkomstrelaterade sociala skyddsnäten och dem som står utanför. Hålen i
vägarna kommer att bli värre och alltför många kommer fortfarande att vara
arbetslösa, långtidssjukskrivna eller förtidspensionerade samtidigt som
växtkraften begränsas av en växande brist på arbetskraft med rätt kompetens.
Centerpartiets alternativ
Samhället befinner sig i snabb förändring vilket påverkar människors
vardag och verklighet. Denna förändring präglas framför allt av tre
faktorer: En fortsatt snabb teknisk utveckling, en mer individuell strävan
efter självförverkligande och en ökad globalisering. Detta ställer politiken
i början av detta sekel inför nya utmaningar och krav jämfört med den
verklighet som präglade 1900-talet.
Centerpartiets alternativ till regeringens budget tar sikte på att i den nya
tiden skapa rättvisa och lika möjligheter för människor i hela landet. Vi har
framtidstro och vi känner stolthet över vårt land. Med en politik som tar till
vara alla människors inneboende möjligheter och tillväxtpotentialen i hela
Sverige så kan vi skapa en positiv utveckling där alla är delaktiga.
Centerpartiet vill låta människor få tillbaka den makt som tagits ifrån dem
av professionella politiker, myndigheter och koncernledningar, i ett allt mer
centraliserat och komplicerat samhälle. En konsekvent
decentraliseringspolitik tar fasta på att makten ska flyttas dit där den hör
hemma - till människorna, enskilt och i gemenskap med andra. Vi vill med
vårt budgetalternativ öka människors inflytande så att de själva kan bestämma
över hur de ska forma sina liv för att skapa trygghet och livskvalitet.
I denna motion föreslås således framtidsinriktade reformer för att
åstadkomma:
- Ökat självbestämmande för att ge människor makt över sitt eget liv.
- Ökad livskvalitet genom bättre miljö och hälsa.
- Trygghet och lika möjligheter för alla, i alla delar av Sverige.
Det innebär bland annat reformer på följande områden:
- Skolan - ökade resurser och satsning på kunskapsmålen.
- Högre utbildning - bättre studiemedelssystem för lika möjligheter till
högre utbildning.
- Skatterna - skattesänkningar som ger incitament till arbete och minskat
bidragsberoende så att människor får trygghet och makt över sin egen
vardag.
- Företagande - ett kreativt företagsklimat där företagare vågar utvecklas
och nyanställa.
- Arbetsmarknaden - en dynamisk arbetsmarknad och en flexibel
arbetsmarknadspolitik, flexiblare arbetstider och ökade instatser för
rehabilitering.
- Regionalpolitiken - en utvecklingspolitik för livskraft i hela landet.
- Kommunikationer - för lika villkor och rättvisa i hela landet, satsning på
vägar, järnvägar och sjöfarten. Bredband för den digitala allemansrätten.
- Vården och omsorgen - Bättre hälsa, rehabilitering och livskvalitet.
- Familjepolitiken - valfrihet, mer tid för barnen och mera pengar till
familjen.
- Rättstryggheten - ett fungerande rättsväsende ger ökad livskvalitet.
- Internationell rättvisa - ökat bistånd och insatser för globalt miljöansvar.
2 Innehållsförteckning
3
4 Förslag till riksdagsbeslut
1. Riksdagen beslutar att godkänna riktlinjerna för den ekonomiska
politiken i enlighet med vad i motionen anförs.
2. Riksdagen beslutar att fastställa utgiftstaket för staten inklusive ålders-
pensionssystemet vid sidan av statsbudgeten till 781 miljarder kronor
2001, 799 miljarder kronor 2002 och 815 miljarder kronor 2003.
3. Riksdagen beslutar att godkänna beräkningen av statsbudgetens
inkomster för budgetåret 2001 (tabell rubrik 7.4).
4. Riksdagen beslutar om fördelning av utgifterna för budgetåret 2001 på
utgiftsområden i enlighet med vad i motionen anförs (tabell rubrik 11).
5. Riksdagen beslutar att godkänna den preliminära fördelningen av
utgifterna på utgiftsområden för budgetåren 2002 och 2003 som riktlinjer
för regeringens arbete i enlighet med vad i motionen anförs (tabell rubrik
11).
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om den långsiktiga inriktningen av den ekonomiska politiken.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om inrättandet av övergångsarbetsmarknader.1
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om inrättandet av ett system med avskrivning av studieskulder
från halvårsskiftet 2001.2
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om höjt pensionstillskott med 3 000 kr.3
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om ett familjepolitiskt paket från år 2002.3
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om specialdestineringar i statsbidragssystemet.
12.
1 Yrkande 7 hänvisat till AU.
2 Yrkande 8 hänvisat till UbU.
3 Yrkandena 9 och 10 hänvisade till SfU.
5 Ett samhälle i förändring
Vi är på väg att lämna det traditionella industrisamhället och övergår till
ett samhälle i en global ekonomi och där människor är delaktiga i lokala
och globala nätverk. Det som är nära kommer att bli än mera viktigt,
samtidigt som nationella gränser minskar i betydelse. Globaliseringen, i
fråga om ekonomi, kultur, värderingar och kunskap, kommer att förstärka
och fördjupa ett ömsesidigt beroenden över hela världen. Sverige är på
väg att bli en pluralistisk och mångkulturell nation. Avvikelser blir
normalt och bildar den mångfald som kommer att bli nationens tillgång.
I industrisamhället accelererade kunskaper, utveckling av kunskap och
tekniska innovationer. Den tekniska utvecklingen med ständiga
kommunikationer och utbyten av tankar och information kommer att bli minst
lika påtaglig i det framväxande nätverkssamhället. Globaliseringen, den
tekniska utvecklingen och individualiseringen utgör tillsammans grunden för
det vi kallar nätverkssamhället och en efterfrågestyrd ekonomi.
Samhällsförändringen är i sig inte politiskt betingad men kommer lika fullt att
påverka politiken och utmana befintliga institutioner och välfärdssystem.
Redan idag har vi som konsumenter tillgång till ett stort utbud av varor och
tjänster och vi kommer att ställa höga krav på stor valfrihet även när det
gäller
samhällstjänster. De politiska insatserna för att tillgodose valfriheten måste
ske utifrån stor respekt för den enskilda människan. Det offentliga ansvaret
för vår offentliga service finansiering och kvalitet måste förenas med en
mångfald utförare och producenter.
5.1 Den svenska ekonomin
Svensk ekonomi är inne i en stark och bred konjunkturuppgång med
stigande sysselsättning. Regeringen beräknar att ekonomin växer med 3,9
procent i år och 3,5 procent nästa år. Den starka ekonomin är en direkt
följd av 1990-talets övergång till låginflationspolitik, avregleringar och
budgetsanering och i detta arbete har Centerpartiet tagit ett stort politiskt
ansvar.
Centerpartiet anser att regeringen gör rätt i sin försiktiga bedömning.
Tillväxten kan mycket väl bli några tiondels procent högre, och det är bättre
med en försiktig bedömning som överträffas än en budget som bygger på
tillväxtförväntningar som inte uppnås. Trots den höga tillväxten är inflationen
låg. Konsumentprisindex steg under 1999 med endast 0,3 procent och
förväntas under innevarande år stiga med 1,2 procent. Den låga inflationen
innebär höjda reallöner trots måttliga nominella löneökningar.
Investeringar, konsumtion och handel bidrar positivt till den ökade
bruttonationalprodukten och den största delen av tillväxtökningen följer av en
hög inhemsk efterfrågan. Hushållen ökar sin konsumtion och förväntningarna
på den ekonomiska utvecklingen är fortsatt optimistiska. Ännu syns inga
tecken på en bristsituation på den totala arbetsmarknaden, även om den är
fullt synlig och ökar inom allt fler branscher. Fortsätter denna utveckling så
leder det till en allt stramare arbetsmarknad med tilltagande
matchningsproblem, vilket bromsar tillväxten. Därför måste vi rusta för väl
fungerande arbetsmarknader och utbildningssystem så att vi når en fortsatt
god utveckling av svensk ekonomi.
Lönebildningen är avgörande för en fortsatt god sysselsättningsutveckling
och en förutsättning för skattesänkningar och lönebildningen har ännu inte
anpassats fullt ut till de nya krav som ställs i dagens ekonomi. Men den goda
tillväxt vi ser fram emot är inte uthållig eftersom den i huvudsak grundas på
resultatet av ett höjt kapacitetsutnyttjande i ekonomin. För den långsiktiga
tillväxtens skull och för att skapa incitament för utbildning, arbete,
företagande och sparande måste skattetrycket sänkas.
5.2 Internationell ekonomi
Ekonomierna i olika länder påverkar varandra ömsesidigt och detta är
särskilt påtagligt för en liten öppen ekonomi som den svenska. FN:s
konferens för handel och utveckling, UNCTAD, presenterade nyligen sin
årliga rapport om de globala investeringarna som visar att Sverige är
bland de länder som har de största in- och utflödena av
direktinvesteringar. Det innebär att svenska företag mycket aktivt deltar i
den pågående globaliseringsprocessen.
Den ekonomiska och tekniska utvecklingstakten har varit mycket högre i
den rika delen av världen och avståndet mellan rika och fattiga har ökat.
Globaliseringen har lett till stora välståndsökningar parallellt med stora
välståndsminskningar i andra delar av världen. Ett starkare internationellt,
politiskt, ekonomiskt och etiskt ramverk som prioriterar både ekonomisk och
mänsklig utveckling behöver därför utvecklas.
För inte mer än två år sedan var det oro i såväl världsekonomin som i den
svenska ekonomin, och nu är situationen en helt annan. Den senaste 12-
månadersperioden visar en ovanligt stark tillväxt i världsekonomin och den
förväntas växa med 4,5 procent under innevarande år. Första halvåret i år
överträffade sannolikt motsvarande period 1999 med omkring 5 procent och
världshandeln har ökat med uppemot 15 procent mellan dessa perioder. Detta
gör att marknadstillväxten för svensk export i år kan förväntas bli lika stark
som under högkonjunkturåren på 1990-talet.
Det finns indikatorer på att tillväxten i den amerikanska ekonomin relativt
snart kommer att mattas av. En förväntad mjuklandning i USA medför att
tillväxten på svenska exportmarknader dämpas och därmed kulminerar
ökningstakten för exporten redan i år. Det största kortsiktiga hotet mot
världsekonomin är att den amerikanska ekonomin gör en kraftig
kraschlandning istället för att mjuklanda.
5.3 EMU
Valutaunionen påverkar i hög grad Sverige både ekonomiskt och
politiskt, även då vi står utanför. För tillväxten och stabiliteten i hela EU
är det viktigt att projektet blir en framgång. I en internationaliserad
ekonomi är förmågan till omvandling och förändring central. Stela
strukturer måste monteras ner och tillväxthämmande hinder rivas. För att
Sverige, som en liten, öppen ekonomi med stort omvärldsberoende, ska
kunna leda utvecklingen inom såväl kända som nya branscher krävs en
öppenhet inför omvärlden och en beredskap till förändring.
Med sunda statsfinanser, fortsatt rörlig, men stabil, växelkurs och ett
inflationsmål, en självständig centralbank, fortsatt reformering av
arbetsmarknaden och ett gynnsamt företagsklimat skapar vi goda
förutsättningar för tillväxt och hållbar utveckling i Sverige. Sverige kan stå
starkt utanför EMU om vi bedriver en trovärdig ekonomisk politik.
Sverige har i Stabilitets- och tillväxtpakten inom EU åtagit sig att ha ett
medelfristigt mål för de offentliga finanserna nära balans eller i överskott.
Varje medlemsstat får själv bestämma det exakta budgetmålet och syftet är att
säkerställa en varaktig budgetdisciplin i den tredje etappen av EMU. Att
åtagandena efterlevs är av stor betydelse för den ekonomiska politikens
trovärdighet och möjliggör samtidigt för medlemsländerna att hantera
normala konjunktursvängningar utan att riskera alltför stora budgetunderskott.
Centerpartiet anser att vi måste föra ett nyanserat samtal om Sveriges relation
till EMU. Lika väl som ett svenskt deltagande innebär positiva möjligheter så
innebär det också uppenbara risker. Centerpartiet avvisar emellertid ett
svenskt medlemskap i EMU:s tredje etapp, eftersom nackdelarna med ett
svenskt inträde överväger fördelarna.
Centerpartiet anser att den ekonomiska och monetära unionen i första hand
är ett politiskt projekt och ett av EU:s mest tydliga överstatliga projekt,
vilket
innebär mindre ekonomiskt inflytande och minskad ekonomisk flexibilitet för
medlemsstaterna.
Frågan om priset för en självständig valuta blir ett politiskt utanförskap
förtjänas att tas på allvar. Sverige ska inte eftersträva makt för maktens egen
skull, utan bygga allianser på strategiskt viktiga områden, där vi ser nyttan
och behovet av ett stärkt europeiskt samarbete. Dit hör bl a miljöpolitiken, en
gemensam europeisk säkerhetsordning och gemensamma regler för den inre
marknaden. Inget talar för att Sveriges framtida inflytande på dessa områden
kommer att vara avhängigt av ett svenskt medlemskap i EMU.
Centerpartiet kommer noga att följa utvecklingen av valutaunionen och
återkommande pröva giltigheten i argumenten för och mot ett inträde.
Sveriges långsiktiga relationer till EMU får värderas utifrån vunna
erfarenheter. Förutom utvecklingen inom EMU kommer Sveriges relation till
EMU att påverkas av hur Storbritannien agerar, av folkomröstningsresultatet i
Danmark samt av hur EU:s utvidgningsprocess fortskrider. Grekland, som
också hittills stått utanför, uppfyller numera samtliga konvergenskriterier och
väntas införa den gemensamma valutan från och med den 1 januari 2001.
6 En regeringspolitik i stagnation
Den svenska välfärden utlovar långtgående trygghet, men trots goda
ambitioner att åstadkomma generell välfärd för alla så befinner sig stora
grupper utanför systemen. Från hittills genomförd forskning kan
konstateras att de inkomstrelaterade socialförsäkringssystemen bidragit
till ökade klyftor mellan dem som är inom systemen och dem som står
utanför. Centerpartiet accepterar inte att starka intressegruppers rättigheter
tillåts begränsa svagare gruppers lika rättigheter. En fortsatt utveckling i
denna riktning medför en generellt minskad välfärd och begränsar
livskvaliteten och ökar otryggheten och utanförskapet.
I regeringens budgetproposition finns inga ansatser att reformera
trygghetssystemen trots att nuvarande system är oförmögna att ge ekonomisk
grundtrygghet åt alla. De begränsar den personliga friheten och det personliga
ansvaret, och de skapar ekonomiska obalanser istället för en solidarisk rättvis
fördelning av välfärden. I regeringens budget får den enskilde individen stå
tillbaka för fortsatt lappning och lagning på de kollektiva systemen som
grundlades på 1940- och 1950-talen.
6.1 Underliggande underskott
Vår nuvarande kraftiga högkonjunktur ger goda förutsättningar för starka
statsfinanser men trots tillströmningen av skattemedel så är
statsfinanserna svaga. Dels för att regeringen inte har ordentlig kontroll på
utgifterna, dels för att statsfinanserna påverkas av tillfälliga eller
engångsvisa händelser och transaktioner av extraordinär karaktär.
Statsbudgeten har under större delen av 1990-talet uppvisat såväl faktiska
som underliggande underskott. Från 1994 och fram till 1999 genomgick
statens finanser en remarkabel förbättring. 1998 visades för första gången
under 1990-talet ett faktiskt överskott. 1999 var både det faktiska och det
underliggande saldot positiva men nu har den positiva trenden vänt neråt.
Enligt finansplanen beräknas det underliggande saldot för år 2000 bli ett
underskott på 12 miljarder kronor, och en ny och tydlig negativ trend är
synlig. Under hela perioden 2001 till 2003 räknar regeringen med
underliggande underskott i statsbudgeten. Det är uppenbart att de partier som
regeringen nu samarbetar med inte har samma ansvarskänsla för
samhällsekonomin som Centerpartiet har.
6.2 Utgiftsorientering istället för framtidsreformer
Det är när tillväxten är god som vi har möjligheter att hantera de
strukturella problemen och genomföra reformer. Vi behöver reformer så
att människor kan återgå till fasta arbeten istället för långtidssjukskrivning
eller långtidsarbetslöshet. Vi behöver reformer för en grundläggande
skola och utbildning, och reformer som minskar de sociala och regionala
klyftorna mellan människor och regioner i landet. Regeringens
budgetproposition saknar reformer som angriper strukturella problem och
regeringen har istället valt att göra budgeten expansiv och inriktad på
ökade utgifter. Detta märks särskilt tydligt när man studerar utgiftstakens
utveckling.
Under åren 1998 till 2000, de år som centerpolitiken påverkade taken för
statens utgifter, ökade utgifterna med sammanlagt 3 procent och
konsumentprisindex med 3,3 procent för motsvarande period. Generellt följde
utvecklingen av taken för statens utgifter väl förändringarna i
konsumentpriserna då Centerpartiet hade inflytande. Under åren 2001 till
2003 tillåter regeringen i samförstånd med (v) och (mp) att ramen för statens
utgifter får öka med 10,7 procent, vilket är långt över vad KPI förväntas öka
och det innebär att statens utgifter ökar.
7 Skapa lika möjligheter och trygghet i
förändringen
Centerpartiet anser att politiken ska ge större möjligheter till
självbestämmande. Om alla ska ha lika möjligheter till livskvalitet,
trygghet och harmoni i sin vardag, så måste samhället i högre grad än
tidigare anpassas efter individen. Statens åtagande gentemot sina
medborgare ska vara att på bästa sätt sörja för de tjänster som är grunden
för lika möjligheter och rättvisa. Politiken måste visa förtroende för den
enskilde individens förmåga att själv och tillsammans med andra kunna
sörja för familjen och det lokala närområdet.
Centerpartiets politik bygger på övertygelsen att människor vill och förmår
ta ansvar för såväl sig själva som för andra. Människans grundläggande frihet
att förverkliga sina drömmar och utveckla sina förutsättningar, får inte
inskränkas av annat än av omsorg om andras lika möjligheter. Klyftorna
mellan olika grupper i samhället blir särskilt tydliga i högkonjunktur om inte
alla får del av tillväxten. I ett utanförskap växer värderingar som egoism,
intolerans och främlingskap fram. I brytningstider mellan gammalt och nytt,
måste politiken ge alla människor möjlighet att vara med och påverka. Ytterst
handlar det om makt över sin egen vardag och rättvisa möjligheter att få växa
och utvecklas.
Makt över vardagen handlar också om att ha kontroll över sin tid, sitt
sociala kapital och sin ekonomi. Medbestämmande, inflytande och belöning
som motsvarar ansträngningen i arbetslivet minskar risken för stressrelaterade
sjukdomar. Vi ska uppmuntra familjen och föräldraskapet och ge dem makt
och möjligheter att att själva bestämma över de ekonomiska förutsättningar
som samhället ger i det familjepolitiska stödet.
7.1 Kunskap är makt
Kunskap ger makt att förändra och möjligheter att fullt ut vara
medborgare. Kunskap får aldrig bli ett privilegium för få utan är en
rättighet för alla. Utbildning är nyckeln till allas lika möjligheter, och
vägen till social utjämning är en förstklassig utbildning, tillgänglig för
alla. Centerpartiet vill investera på alla nivåer från förskola till högre
utbildning och forskning. Vi måste hela tiden lära nytt och att använda
och utveckla kunskapen för att lösa nya problem i ett livslångt lärande.
Utmaningen ligger i att skapa lösningar för hela befolkningen och att hela
landet får tillgång till utbildning.
7.2 En hållbar ekonomisk utveckling
Centerpartiet anser att den ekonomiska politiken ska syfta till en socialt,
ekonomiskt och ekologiskt hållbar tillväxt inom ramen för
marknadsekonomin. Grunden för en hållbar utveckling ligger i stabila
spelregler för hur ekonomin ska fungera, i väl fungerande institutioner
samt i skydd för ägande- och avtalsrätten. En hållbar utveckling innebär
att kostnader inte får övervältras på kommande generationer.
En fungerande marknad är en av förutsättningarna för att vi ska kunna
finansiera vår gemensamma välfärd. Fri konkurrens, goda villkor för
nyföretagande, tydliga och stabila regler för företag är ledord för att skapa en
dynamisk ekonomi. Vårt gemensamma välstånd bygger på att människor och
företag tillåts få växa och utvecklas i samverkan.
Centerpartiet vill värna det sociala kapital som finns i relationer mellan
människor i och utanför företagen. Detta kapital är nätverket mellan
människor, i motsats till de hierarkiska kontakterna mellan organisationers
toppar. Det sociala kapitalet är avgörande för att skapa framgångsrika
regioner, både i Sverige och utomlands. Det bundna sociala kapitalet måste
släppas loss genom att vi öppnar upp våra offentliga förvaltningar och
myndigheter mot omvärlden och mot lokalsamhället.
Våra skatter ska i första hand betala våra gemensamma angelägenheter,
och de ska främja samhällsekonomisk effektivitet och en hållbar utveckling.
Skatt ska tas ut efter bärkraft, och skattesystemet ska utformas så att det
stimulerar till egen försörjning och eget sparande. Centerpartiet anser det
möjligt att begränsa skatteuttaget med fortsatt höga välfärdsambitioner om vi
har en god hushållning. Människors arbete, boende och sparande är särskilt
angelägna områden för skattesänkningar. I högre grad än tidigare bör skatt tas
ut på miljöförstörande verksamheter och råvaruutvinning, och det ska också
eftersträvas i internationella överenskommelser.
Genom en ökad konkurrens når vi en bättre resursanvändning, och vi kan
ta till vara den skaparkraft som finns hos människorna. Att främja
initiativförmåga och skaparglädje är ett starkt argument för en marknad med
färre regleringar, och vi ser en stor drivkraft i privatisering av offentlig
verksamhet. Att överlåta utförandet av verksamheter till andra aktörer och
samtidigt behålla skattefinansieringen av dem, ger utrymme för ökad
mångfald. Vad som gör företagsamma områden framgångsrika är att det
funnits incitament och kreativitet, att risktagandet har uppmuntrats och att
initiativen har visat resultat.
Ett företagsvänligt klimat som främjar innovationer och företagande är av
stor vikt för att nya och miljömässigt sett bättre produkter ska kunna
framställas. De spelregler som finns ska vara inriktade på att främja öppenhet
och initiativkraft och ge oss möjligheter att fasa ut miljöfarliga produkter så
att våra företag kan ta täten på den nationella och globala marknaden. Vi
måste med alla politiska medel - lagstiftning, miljöskatter och andra
ekonomiska incitament - underlätta och påskynda omställningen till ett
samhälle som står mer i samklang med de förutsättningar som naturen ställer
på allt levande. Marknadsekonomin måste verka inom naturens ramar för att
vara effektiv. För detta behövs styrmedel.
7.3 Statsfinanser med låg konjunkturkänslighet
De svenska statsfinanserna är fortfarande bland de mest
konjunkturkänsliga inom OECD och konjunktursvängningar får därför
dramatiska effekter på statsfinanserna. Ett överskott kan förvandlas till
underskott när konjunkturen vänder. Enligt en OECD-studie blir effekten
på statsfinanserna av ett BNP-fall på 1 procent att finanserna försämras
med 0,8 procent. Konjunkturinstitutets bedömning av motsvarande
situation är att BNP-förändringen slår igenom med 0,75 procent. Orsaken
till att de svenska statsfinanserna är så konjunkturkänsliga är vår stora
offentliga sektor, höga skattekvot och stora transfereringssystem.
Denna svenska modell - med världens högsta skatter och offentliga
utgifter - har hämmat både den ekonomiska tillväxten och välfärden i Sverige
under de senaste tre decennierna. Centerpartiets inriktning är därför att
långsiktigt sänka skattetryck och utgifternas andel av BNP ned till samma
nivåer som jämförbara OECD-länder. Med hjälp av den goda konjunkturen
kan vi sänka skattetrycket och utgiftskvoten och ändå låta statens utgifter vara
realt oförändrade. Det handlar om att vara återhållsam och inte, som
regeringen förledas att låta statens utgifter öka mer än inflationen. Klarar vi
det möter vi nästa lågkonjunktur väl rustade. Vad som ovan anförts om den
långsiktiga inriktningen av den ekonomiska politiken bör ges regeringen till
känna.
8 Reformer för framtiden - för att öka
självbestämmandet, livskvaliteten, tryggheten
och ge lika möjligheter för alla
8.1 Skolan - ökade resurser och satsning på
kunskapsmålen
Centerpartiets utgångspunkt för skolpolitiken är att alla elever kan och
vill lära. Att under hela livet ständigt få lära sig nya saker är livskvalitet,
och därför är det viktigt att alla barn får en bra start till sitt livslånga
lärande redan under första skolåren. Därför måste vi ha en skola och en
lärarkår i världsklass på alla nivåer. Utmaningen ligger i att forma en
skola som ger lust att lära. För att alla elever ska uppnå kunskapsmålen
måste det vara kunskapen som styr hur länge en elev ska gå i skolan, och
därför vill Centerpartiet avskaffa den nioåriga grundskolan och timplanen.
Vi vill också införa individuella studieplaner redan i grundskolan.
För att ge alla elever chansen krävs att skolan får mer resurser.
Centerpartiet vill satsa ytterligare 1 000 miljoner kronor på skolan under år
2001, 2 000 miljoner kronor under år 2002 och 3 000 miljoner kronor under
år 2003. Pengarna ska gå direkt till kommunerna. Detta är en tydlig skillnad
mot regeringens skolsatsning som centraliserar resurserna till Skolverket.
Med Centerpartiets politik kan kommunerna genomföra kvalitetsarbete och
utvecklingsarbete i skolorna och bland annat anställa fler medarbetare i
skolan.
Enligt Skolverket saknar 10,5 procent av landets avgångselever behörighet
till fortsatta studier. En del av problemen beror på att många elever har läs-
och skrivsvårigheter vilket försvårar studerandet i mycket hög grad. Genom
att sätta in åtgärder tidigt och aktivt arbeta för att komma till rätta med
dyslexi
och dyskalkyli kan man undvika många problem i framtiden. Centerpartiet
genomför en särskild satsning som innebär program för matematik, läs- och
skrivutveckling. För detta har vi under den kommande treårsperioden avsatt
625 miljoner kronor. Delar av dessa insatser riktar sig mot barn i förskolan.
Skolans viktigaste resurs är engagerade och kunniga lärare. Skolan måste
formas på ett sådant sätt att varje lärares professionalism, engagemang och
kreativitet tas till vara fullt ut. Lärarnas möjligheter att påverka sin arbets-
situation och fördelning av resurserna måste förbättras.
För att få en skola i världsklass krävs att människorna, lärarna och eleverna
som verkar innanför skolans väggar, kan påverka skolan. Det är de
tillsammans med lokala skolstyrelser som bäst vet hur skolans resurser ska
fördelas och hur deras arbete ska bedrivas.
8.2 Högre utbildning - bättre studiemedelssystem för
lika möjligheter till högre utbildning
En bra högre utbildning är viktig för näringslivet och vår gemensamma
välfärd och betyder mycket för enskilda människors trygghet. Utbildning
är inte bara till nytta för individen och för samhället -lärande är också en
del av människors livskvalitet och personliga utveckling. För
Centerpartiet är kunskap en rättighet för alla människor, och det innebär
att utbildningen skall nå hela folket i hela landet och ske i ett livslångt
lärande. Den nya interaktiva tekniken underlättar distansutbildningen och
är ett verksamt redskap för våra små och medelstora högskolor. Genom
bredbandskommunikationer kan vi decentralisera högre utbildning till alla
regioner i landet.
Den enskilda studenten måste stå i centrum för utbildningspolitiken. För
att fler ska söka sig till högre utbildning måste studiemedelssystemet
förändras. Centerpartiet vill att studiemedlet ska bestå av hälften bidrag och
hälften lån, och att fribeloppet ska höjas till två basbelopp.
Enligt prop. 1999/2000:81 Forskning för framtiden - en ny organisation
för forskningsfinansiering inrättades ett nytt system för forskningsfinansiering
i Sverige, med ett vetenskapsråd, uppdelat på flera ämnesråd. Centerpartiet,
liksom flera andra partier, förhöll sig avvaktande till organisationen och
menade att en bredare parlamentarisk förankring av de stora förändringar
förslaget innebär var påkallat men så blev inte fallet.
Centerpartiet respekterar riksdagens beslut, men menar att regeringen
samtidigt själv bör agera i enlighet med diskussionen kring den nya
organisationsformen. En sådan förändring var att samtliga anslag för de
tidigare grundforskningsråden fördes till Vetenskapsrådet där ämnesråden
inom de ekonomiska ramar statsmakterna anger ska fördela forskningsmedel.
Dessvärre återfinns denna fördelning vare sig i budgetpropositionen för år
2001 eller i proposition 2000/01:3 Forskning och förnyelse. Rimligen innebär
detta att regeringen själv avser att stå för de ramar riksdagen tidigare satt
upp.
Centerpartiet menar att detta är en oacceptabel ordning och att ramarna för
ämnesråden, i likhet med den tidigare ordningen för grundforskningsråden,
ska fastställas av riksdagen. I vår motion angående budgetpropositionens
utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning yrkar vi på att
regeringen skyndsamt ska återkomma med förslag till ramar för 2001 till
riksdagen.
8.3 Ett skattesystem - som ger människor makt över
sin vardag
Sverige har både höga skatter och offentliga utgifter, vilket har dämpat
både ekonomisk tillväxt och välfärd under de senaste tre decennierna. Det
är nu när konjunkturen är god man kan åstadkomma förändringar av
denna situation. Centerpartiets inriktning är att långsiktigt sänka
skattetryck och utgifternas andel av BNP till samma nivåer som
jämförbara OECD-länder. Med hjälp av den goda konjunkturen kan vi
sänka skattetryck och utgiftskvot och ändå låta statens utgifter vara realt
oförändrade.
De skatteförslag som Centerpartiet presenterar i sin skattemotion har det
gemensamma syftet att stärka människors makt över sin vardag. Att kunna
överblicka och påverka, att ha så stor kontroll som möjligt över sin egen
tillvaro är en förutsättning för välbefinnande, kreativitet och livskvalitet.
Skatteförslagen är utformade så att de ska stimulera arbete och kunskap samt
stärka människors ställning på arbetsmarknaden. Vi prioriterar sänkt
inkomstskatt för låg- och medelinkomsttagare samt sänkt skatt på företagande
och boende. Totalt sänker Centerpartiet skatterna med drygt 10 miljarder
kronor mer än regeringen år 2001. Detta finansieras genom att vi gör
motsvarande besparingar i statens utgifter.
Centerpartiet föreslår att en inkomstskattereform genomförs stegvis under
perioden 2001 till 2003. Vi anser att skattesystemet ska gynna arbete och
kunskap och stärka människors ställning på arbetsmarknaden. Som en del i
det bör inkomstskatterna för låg- och medelinkomsttagare sänkas.
Ambitionen med Centerpartiets förslag till inkomstskattereform är att göra
skatte-
systemet enkelt och överskådligt samt att sänka skatten och minska
marginaleffekterna för framför allt låg- och medelinkomsttagare.
- Grundavdraget höjs till 15 000 kronor år 2001 och till 20 000 kronor år
2002, LO-puckeln tas bort för att minska negativa marginaleffekter.
- Riktad skattereduktion på 5 400 kronor till låginkomstagare föreslås för
år 2001. Skattereduktionen ges enbart på arbetsinkomster för att stimulera
till arbete och företagande. Den riktade skattereduktionen höjs till 9 600
kronor för år 2002 och 2003.
- Grundavdraget ersätts med en rak skattereduktion på 10 000 kronor från
och med 2003. Denna skattereduktion ska komma alla till del, oavsett om
inkomsten kommer från lön, företagsinkomst, a-kassa, sjukpenning eller
pension.
För att stärka barnfamiljernas ekonomi och föräldrars möjlighet att
kombinera sitt föräldraskap med ett förvärvsarbete föreslår Centerpartiet
att en avdragsrätt för styrkta barnomsorgskostnader införs. Avdragsrätten
bör uppgå till 50 000 kronor per barn och år och införas från 2002.
Centerpartiet föreslår att reseavdraget höjs från dagens 15 kronor till 20
kronor per mil samt att även resor till och från barnomsorg ska inkluderas i
reseavdraget.
Centerpartiet föreslår att skatten på människors boende sänks genom att
frysningen av taxeringsvärdena för småhus och bostadshyreshus förlängs
samt att skattesatserna sänks till 1,2 % för småhus och till 1,15 för
bostadshyreshus.
För att stimulera framför allt små företag att utvecklas och anställa nya
medarbetare föreslår Centerpartiet att nuvarande nedsättning av
arbetsgivaravgifterna utökas till 10 procentenheter på lönesummor upp till
852 000 kronor. Nedsättningen ska gälla även egenföretagare upp till en
lönesumma på 180 000 kronor.
Centerpartiet föreslår att en skattereduktion på 50 procent av
arbetskostnaden för ROT-arbeten och hushållstjänster införs. Den maximala
skattereduktionen per hushåll föreslås vara 25 000 kronor.
8.4 Centerpartiets samlade skatteförslag sammanfattas
i nedanstående tabell:
8.5
8.6 Tabell 1: (Kassamässig effekt i miljarder kronor
relativt regeringen )
8.7 Företagande - ett kreativt företagsklimat där
företagare vågar utvecklas och nyanställa
För att även i framtiden med säkerhet kunna garantera tillväxt och välfärd
är det av stor vikt att vi skapar ett företagsklimat med positiva attityder
gentemot företagande, företagen och entreprenörskap. Vi måste tillåta och
acceptera att riskvilliga företagare tjänar pengar när affärsidéerna omsätts
i ett eget företag. Ekonomiska resurser för att utveckla befintliga företag
och tillföra riskkapital måste tillföras inom de områden där tillgången inte
är tillräcklig. Tryggheten för företagaren måste förbättras, detta gäller
såväl utformning av regelverk som trygghet vid sjukdom och arbetslöshet.
Ett system med individuella kompetenskonton bör införas. Skatter och
avgifter på arbete måste sänkas och en skatteväxling genomföras med
sänkt skatt på arbetskraft och höjda skatter på miljöskadlig verksamhet.
En positiv och öppen attityd gentemot företagsamhet i allmänhet och
innovationer och entreprenörer i synnerhet är viktigt för utvecklingskraften.
Många okonventionella företagsidéer måste prövas för att tillräckligt många
skall bli framgångsrika. Ett breddat entreprenörskap karakteriseras av att det
är fint att våga, att det är bra att lyckas, att det är accepterat att
misslyckas och
att det är möjligt att kunna försöka igen.
Medvetna statliga och privata insatser i kombination med lokalt ansvar och
inflytande är avgörande för en god regional utveckling. Inte minst gäller det
att stimulera innovationer och nyföretagande, i samverkan mellan högskolor
och det omgivande samhället. Lokala och regionala aktörer, som högskolan,
kommuner och lokalt näringsliv bör stimuleras att i än högre grad samverka
kring lokal utveckling.
En modell för hur vi ska öka tillgången på riskkapital i Sverige redovisas i
partimotionen om näringspolitik (N267). Fonder och bolag kan skapas genom
att staten bidrar med kapital från försäljning av statliga företag. Detta
riskkapital ska främst riktas mot småföretag som behöver hjälp med produkt-
och företagsutveckling. Till dessa fonder och bolag skall även såväl enskilda
som företag kunna placera pengar under skattemässigt gynnsamma
förhållanden. Bolagen och fonderna ska styras regionalt och kan därmed på
sikt ersätta den del av näringslivspolitiken som är inriktad mot dessa
områden.
Riksskatteverket bör ges ett tydligt uppdrag att ta fram en lösning för
redovisning av företagsbeskattning över Internet till halvårsskiftet 2001 och
ha ett system i drift vid årsskiftet 2001/2002. På så sätt kan stora
administrativa och ekonomiska besparingar genomföras. Extra resurser
motsvarande 20 miljoner kronor bör tillföras Riksskatteverket för att
genomföra detta uppdrag.
Den globaliserade ekonomin ställer även krav på en högre grad av
konkurrensneutralitet i de skatter och regelverk som omger företagandet. Det
gäller bland annat utformningen av skatter, arbetsgivaravgifter och ytterligare
avregleringar av befintliga monopol. Genom att söka harmonisera
skattenivåerna i Sverige med övriga EU kan ytterligare tillväxt och därmed
även välfärd garanteras. Sänkta skatter kan exempelvis ske genom att en
skatteväxling genomförs, med sänkta skatter på arbetskraft och höjda skatter
på miljöskadliga verksamheter.
Centerpartiet föreslår en sänkning av arbetsgivaravgifterna och ett system
med individuella kompetenskonton. Dessa kompetenskonton ska vara en
möjlighet för var och en som så önskar att själv, alternativt tillsammans med
sin arbetsgivare, spara till sin kompetensutveckling under skattemässigt
gynnsamma villkor. Staten kan också, vid sidan om en skattemässig
subvention, behöva ikläda sig en utjämnande funktion för dem som inte har
råd att sätta av medel, såsom arbetslösa eller löntagare med låg lön.
Egenföretagare bör kunna kopplas till kompetenskonton genom speciella
regler.
Ett livskraftigt svenskt lantbruk är också en förutsättning för att bevara det
öppna landskapet som så många människor har glädje av. Ett jordbruk med
miljöhänsyn och god djuromsorg har en självklar plats i det ekologiskt
uthålliga Sverige. Flera av våra strängare regler för jordbruket leder till
högre
kostnader för Sveriges bönder, och den svenske lantbrukaren dras också med
särskatter jämfört med sina konkurrenter. Sveriges lantbrukare måste ges
likvärdiga villkor som sina konkurrenter. Det betyder att den så kallade
"ryggsäcken" måste lyftas av. Svenskt jordbruks konkurrenskraft måste
förstärkas.
8.8 Arbetsmarknaden - en dynamisk arbetsmarknad
med en flexibel arbetsmarknadspolitik
Arbetslösheten måste sänkas ytterligare. Centerpartiet accepterar inte att
Sverige, i en brinnande högkonjunktur, har 7% av befolkningen,
motsvarande 300.000 personer, i åldern 20-64 år i arbetslöshet.
Människor måste få arbete istället för att låsas in i åtgärder. Därför är en
mer lokalt anpassad och flexibel arbetsmarknadspolitik nödvändig.
Centerpartiet föreslår en förnyad och decentraliserad
arbetsmarknadspolitik som bygger på tre spår.
- En utbildningsgaranti som syftar till att ge alla, både arbetslösa och
förvärvsarbetande, möjlighet att komplettera en tidigare kort utbildning
upp till motsvarande gymnasienivå.
- Utfasning av volyminriktade åtgärder som syftar till att pressa ner den
öppna arbetslösheten och lägga större vikt vid meningsfulla yrkesinriktade
utbildningar.
- Inrättande av övergångsarbetsmarknader för människor som har svårt att
komma in på den reguljära arbetsmarknaden. På dessa arbetsmarknader
ska arbetskraften vara billigare genom en återföring av arbetsgivaravgifter.
Tid är bland det dyrbaraste vi har, därför är det viktigt att människor ges
makt över sin egen tid i så stor utsträckning som möjligt. Under vissa
skeden i livet har man en större vilja att använda sin tid till att arbeta,
bygga upp ett kapital och karriär. I andra skeden är tiden med familj och
anhöriga mer värdefull än den tid som spenderas på arbetet. Många
människor får idag sin utkomst från deltidsarbeten trots att de egentligen
vill arbeta heltid. Inte minst ur ett jämställdhetsperspektiv är denna fråga
viktig och bör särskilt beaktas när frågan om arbetstidsförkortning
diskuteras.
Teknikutvecklingen innebär stora förändringar för framtidens arbetsliv.
Spår av detta kan börja skönjas redan idag, trots att genomslaget för
distansarbete inte är så stort som man tidigare spått. Anledningarna till detta
kan vara både anställdas och arbetsgivares inställningen till distansarbete.
För Centerpartiet är frågan om arbetstiden en ideologisk fråga, eftersom
den i hög grad påverkar anställdas makt och inflytande över arbetet.
Möjligheten för såväl arbetstagare som företagare att i samförstånd kunna
göra lokala lösningar måste finnas. Att lagstifta om en generell
arbetstidsförkortning, samtidigt som vi bejakar en ny dynamisk
arbetsmarknad, är enligt Centerpartiet synnerligen olyckligt då detta inte tar
hänsyn till varken arbetstagarnas eller företagens vilja och behov. En av
nackdelarna med en lagstiftad arbetstidsförkortning är att tempot riskerar att
drivas upp ytterligare i syfte att öka produktiviteten och att de
stressrelaterade
sjukdomarna ökar i tider med arbetskraftsbrist.
Mer önskvärt är att man från från statsmaktens sida, genom lagstiftning,
öppnar upp för möjligheten för arbetsmarknadens parter, anställda och
arbetsgivare att lokalt finna en mångfald av flexibla och dynamiska system
som syftar till att öka parternas makt över sin tid. Denna lösning måste göras
så bred som möjligt för att över tiden få legitimitet och långsiktighet.
En viktig del av livskvaliteten är att kunna försörja sig själv och sin familj,
och ambitionen måste vara ett högt sysselsättningsmål för att ytterligare
pressa ner arbetslösheten. Regeringen sviker de arbetslösa med den låga
målsättning som presenteras i budgeten. Det finns möjligheter att få fler
människor i arbete, men istället för att börja ställa om systemen så passar
regeringen. Värdefull tid går förlorad med tanke på den inneboende trögheten
i systemen.
Människor måste ges grundläggande förutsättningar att själva kunna ta
ansvar för sin kompetensutveckling och konkurrenskraft i arbetslivet. Det
skall ske genom införande av en utbildningsgaranti som syftar till att ge alla,
både arbetslösa och förvärvsarbetande, möjlighet att komplettera en tidigare
kort utbildning upp till motsvarande gymnasienivå. Denna grund skall sedan
kunna kompletteras med kvalificerade yrkesutbildningar eller genom uttag
från ett kompetenskonto kopplat till den enskilde arbetstagaren.
Istället för volyminriktade åtgärder som syftar till att pressa ner den öppna
arbetslösheten bör större vikt läggas vid meningsfulla yrkesinriktade
utbildningar. Alltför många människor har fastnat i en rundgång av
arbetsmarknadspolitiska åtgärder och öppen arbetslöshet istället för att
komma ut i arbete. Detta har medfört att företag har svårt att rekrytera
kompetent arbetskraft trots att 300.000 människor i Sverige är arbetslösa idag.
Detta är inte acceptabelt och måste förändras.
Centerpartiet föreslår att övergångsarbetsmarknader inrättas. På dessa
arbetsmarknader ska arbetskraften vara billigare genom en återföring av
arbetsgivaravgifter. Grunden är att människor skall ges möjlighet att komma
ut i arbetslivet, i kontakt med många olika arbetsgivare, för att få en fast
anställning. Sverige har inte råd att låta människor med erfarenhet från
tidigare arbetsliv eller från andra kulturer gå förlorade. Att delta i
arbetslivet
är ett viktigt steg i integrationen i det svenska samhället. Om människors
tidigare utbildning och yrkeserfarenhet snabbare kan översättas till svenska
förhållanden och eventuellt kompletteras innebär att detta steg kan tas
snabbare än idag.
Vad som ovan anförts om övergångsarbetsmarknader bör ges regeringen
till känna.
Genom en utveckling och förstärkning av de internationella
arbetsförmedlingar som finns på många orter idag kan nya kontakter knytas
med företag som söker arbetskraft med erfarenhet från andra kulturer. En
större frihet bör ges till den regionala och lokala nivån för att nå en ökad
flexibilitet och därmed kunna anpassa arbetsmarknadspolitiken efter regionala
och lokala behov och förutsättningar. Det är därför nödvändigt att i en större
utsträckning decentralisera AMS.
En samordning av försörjningsstöden bör genomföras och samtliga
försörjningsstöd vid arbetslöshet bör föras över till utgiftsområde 13. Då
uppnås en bättre samordning och större flexibilitet med ett bättre utfall som
följd.
Centerpartiet utgår från människans förmåga att finna lokalt anpassade
lösningar. Det faktum att Sverige har olika förutsättningar i olika regioner
måste återspeglas i den förda arbetsmarknadspolitiken.
8.9 Regionalpolitik - en utvecklingspolitik för
livskraft i hela landet
Regionalpolitiken måste omformas från att bygga på stöd och bidrag till
ett mer tillväxtorienterat underifrånperspektiv. Målet är att ge utrymme
för människors livskvalitet och att vi tar till vara livskraften i hela landet.
För att nå detta krävs en god infrastruktur och en garanterad
grundläggande service så att hela Sverige kan leva och utvecklas på
likvärdiga villkor. Centerpartiet föreslår en digital allemansrätt, satsningar
på underhåll av vägnätet och fria forskningsresurser till de regionala
högskolorna samt ett system för avskrivingar av studieskulder. Ett
kulbidrag, till stöd för ungdomar att utveckla kultur- och föreningslivet i
deras närmiljö.
Den sociala snedrekrytering som finns i landet kan delvis härledas till det
höga skattetrycket, till sämre kommunikationer, socialservice och ett sämre
kultur- och nöjesutbud. Centerpartiet vill skapa möjligheter för tillväxt och
företagande i utsatta regioner så att vi avlastar de storstadsregioner där
tillväxten riskerar att leda till överhettning. Incitamenten för färdigutbildade
att flytta ut och bli yrkesverksamma i Småortssverige är angelägna inte minst
på grund av att det inom kort kommer att bli stora pensionsavgångar inom
såväl näringsliv som offentlig sektor. Ett system med avskrivning av
studieskulder bör inrättas från halvårsskiftet 2001. Vad som ovan anförts om
ett system för avskrivning av studieskulder bör ges regeringen till känna.
8.10 Kommunikationer - vägar, järnvägar, sjöfart och
bredband för lika villkor och rättvisa i hela landet
En god infrastruktur är en förutsättning för livskraft i hela landet, medan
en dålig och sämre underhållen infrastruktur stänger ute viktiga
investeringar som drabbar dem som vill bo och verka i alla delar av
landet. För många är detta en fråga om livskvalitet eftersom människor
hindras i sitt val av bostadsort. Postservicen är mycket viktig för både
företag och privatpersoner i storstäderna och på landsbygden.
Kassaservicen måste bevaras och utvecklas och konkurrensen på
postområdet främjas.
Regeringen visar tyvärr inget intresse för att åtgärda de brister som finns i
dagens infrastruktur. På många håll i landet är vägtrafik det enda realistiska
fysiska transportmedlet. Centerpartiet avsätter betydligt mycket mer pengar
än regeringen till bärighetshöjande åtgärder, drift och underhåll av det
befintliga vägnätet, och vi avsätter också mer pengar till järnvägarna för att
underlätta gods- och persontransporter på detta miljövänliga transportmedel
där så är möjligt.
Sjöfarten är en vital del av svenskt transportsystem. Svenska rederier
måste därför få likvärdiga villkor som sina konkurrenter. Flygplatskapaciteten
i Stockholmsområdet är av nationellt intresse. Centerpartiet säger nej till en
ny flygplats på Södertörn. Stockholm-Skavsta bör bli Arlandas officiella
komplement och Bromma bör läggas ned.
Det är viktigt att skapa ett grönare transportsystem. Bränslen och fordon
måste miljöanpassas. I Centerpartiets motion om infrastrukturen redovisas de
konkreta förslagen för att garantera en god infrastruktur och en livskraftig
svensk sjöfart.
Genom att nyttja den nya tekniken kan välstånd och tillväxt möjliggöras
och människors livskvalitet kan höjas. Den revolutionerande utvecklingen
med ständigt ökande mängder information som görs tillgänglig för allt fler är
en drivkraft i samhället. Alla måste få lika möjligheter att ta del av och
sprida
information på rättvisa villkor genom den nya tekniken.
I den pågående utbyggnaden av bredband kommer stora delar av samhället
att lämnas utanför. Regeringen missar därmed en unik möjlighet att verkligen
ta steget in i framtiden med lika möjligheter för alla. Ett ojämlikt IT-samhälle
riskerar att accelerera den tudelning av Sverige som vi sett under de senaste
decennierna, och detta måste motverkas.
Centerpartiet vill ge alla möjlighet att ta del av den nya tekniken genom en
digital allemansrätt. Regeringens passivitet leder till en icke önskvärd
utveckling med lokala och regionala monopolställningar på tjänstesidan.
Den digitala allemansrätten innebär att staten tar ansvar för utbyggnad av
ett bredbandsnät som alla får tillgång till. Staten bör inrikta sig på de
områden
där det finns en tydlig risk för monopol och där utbyggnaden inte sker på
marknadsmässiga villkor. På nätet kan sedan operatörer konkurrera på lika
villkor genom att erbjuda kunderna sina tjänster. Detta möjliggör en
dynamisk utveckling och motverkar lokala och regionala monopol. Staten bör
ta ansvar för att ett finmaskigt bredbandsnät, i huvudsak bestående av optisk
fiber, till "nära hemmet" kommer till stånd. Utbyggnaden av detta bör ske i
ett statligt bolag som uppbär avgifter från de operatörer som tillhandahåller
själva transporttjänsten. Detta beräknas kosta 60 miljarder kronor.
För detta ändamål vill Centerpartiet avsätta 10 miljarder kronor från
statliga utförsäljningar som aktiekapital till detta bolag. Detta bolag ska
sedan
låna upp kapital för att säkerställa utbyggnaden av det finmaskiga nätet.
Bolaget kommer inte att leverera några vinstmedel till staten under de första
åren då utbyggnaden pågår. Framgent bör bolaget betala in vinstmedel
motsvarande avkastningen på det egna kapitalet.
8.11 Vården och omsorgen - bättre hälsa,
rehabilitering och livskvalitet
Centerpartiet har medverkat till en omfördelning av resurser från försvaret
till hälso- och sjukvården. Centerpartiets medverkan i
försvarsuppgörelsen 1998, hade som utgångspunkt att de miljarder som
kunde besparas inom försvarets budget skulle omfördelas till vården och
omsorgen. Vården och omsorgen kommer därmed att tillföras ytterligare
8 miljarder kronor under 2002-2004. De områden som ska prioriteras är
primärvården, äldreomsorgen, psykiatrin samt mångfald och
tillgänglighet.
Centerpartiet föreslår en ny vård- och hjälpmedelsgaranti som ger
patienten ett besked när en behandling ska utföras. Tiden mellan fastställd
diagnos och påbörjad behandling får inte vara längre än tre månader. Om inte
detta är möjligt ska patienten ha rätt att välja en annan vårdgivare var som
helst i landet, eller i de fall ett landsting/region har tecknat avtal med ett
sjukhus i ett annat land, bör vård enligt vårdgarantins principer gälla även
där.
För en ny vård- och hjälpmedelsgaranti avsätter Centerpartiet 500 miljoner
kronor.
Centerpartiet anser att vården och omsorgen behöver fler alternativa
driftsformer. Fler kooperativa och privata entreprenörer måste få möjlighet att
sluta avtal med kommuner och landsting. Det ökar möjligheten att säkra en
bra vård och omsorg i framtiden. Med en mångfald av vårdgivare ökar
tillgängligheten och valfriheten för patienten. Att bejaka alternativa
driftsformer är för Centerpartiet lika självklart som att vården och omsorgen
ska ges efter behov och vara solidariskt och rättvist fördelad via skattsedeln.
Centerpartiet tror på människors vilja och förmåga. Passiva ersättningar
måste ersättas med aktiva insatser. I en partimotion (Sf236) presenteras ett
paket med rehabiliteringsinsatser med bland annat följande:
- Resurserna för rehabilitering ska knytas till individen genom en
finansiell samordning.
- Myndigheternas insatser bör samordnas och den enskilde ska få en
handläggare att hålla kontakt med, oavsett vilken sektor som är berörd.
- En halv miljard kronor anvisas för att öka samordningen mellan de olika
sektorerna som har ansvar för rehabiliteringen. Resurserna ska användas
för att påskynda försäkringskassornas bedömningar och för upphandling
av rehabiliteringsinsatser.
- Arbetsgivare måste få ett incitament till att ta ett större ansvar för
arbetsmiljön. Vi förordar ett förlängt arbetsgivarinträde i sjukförsäkringen
kombinerat med sänkta arbetsgivaravgifter.
- Ökat inflytande för den enskilde över rehabiliteringsprocessen.
- Växla sjukpenning mot rehabiliteringsersättning.
- Rehabiliteringsinsatserna bör få pågå under längre period än ett år.
- Inför en vård- och hjälpmedelsgaranti.
- Utveckla möjligheterna för aktiv ersättning istället för förtidspensioner.
- Ingen bör förtidspensioneras före 30 års ålder.
Centerpartiet föreslår att arbetsgivarinträdet för den offentliga sektorn
förlängs till två månader tillsammans med en sänkning av
arbetsgivaravgiften. De offentliga arbetsgivarna får härigenom ett
incitament att göra arbetsmiljöförbättringar. Rehabiliteringen måste bli
effektivare och Centerpartiet anvisar 500 miljoner kronor till samordning
mellan olika myndigheter och institutioner för detta ändamål. Resursernas
syfte är bl a att påskynda försäkringskassornas bedömningar och för att
handla upp rehabiliteringsinsatser.
Vi föreslår i en motion förbättrade insatser för ungdomars tandvård. För
detta ändamål anslår vi 100 miljoner kronor. Vi tillstyrker för övrigt
regeringens förslag till förbättringar i tandvårdsförsäkringen avseende extra
stöd till äldre.
Många pensionärshushåll som är i behov av hjälp ska erbjudas ett
subventionerat hemservicestöd, för att få arbete utfört i hemmen som inte
ryms inom den kommunala hemtjänsten. Hemservicestödet kan underlätta för
anhöriga och bidra till ökad trygghet i hemmet. Riksdagen bör hos regeringen
begära förslag om ett system med hemservicecheckar.
Ökad trygghet för pensionärer med låga pensioner är angeläget.
Centerpartiet föreslår en höjning av pensionstillskotten med 3.000 kronor per
år för pensionärer med låg eller ingen ATP. Vad som ovan anförts om en
höjning av pensionstillskotten bör ges regeringen till känna.
8.12 Familjepolitiken - valfrihet, mer tid för barnen
och mera pengar till familjen
Centerpartiet vill förnya familjepolitiken och göra det familjepolitiska
stödet bättre anpassat efter olika familjers livsvillkor, förhållanden och
önskemål. Vi vill uppmuntra föräldraskapet och ge familjerna större
möjligheter att styra över sin ekonomi. Familjernas beroende av bidrag
måste minska och istället ska skatten sänkas på låga inkomster
tillsammans med ett reformerat familjepolitiskt stöd. Ett
barnomsorgskonto och rätt till avdrag för barnomsorgskostnader och för
resor till och från barnomsorg är andra förbättringar. Vi föreslår en
höjning av den lägsta nivån i föräldrapenningen från 60 kronor per dag till
200 kronor per dag.
Ett familjepolitiskt stöd måste utformas så att det passar alla familjetyper,
och det är familjen som bäst vet hur dess tid och resurser ska fördelas. Staten
ska inte agera med pekpinnar och centraldirigera föräldrarna. Centerpartiet
säger därför nej till regeringens förslag om maxtaxa på dagis.
För många familjer motverkar bidrag och skatter varandra. Ökade egna
inkomster kan helt urholkas i samverkan med t.ex. bostadsbidrag och
socialbidrag. Många familjer lever i den situationen att det är svårt att öka
sin
disponibla inkomst genom arbete. Socialbidraget minskas med varje intjänad
krona och bostadsbidraget minskar i snabb takt vid ökad inkomst. Denna
situation gör att en satsning på sänkta skatter för låg- och medelinkomsttagare
är av stor betydelse för att frigöra familjer från socialbidragsberoende.
Centerpartiet anser att politiken måste förändras så att vi ger föräldrarna
större makt och möjligheter att styra över sin ekonomi och minska sitt
beroende av bidrag. Det gör vi genom att sänka skatterna för personer med
låga inkomster. Vårt alternativ till regeringens förslag om maxtaxa inom
barnomsorgen är ett familjepolitiskt paket med barnomsorgskonto och
avdragsrätt för barnomsorgskostnader, att gälla fr o m år 2002. Vi föreslår
också avdragsrätt för resor till och från barnomsorg. Vi föreslår en höjning av
den lägsta nivån i föräldrapenningen från 60 kronor per dag till 200 kronor
per dag.
Vad som ovan anförts om ett familjepolitiskt paket fr år 2002 bör ges
regeringen till känna.
8.13 Rättstryggheten - ett fungerande rättsväsende
ger ökad livskvalitet
Centerpartiet anser att en av statens kärnuppgifter är att tillgodose den
enskildes rättstrygghet och rättssäkerhet för att därigenom öka
människors trygghet och livskvalitet. Det är av avgörande betydelse att de
rättsvårdande myndigheterna ges tillräckliga förutsättningar och resurser
så att de kan förebygga, upptäcka, beivra och lagföra brott. Situationen
inom rättsväsendet idag lämnar dessvärre mycket övrigt att önska och är
ytterst ansträngd.
För att öka rättsväsendets förmåga och effektivitet när det gäller att
förebygga och bekämpa brott krävs resursförstärkningar inom framför allt
polisen och kriminalvården. Polisen har den centrala rollen i arbetet för att
motverka brott och våld i samhället och en viktig förutsättning för detta arbete
är att det finns tillgång till polis under dygnets alla timmar i varje kommun
och varje stadsdel i de stora städerna.
Brottsutvecklingen kan dock inte enbart stävjas genom traditionella
åtgärder inom ramen för rättsväsendet. Det brottsförebyggande arbetet måste
förstärkas, och för att lyckas med detta måste alla goda krafter samverka. Inte
minst måste engagemanget från allmänheten och ideella organisationer bättre
tas till vara. Samordningen och samarbetet mellan myndigheter, enskilda och
olika organisationer måste utvecklas. Även samordningen inom de olika
rättsmyndigheterna måste klart förbättras.
Normbildning i samhället spelar en avgörande roll för att förhindra brott.
Det är främst i familjen som barn får värderingar och normer som följer dem
hela livet. Familjepolitiken måste utgå från barnens rätt att känna trygghet
under uppväxten och samhället måste självklart erbjuda familjerna stöd i detta
arbete. Tryggheten under barndomen är ofta avgörande för barnets framtid,
likväl som bekräftelse från andra och känslan av att betyda något är viktigt för
självrespekten och den inre tryggheten. Att behovet av trygghet, bekräftelse
och frihet tillgodoses är nödvändigt för att enskilda ska kunna förverkliga sina
inneboende möjligheter och påverka sina egna liv.
Ofrihet och otrygghet leder ofta till känslor av vanmakt, frustration,
aggression och förtvivlan, vilket i sin tur kan leda till den kriminella banan.
Skolan och föreningslivet har också ett viktigt normbildningsansvar. Våld,
nedsättande ord och ovårdat språk eller annan form av misskötsamhet ska
aldrig tolereras i skolan eller föreningslivet.
Kriminalvårdens viktigaste uppgift är att förhindra återfallsbrottsligheten
och ge de intagna förutsättningar att skapa ett icke kriminellt liv efter
frigivningen. Arbete, utbildning, arbetsträning och social färdighetsträning
måste därför erbjudas de intagna. Möjligheter att utveckla det personliga
ansvaret måste ges. Programverksamhet som riktar sig till internerna har visat
goda resultat och måste därför prioriteras. Att behandlingsinstanserna för
psykiskt sjuka, sexualförbrytare och drogmissbrukare upprätthålls på en hög
nivå är också av utomordentlig vikt.
9 En ökad internationell rättvisa - ökat
bistånd och insatser för globalt miljöansvar
Den tilltagande globaliseringen, i fråga om ekonomi, kultur, värderingar
och kunskap, förstärker och fördjupar ömsesidiga beroenden över hela
jorden. Fortfarande finns många utmaningar och globala ödesfrågor att
möta. Ännu är makten ojämnt fördelad och många människor står utan
ens grundläggande trygghet. Vinsterna av framsteg fördelas ojämlikt, nya
klyftor uppstår och det återstår lång väg till en hållbar utveckling. Trots
att många länder med låga eller medelstora inkomster uppvisar god
tillväxt avtar takten i fattigdomsminskningen samtidigt som vinsterna av
världens ekonomiska tillväxt fördelas alltmer ojämnt. Ökande klyftor
inom de fattigaste länderna och på andra håll hindrar fattiga från att helt
och fullt ut ta del i den tillväxt som förekommer. Många människor står
således helt utanför den globala tillväxten. Ett starkare internationellt,
politiskt, ekonomiskt och etiskt ramverk som prioriterar både ekonomisk
och mänsklig utveckling behövs därför.
Centerpartiet vill möta dessa utmaningar genom att öka människornas
självbestämmande, lägga grunden för trygghet i förändring och verka för en
socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar utveckling. En ökad rättvisa
mellan världens rika och fattiga länder är en förutsättning för fred och en
långsiktigt hållbar utveckling. I en tid med påtagliga och snabba förändringar
genom ökad globalisering, måste vi utrusta människor, länder, grupper av
länder, regioner och det globala samfundet med de verktyg som krävs för
kunna att möta utmaningarna.
Centerpartiet anser att enskilda länder, för att kunna bryta sitt ekonomiska,
sociala och politiska utanförskap, måste ges förutsättningar att själva råda
över sin situation och utveckling. Genom att biståndspolitiken ges en sådan
strukturell inriktning, anser Centerpartiet att människorna i mottagarländerna
ges ökade förutsättningar att långsiktigt kunna lösa fattigdomsproblemen.
Detta kan bara förverkligas inom en stabil ram för utveckling, bestående av
fred och säkerhet, ekonomisk tillväxt, god samhällsstyrning, starka
institutioner och kontinuerlig utveckling av mänsklig kapacitet.
Den länk som ofta saknas i arbetet med fattigdomsbekämpning är ett
effektivt självstyre. Det svenska biståndet bör därför göra möjligt för
biståndsmottagarna att själva driva arbetet och utforma egna
fattigdomsbekämpningsprogram, att själva bygga upp och utveckla sina
länder. Biståndet måste göra det möjligt för fattiga kvinnor och män att
medverka i utvecklingsprocesser och förbättra deras förmåga att försörja sig
och ta sig ur fattigdomen.
Centerpartiet anser att Sverige ska öka sitt engagemang för internationell
rättvisa och anser därför att biståndsmålet på 1 procent av BNI ska
återupprättas i en snabbare och jämnare takt än vad som nu sker.
Sverige har goda förutsättningar att vara ett föredöme på miljöområdet,
och vi måste ta vara på denna chans att leda den globala utvecklingen. Många
av dagens miljöproblem är globala och ställer nya krav på internationellt
samarbete, inom Norden, inom EU och med andra länder i världen.
Centerpartiet vill nyttja den flexibla integrationen i EU till att bilda en
nordisk
miljöunion, och vi vill införa gemensamma miniminivåer för miljöskatter i
EU och att EU:s ekonomi miljöprövas.
En god miljö är i allra högsta grad en fråga om livskvalitet. En god miljö
är viktig för tryggheten och miljön får aldrig kännas som ett hot mot
människans frihet. Den miljödrivna utveckling som Centerpartiet eftersträvar
kommer att skapa möjligheter för nya generationer människor, ledare och
företag. Ambitionen är att skapa ett samhälle som bygger på de naturliga
systemen, ett kretsloppssamhälle, och för detta krävs att alla delar av
samhället är med i arbetet och att alla har ett ansvar. Miljöarbetet måste
därför
vara proaktivt och decentraliserat.
Teknikutvecklingen ger oss nya möjligheter men kan också ha oanade
konsekvenser. Gentekniken måste kringgärdas med tydliga regler för att inte
missbrukas. Centerpartiet säger nej till patent på liv. Tekniken kommer att ge
oss möjlighet att få ut samma nytta ur en mindre mängd insats. Denna
utveckling måste bejakas och stimuleras. Faktor 10 är ett viktigt första steg.
Vi måste våga börja tänka i funktioner, istället för produkter, och
drivkraften i ekonomin måste nyttjas för att ställa om samhället. Sverige har
goda förutsättningar att vara ett föredöme på miljöområdet. Centerpartiet vill
att Sverige ska ta vara på denna chans att leda den globala utvecklingen.
Sverige ska gå före, tänka långsiktigt och vara ett föredöme på miljöområdet.
Många av dagens miljöproblem är globala. Detta ställer nya krav på
internationellt samarbete, för Sveriges del främst i Norden och EU.
Centerpartiet vill nyttja den flexibla integrationen i EU för att bilda en
nordisk
miljöunion. Vidare vill Centerpartiet införa gemensamma miniminivåer för
miljöskatter i EU och att EU:s ekonomi miljöprövas.
Mänsklighetens påverkan på den naturliga växthuseffekten kan få
ödesdigra konsekvenser för både nu levande och kommande generationer.
Klimatförändringar är utan tvekan ett av vår tids största hot. Att hitta
lösningar för att komma till rätta med detta hot är absolut nödvändigt. Handel
med utsläppsrättigheter är ett av de verktyg som finns.
10 Kommunernas ekonomi
Kommunerna har tagit ett stort ansvar under 1990-talet genom att ta sin
del i saneringen av de offentliga finanserna. Framför allt minskade
skatteintäkter på grund av minskad skattekraft hos medborgarna, men
även minskade statsbidrag, har beskurit kommunernas ekonomiska
resurser för att bedriva sina viktiga verksamheter inom vård, omsorg och
skola.
Det har lett till stark press på produktivitetsökningar inom den kommunala
verksamheten. Strukturförändringar har varit nödvändiga. Dessa har
underlättats av att statsbidragssystemet har i grunden omarbetats genom att
specialdestinerade statsbidrag med detaljreglering har ersatts av statsbidrag
utan detaljregleringar om hur de ska användas. Detta har verksamt bidragit till
att effektivisera kommunernas verksamhet.
Nu växer åter den svenska ekonomin, skattekraften ökar på nytt. Denna
utveckling är för den kommunala ekonomin viktigare än att statsbidragen
ökar eftersom skattekraftsutvecklingen tillför kommunerna mera pengar än
statsbidragsökningarna. Det innebär att det även för den kommunala
ekonomin är av stor betydelse att vi får tillväxt genom att sysselsättningen
ökar och att produktiviteten ger utrymme för löneökningar.
Vi har alltjämt obalanser mellan de olika kommunernas ekonomier. De
flesta kommunerna klarar balanskravet, men flera av dem gör det inte. Ofta
beror det på minskad befolkning i dessa kommuner. Det är därför av yttersta
vikt att skapa tillväxt, utveckling och attraktionskraft även i dessa kommuner.
Den regionalpolitik Centerpartiet står för ger dessa förutsättningar. Vi anser
dessutom att den faktor i utjämningssystemet som kompenserar för
befolkningsminskning bör förstärkas.
Regeringen återgår nu mer och mer till detaljreglerande
specialdestineringar i statsbidragssystemet. Exempel på detta är regeringens s
k skolsatsning och ersättningen till kommuner som inför maxtaxa i
barnomsorgen. Centerpartiet slår vakt om det kommunala självstyret. Vi
tilldelar alltså kommunerna våra i förhållande till regeringen utökade medel
för skolsatsningar utan att detaljreglera deras användning. Vad som ovan
anförts om specialdestineringar i statsbidragssystemet bör ges regeringen till
känna.
10.1 Förslag som ekonomiskt påverkar
kommunsektorn
I Centerpartiets budgetalternativ finns ett antal förslag som indirekt
påverkar kommunsektorn. Samtliga dessa effekter regleras i enlighet med
finansie-
ringsprincipen.
Den föreslagna höjningen av grundnivån i föräldraförsäkringen väntas
förbättra kommunernas ekonomi med 640 miljoner kronor årligen som en
följd av ökade skatteintäkter och minskade kostnader för socialbidrag.
Det höjda pensionstillskottet beräknas öka kommunernas skatteintäkter
med 261 miljoner kronor 2001 och 2002 samt med 400 miljoner kronor 2003.
Centerpartiet föreslår att ersättningarna i sjuk- och föräldraförsäkringen
ska beräknas på ett genomsnitt av de två senaste årens inkomst. Detta medför
att ersättningarna och skatteintäkterna för kommunsektorn blir lägre.
Sammanlagt beräknas skatteinkomsterna minska med 670 miljoner kronor för
2001 och 2002 samt med 680 miljoner kronor för 2003.
Centerpartiet föreslår att bokmomsen sänks till 6 % från och med 2002.
Detta förslag medför att kommunernas kostnader för bokinköp minskar med
270 miljoner kronor för 2002 och 300 miljoner kronor för 2003.
10.2 Effekter för kommunsektorn med Centerpartiets
budgetalternativ
10.3
Tabell 2: (Miljoner kronor 2001 2002 2003 )
Till de ovanstående effekterna kommer ytterligare förslag som indirekt
påverkar kommunsektorns skatteunderlag. Effekterna av samtliga dessa
förslag regleras enligt finansieringsprincipen.
De skattebortfall som uppstår i kommunsektorn till följd av att
grundavdraget höjs, avdragsrätten för egenavgifter till pensionssystemet
återställs till 100 %, reseavdraget höjs, avdragsrätt för styrkta
barnomsorgskostnader samt avdragsrätt för egenavgifter i a-kassan införs,
föreslås inte att regleras som en ramförändring på utgiftsområde 25. Då dessa
förändringar samtliga rör inkomstskatten för fysiska personer föreslås dessa
regleras direkt på statsbudgetens inkomstsida som en inkomstminskning för
staten under inkomsttitel 1111 Fysiska personers inkomstskatt. Denna
inkomsttitel är en nettotitel där intäkterna bland annat består av samtliga
kommunalskatter som betalats in och där utgifterna bland annat består av
samtliga kommunala inkomstskatter som betalas ut till kommunerna.
Kommunsektorn erhåller med Centerpartiets förslag de skatteintäkter de
skulle ha fått enligt gällande regler för bland annat grundavdraget och staten
tar kostnaden genom minskade nettointäkter på inkomsttitel 1111.
11 Budgetpolitikens inriktning
11.1 Överskottsmål
Regeringen har satt som mål att de offentliga finanserna på lång sikt ska
uppvisa ett överskott på i genomsnitt 2 procent av BNP över en
konjunkturcykel. Tidigare har detta mål operationaliserats till ett
överskottsmål på 2 procent även under goda år, vilket är anmärkningsvärt
om man avser att klara överskottet även under mindre goda år under en
konjunkturcykel. I budgetpropositionen föreslår nu regeringen att målet
för den offentliga sektorns sparande för 2001 revideras och höjs till 2,5
procent av BNP. Det är positivt att regeringen nu har insett att en
konjunkturcykel innehåller både goda och mindre goda år. Centerpartiets
budgetförslag innebär markant lägre utgifter än regeringens förslag.
Denna stramhet i utgifterna använder vi dels för att sänka skatter, dels för
att amortera på statsskulden drygt 1,3 miljarder mer än regeringen.
Därutöver amorterar vi på statsskulden med inkomster från försäljningar
av statlig egendom.
11.2 Utgiftstaken
Centerpartiet lade i vårpropositionen fast sina budgettak för 2001-2003.
Vi föreslår att dessa utgiftstak ska ligga fast. Centerpartiet föreslår att
utgiftstaken för statens utgifter fastställs till 781 miljarder kronor år 2001,
799 miljarder kronor år 2002 och 815 miljarder kronor år 2003. Dessa
utgiftstak är 8, 15 respektive 29 miljarder kronor lägre än de tak
regeringen föreslår för de tre kommande åren.
11.3 Försäljning av statlig verksamhet
Staten ska inte äga aktier i börsföretag. Dessa aktier bör alltså avvecklas.
Den dåliga utvecklingen på Teliaaktien sedan börsintroduktionen och
försäljning av en del av aktierna belyser detta. En betydande del av
förklaringen till den dåliga utvecklingen torde tillskrivas det faktum att
staten alltjämt är majoritetsägare.
Statens återstående aktieandel i Telia bör alltså försäljas. Tidpunkten för
detta måste emellertid anstå tills Telia har uppnått stabilitet och förtroende
på
marknaden.
Centerpartiet anser att försäljningen av statlig verksamhet de kommande
tre åren bör uppgå till 50 mdr mer än regeringens förslag för vart och ett av
åren. Den bör i första hand bestå av försäljning av resterande aktieinnehav i
Assi-Domän och Merita Nordbanken samt av kluster av Luftfartsverket som
kombineras med skyldighet att upprätthålla regional flygtrafik samt
Apoteksbolaget.
Centerpartiet anser det vara av vital betydelse att värna om det statlig
inflytandet över de affärsdrivande verken såsom Posten och SJ.
12 Utgiftsområden och utgiftstak -
Centerpartiets anslag relativt regeringens
13
Tabell 3: (2001 2002 2002 )