1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att Sverige avser att gå med i EMU.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en nationell övergångsplan.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en folkomröstning om EMU.
3 Ja till Sverige i EMU
Den 1 januari 2002 går EMU-projektet in i sin tredje fas. Då blir
eurosedlar och euromynt lagliga betalningsmedel i euroländerna. År 2002
blir det därmed konkret och påtagligt för alla och envar att euron finns,
och har kommit för att stanna. Euroländernas valutasamarbete stärker
deras sammanhållning och skapar goda förutsättningar för tillväxt,
företagande och sysselsättning i hela Europa, men främst, naturligtvis, i
euroländerna.
Två av de under senare tid internationellt och nationellt mest
uppmärksammade besluten rörande svensk ekonomisk politik är
regeringspartiets och LOs principiella ja till EMU. Dessa beslut fattade parti-
och LO-kongresserna i mars och augusti 2000. Icke desto mindre har
regeringspartiet och dess valrörelsefinansiärs beslut helt utelämnats i
regeringens finansplan. Sveriges regering har ännu inte gjort någon officiell
avsiktsförklaring var den står i frågan om Sverige och EMU. Att regeringen
officiellt inte vill kännas vid regeringspartiets och LOs kongressbeslut om
EMU - och än mindre tycks vilja argumentera för det - i sitt viktigaste
policydokument avlämnat till riksdagen väcker naturligtvis frågor om
regeringens genuina engagemang och egentliga avsikter.
En möjlighet är att regeringen inte vill binda sig, utan bara det egna partiet,
vid en EMU-positiv gest inför övriga EU-länder inför det svenska
ordförandeskapet första halvåret 2001. På grund av den välkända splittringen
i regeringen och regeringspartiet kanske regeringen med finansplanens
tystnad avser att tiga ihjäl hela frågan under överskådlig tid. EMUs
ekonomiska och utrikespolitiska betydelse för Sverige underordnas den
socialdemokratiska partitaktiken och maktambitionerna. Misstanken närs av
regeringens osunt täta samarbete med de introvert europafientliga
stödpartierna (v) och (mp).
En annan möjlig förklaring till att EMU-frågan endast är rudimentärt
omnämnd är att regeringen anser att EMUs konsekvenser för Sverige är
försumbara, och att EMU därför inte förtjänar uppmärksamhet i en
finansplan. Den svenska regeringens bedömning är i så fall helt unik.
Folkpartiet menar tvärtom att det är viktigt både för tillväxt-, stabilitets-
och fördelningspolitiken att Sverige snarast blir fullvärdig EMU-medlem.
4 Danmark
Den danska väljarmajoritetens nej får inte leda till att regeringen
ytterligare skjuter frågan om Sveriges EMU-medlemskap på framtiden.
Det finns några läxor att lära av Danmark. Det är oklokt att låta avgörandet
av inträdet i EMU bero på den låga eurokursen mot dollarn i september år
2000, några tiondelar på korta räntan eller svårbedömda jobbkalkyler.
EUs viktigaste uppgift är naturligtvis inte att tjäna som ett instrument för
kortsiktiga ekonomiska fördelar. För att inte hamna i samma extrema
politikermisstro som Danmark i Europafrågorna är det fortsättningsvis viktigt
att mera än hittills fokusera på de stora frågorna och perspektiven. Det
handlar om att lyfta fram det långsiktiga värdet av tätare Europasamarbete på
de flesta områden, att Europasamarbetet har ett värde i sig och därför kan vara
värt kortsiktiga uppoffringar. Det handlar även om att lyfta fram de
långsiktigt stora ekonomiska fördelarna såsom ökad stabilitet, högre tillväxt
och ökade möjligheter till en mer rättvis fördelning och sysselsättning. Vi
påminner om att gränsöverskridande problem kräver gemensamma lösningar
och att Europas ekonomier och länder blir allt mer sammanvävda. De som tar
avstånd från EU och vill att EU-samarbetet skall försvagas genom ett svenskt
utträde främjar internationell splittring, fragmentering och ett Europa med
svagt sammanhållande kitt, även om detta kanske inte är avsikten.
Gemensamma sedlar och mynt införs i Euroland den 1 januari 2002. Det
svenska utanförskapet och särbehandlingen blir därmed för Sveriges folk
mycket konkret och synligt. Situationen blir ungefär lika stötande som den i
kön till passkontrollen för personer från "non-EU" upplevdes av många
svenskar före EU-inträdet 1995. Det som då upplevdes som en konkret och
närmast kränkande särbehandling kommer att upprepas med eurosedlarna och
mynten 2002.
Det svenska ordförandeskapet i EU under första halvåret 2001 är naturligt
som start inför folkomröstningen om EMU.
Folkpartiet kräver att en svensk folkomröstning kommer till stånd under
hösten 2001. Om inte riksdagen redan före riksdagsvalet 2002 bestämt datum
för en folkomröstning om EMU, och om 1998 års valresultat mot förmodan
skulle upprepas 2002, kommer Sverige sannolikt inte med i EMU ens under
nästa mandatperiod. Därför är det utomordentligt viktigt att riksdagen snarast
fattar beslut om en folkomröstning om EMU.
5 Starka långsiktiga argument för EMU
Aldrig tidigare har det varit fred så länge i västra Europa som nu. Att de
europeiska länderna valde internationalism istället för fortsatt
nationalism, samarbete genom EEC, EG och EU istället för isolering, och
att riva gränser har visat sig framgångsrikt. När Berlinmuren föll uppstod
nya risker för instabilitet men också nya möjligheter. Samarbetet
fördjupades, främst genom euron, och EU utvidgas till fler
medlemsländer.
Genom euron försvinner växlingskostnaderna. Företag behöver inte
försäkra sig mot förändringar i valutornas värde mellan exempelvis Tyskland
och Frankrike. EMU innebär en långsiktig stabilitet och förutsägbarhet för
medborgare och företag. Den gemensamma marknaden är fri från
valutahinder. Många små fördelar som tillsammans ger bättre ekonomi och
välfärd.
Men framför allt diskuterar och beslutar européer tillsammans i viktiga
ekonomiska frågor. Det sker bl a genom att en representant för varje land
finns i ledningen för centralbanken (ECB), och finansministrarna träffas i det
s k Eurorådet. Vid dessa möten behandlas viktiga beslut om Europas ekonomi
och ekonomiska politik. Många gånger fattas också de facto beslut. Sverige är
inte med vid dessa tillfällen. Hade Sverige varit med kunde vi ha haft insyn
och kunnat påverka - nu är det bara att följa de andras beslut.
Det europeiska samarbetet har haft som huvudsyfte att bidra till fred och
demokrati. Men den ekonomiska integrationen - frihandel - fri rörlighet för
personer, varor, tjänster och kapital skapar även en gemensam marknad. Vid
ett EMU-medlemskap ökar förutsättningarna för en god svensk tillväxt.
Priserna sjunker som en följd av ökade möjligheter till jämförelse och ökad
konkurrens. Det tjänar svenska konsumenter på. Sammantaget ökar välfärden
- mer resurser finns tillgängliga för såväl privat konsumtion som vård, skola
och omsorg.
Vi vill här lyfta fram några ytterligare argument som blivit allt viktigare
under senare tid.
5.1 Politisk marginalisering
Sverige marginaliseras politiskt genom att inte bara stå utanför EMU utan
också sakna en officiellt deklarerad regeringsstrategi för inträde i EMU.
Sverige får ett mindre inflytande de facto om än inte alltid de jure. Detta
har hävdats av många bedömare, bl a den tidigare finansministern Erik
Åsbrink, som bör veta vad han talar om.
Utanförskapet kommer att vara som tydligast under det svenska
ordförandeskapet. I takt med att Eurorådet får en allt starkare och mer politisk
roll i EU-samarbetet blir Sverige mer och mer marginaliserat. Flera
euroländer, särskilt det nuvarande ordförandelandet Frankrike, vill
formalisera Eurorådet till ett forum där bindande beslut tas. Allt fler frågor,
i
huvudsak de som rör finanspolitiken, kan komma att hanteras där. De länder
som inte deltar lämnas därigenom utanför intressanta och viktiga
diskussioner. Under Sveriges ordförandeskap får den svenske finansministern
inte ens komma in i rummet. Mötena kommer att ledas av Belgiens
finansminister. Vår roll i EU blir en biroll.
5.2 Pressade priser
Priserna kommer att pressas i Sverige genom att de flesta marknader med
euron integreras över gränserna. Det leder till att konsumenter och
inköpare kan tillgodogöra sig minskade transaktionskostnader, minskad
växelkursrisk och en intensivare konkurrens från utländska företag om de
svenska konsumenternas och inköpschefernas gunst. Prisjämförelser blir
enkla att göra från 1 januari 2002 när de gemensamma sedlarna och
mynten införs i Euroland.
5.3 Utflyttning av företag
Den hett debatterade frågan om utflyttning av nyckelpersoner från
Sverige, och hela eller strategiska delar av företag, är relevant i detta
sammanhang. Utflyttningen har flera drivkrafter, förvisso, men att
fortsätta att bortse från att den svenska attityden till EMU spelar roll i
sammanhanget är för praktiskt taget alla beslutsfattare i näringslivet allt
för magstarkt. Få - om ens någon person i Sverige - anser att landets
EMU-politik saknar betydelse för företagens lokaliseringsbeslut, eller att
lokaliseringsdebatten skulle sakna relevans för den långsiktiga
utvecklingen av svensk ekonomi.
Vi ser allt tydligare tendenser till att både svenska och andra företag
förbereder sig för att agera på europeisk nivå. Ett antal fusioner och andra
omstruktureringar är tydliga tecken på att företagen förbereder sig för att
kunna uppträda i mindre utsträckning som nationella och i högre grad som
internationella företag. De tänker alltmera europeiskt, allt mindre nationellt.
I
den processen missgynnas Sverige eftersom vi står utanför euro-området.
Sverige skulle behöva ett antal tydliga plusfaktorer om vi skulle stå starka
utanför den ekonomiska och monetära unionen, EMU. Det har vi inte.
Skatter, arbetsmarknadsregleringar och problem i utbildningssystemet
missgynnar oss. Företagsutflyttningen pågår kontinuerligt, den väntar inte
medan Sveriges regering funderar. Att hejda och vända den strömmen är ett
starkt argument för att så snart som möjligt gå in i eurosamarbetet. Vi behöver
inte vänta en hel konjunkturcykel för att se resultatet.
Med euron blir det också lättare för företag som är lokaliserade på svensk
botten att expandera i Euroland och att stärka sin konkurrenskraft i övriga
EU, bl a genom att enkelt kunna använda sig av billigare leverantörer av
insatsvaror. Många företag kommer att tvingas se över sin marknadsstrategi.
Företag som funderar på att flytta från Sverige får med svenskt EMU-
medlemskap ett argument mindre.
5.4 Växelkursens instabilitet
En kostnad med att stå utanför EMU som också kommit alltmera i fokus
under senare år är växelkursens instabilitet. Professor Hans Genberg,
Genève, undersökte denna fråga och konstaterar bl a att om man jämför
växelkursvolatiliteten före EMU-starten 1999 hos de elva ERM-länderna
som sedan blev EMU-11, med motsvarande volatilitet hos andra länders
valutor visar det sig finnas "en mycket lägre volatilitet i EMU-länderna
jämfört med länder med flytande växelkurs som Sverige, Schweiz och
USA". Specifikt om den finska marken skriver Genberg att "under
perioden som föregick Finlands inträde i ERM var markens volatilitet
mycket lik den som rådde i länder med flytande kurs, som
schweizerfrancen och svenska kronan. När Finland gick med i ERM föll
dock markens volatilitet till mindre än en tredjedel av den tidigare nivån".
(Genberg, H (2000), "Managing Sweden's Transition to EMU", SNS
Occational Paper, nr 83, Stockholm, ss. 16-17, vår översättning. ) Med
tanke på att globala finansiella kriser nu blivit ett återkommande fenomen
(Asienkrisen, Brasilienkrisen, Mexicokrisen, Rysslandskrisen, New
Yorkbörsens instabilitet, osv) är en stabil växelkurs av stort och växande
värde för såväl hushåll som företag. Att gå med i EMU reducerar denna
svårbedömda risk väsentligt och på ett långsiktigt trovärdigt sätt.
5.5 Olyckligt att vänta-och-se
Många förefaller tycka att Sverige bör välja linjen att vänta-och-se i
EMU-frågan. Men detta resonemang är svagt underbyggt. För det första
finns det uppenbara kostnader förenade med att vänta, dvs alla de fördelar
som redan nämnts kommer vid en vänta-och-se strategi inte svenska
företag och hushåll till del. Om det skall vara någon poäng med att vänta
förutsätter det att Sverige kan lära något viktigt om konsekvenserna av
medlemskap genom att Sverige står utanför EMU. Men även om Sverige
skulle vänta skulle ingen utredning i världen sedan med någon större grad
av precision kunna kvantifiera hur stora kostnader och intäkter som detta
medfört eftersom andra förändringar pågår samtidigt i världsekonomin
och Europa. Däremot cementerar en vänta-och-se-linje en osäkerhet inte
bara om Sveriges långsiktiga penningpolitiska regim utan också om
Sveriges långsiktiga ambitioner beträffande den ekonomiska och politiska
integrationen med övriga Europa. Båda dessa osäkerheter leder bl a till att
investeringsbeslut fördröjs och att investeringar förläggs på annat håll.
Sverige skulle också fortsätta att ha ett svagare inflytande i Eurorådet,
ECB och andra viktiga EU-institutioner, och kanske också ses över axeln
vid en eventuell förhandling om en reform av EUs konkurrensregler.
Socialdemokraterna har angivit två nödvändiga, men inte tillräckliga,
"villkor" för stöd till en framtida svensk EMU-anslutning: dels att det skall
finnas belägg för att det råder en fungerande lönebildning, dels att Sveriges
konjunktur skall vara i samklang med Eurolands. Båda villkoren är dock så
nebulöst formulerade att de med litet politisk vilja alltid går att förklara
såsom
varande ej uppfyllda.
I den första frågan om lönebildningen bör man notera att ett konkret bidrag
till ökad klarhet redan finns, nämligen ledamöternas i Industrins ekonomiska
råd, som är utsedda av arbetsgivar- och arbetstagarparterna inom industrin,
slutsats: "Vår slutsats är att arbetsmarknadsparterna inom industrin genom sin
senaste uppgörelse har gjort det trovärdigt att de är kapabla att klara
lönebildningens alla dimensioner när Sverige blir medlem av EMU."
?Carling, A m fl (2000), "EMU-medlemskapets betydelse för svensk
lönebildning", Ekonomisk Debatt, nr 2, s 141.? Beträffande konjunkturen
konvergerar för närvarande Sveriges och Eurolands aktivitetsnivåer.
Prognoserna pekar på en fortsatt hög, men dock avtagande tillväxttakt, för
såväl Sverige som Euroland.
6 Eurons externa värde
En vanlig fråga handlar om eurons värde jämfört med andra valutor.
Sedan eurons införande för snart två år sedan har den amerikanska dollarn
blivit mera värd jämfört med euron och andra valutor, t ex den svenska
kronan. I grunden beror detta på en bättre ekonomisk utveckling i USA.
Den amerikanska ekonomin har slagit alla historiska rekord vad gäller en
uthålligt hög tillväxt med måttlig inflation. Det är alltså främst dollarn
som är stark och inte euron som är svag.
För att nå samma framgång som USAs ekonomi behöver Euroländerna
liberalisera sina ekonomier. Det innebär bl a mindre regleringar, lägre och
färre skadliga skatter och att hinder tas bort som blockerar en omfattande
nyföretagsamhet. Sådana reformer är också på gång inom EU, som bl a The
Economist poängterat. Sett i ett längre perspektiv är därmed prognosen att
euron sannolikt så småningom åter kan komma att stärkas visavi dollarn.
Sveriges plats bör vara att i EU-arbetet driva på liberaliseringar av Eurolands
ekonomier.
7 Önskvärda reformer av ECB
Folkpartiet har, bl a genom sina Europaparlamentariker, framfört följande
önskemål om reformer av ECBs arbetssätt:
- En klarare, och med avseende på inflationen, symmetrisk definition av
inflationsmålet bör införas.
- ECB-rådet bör med viss, kortare, eftersläpning offentliggöra sina
protokoll.
- ECB bör publicera inflationsrapporter av den öppna typ som bl a
Sveriges Riksbank använder sig av.
Dessa punkter är naturligtvis här presenterade i starkt sammandrag.
Sverige kan bidra till att nuvarande brister hos ECB åtgärdas enbart
genom aktivt deltagande.
8 Folkpartiets fem steg till EMU
Det är viktigt att Sverige fastställer en tidtabell för inträdet i EMUs tredje
fas. Den bör ske i följande fem steg:
1. Regeringen avger en skriftlig avsiktsförklaring till riksdagen där dess
EMU-politik och tidtabell redovisas.
2. En nationell övergångsplan, som skall omfatta såväl den offentliga
förvaltningen som företag och banker, görs upp och genomförs så snart
som möjligt.
3. En folkomröstning om EMU genomförs. För att öka engagemanget i
frågan och effektiviteten i det politiska upplysningsarbetet bör datum för
folkomröstningen snarast fastställas. Siktet bör vara inställt på att
genomföra den under hösten 2001.
4. Efter ett ja i folkomröstningen tas en förhandling upp med Euroländerna
om svenskt inträde i ERM2. Finanspolitiken bör under tiden drivas så att
den svenska kronan inför ERM-inträdet bör ha legat i närheten av sin
långsiktiga jämviktsväxelkurs. Detta understryker folkpartiets krav på ett
överskott de närmaste åren som är större än två procent av BNP.
5. Sverige bör sikta på att gå med i EMUs tredje fas inom 18 månader efter
ett ja i folkomröstningen 2001, dvs under första halvåret 2003.