Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om åtgärder för att stärka den ekonomiska etiken.
Etik och marknadsekonomi
Anledningen till att de västliga demokratierna har varit så ekonomiskt
framgångsrika finns inte i marknadsekonomin allena utan i
marknadsekonomin baserad på socialt ansvar och hederlighet.
Marknadsekonomins fader Adam Smith, som var bland de första att
formulera genomgripande idéer om avreglerade marknader och frihandel,
framhöll i bland annat "The wealth of nations" (1776) den absoluta
nödvändigheten att koppla ihop marknadsekonomi med etik. Han insåg
att egennyttan som är marknadens drivkraft lätt kunde urarta, men pekade
på två återhållande krafter med vilkas hjälp marknadsekonomin trots allt
skulle fungera. Den ena är kristendomen med dess moraliska bud om den
svages rätt, och den andra vad Smith kallar det allmänna ogillandet. Om
någon använder moraliskt ojusta metoder på marknadens tävlingsbana
kommer han att få skämmas inför kollegor och vänner. Och när varken
den ena eller den andra fungerar återhållande mot oärlighet återstår bara
lagstiftning som med fruktan för straff tvingar tillbaka ett oärligt
beteende. Och som redan den romerske statsmannen Tacitus kunde
konstatera: "Ju mer fördärvad en nation är, dess fler är lagarna." Modern
ekonomisk forskning har bekräftat Adam Smiths teorier om etikens
betydelse. 1991 års nobelpristagare i ekonomi, Ronald Coase, har i sina
arbeten lyft fram transaktionskostnadernas betydelse för ekonomins
funktion och effektivitet. Med transaktionskostnader menas t.ex. sök- och
informationskostnader, förhandlings- och beslutskostnader samt kontroll-
och genomförandekostnader. Helt enkelt vad kostnaden blir för en vara,
utöver de direkta produktionskostnaderna. När en affär ska göras, oavsett
om det handlar om en avancerad upphandling eller matinköp i
kvartersbutiken, krävs vissa arrangemang för att affären ska genomföras.
Ett enkelt exempel är kunden som betalar med kreditkort. För att
affärsinnehavaren ska kunna lita på att han får sina pengar kräver han en
omfattande kontrollapparat från kreditkortsföretaget samtidigt som han
själv lägger ned en hel del arbete på kontroll och redovisning. Detta är en
transaktionskostnad som självklart driver upp priset på varorna. Likaså
uppstår sådana kostnader när större affärer görs upp. Då ska advokater in i
bilden för att garantera att alla eventualiteter är förutsedda och att parterna
klarar en process i en domstol om så skulle behövas.
Alla inser att om alla eventuella problem som kan tänkas dyka upp i en
affärsrelation ska regleras i civilrättsliga avtal så tvingar det fram en enorm
pappersexercis, många arbetsuppgifter för juristkåren och enorma kostnader,
både i tid och pengar. Sverige är inte - ännu - juristernas förlovade land.
Traditionellt har avtal gjorts med ganska tunna formella dokument och till
och med hedersord ibland. Och det har inte nödvändigtvis varit en nackdel.
Ett land som kan hålla igång ekonomin utan ett berg av skrivna avtal och
dokument har en konkurrensfördel. Men det förutsätter en hög affärsetik,
något som den svenske affärsmannen har framhållit som sin främsta
egenskap.
Förlusten av hederligheten
Under den senaste generationen har förlusten av hederligheten som ideal
skapat samhällsekonomiska förluster. Dessa förluster måste bäras av alla i
samhället genom att försäkringsbolagen tvingas ta ut högre premier för att
bland annat täcka ökade stölder och bedrägerier, och bankerna måste ta ut
högre räntesatser för att bland annat täcka alla kreditförluster som uppstår
genom konkurser som följer av ekonomisk brottslighet. Vidare måste
företag ta högre priser för att bland annat täcka svinn och stöld och
slutligen går en stor del av våra skatter åt för att ge polis och rättsväsende
högre anslag.
Vad är då att göra inför den hotande etiska samhällskonkursen, och vad
kan göras för att stärka den ekonomiska etiken? Vi måste i botten göra upp
med 68-revolutionens uppror mot fasta värden och värderingar. Skolan
behöver återfå sin värdeöverförande funktion. Familjens fostrande betydelse,
där föräldrarna får tid och mandat att ge sina barn kärlek och uppfostran,
måste återupprättas. Det behövs en återupptäckt av den klassiska kristna
etiken som gav tidigare generationer en inre etisk kompass, en inbyggd,
intuitiv känsla för rätt och fel - ett vaket samvete, om man så vill.
Småbarnsföräldrarna behöver ett vårdnadsbidrag för att de ska kunna välja en
barnomsorg som ger dem mer tid med barnen. Det behövs mer resurser till
familjerådgivning för att rädda familjer i kris. Skrivningarna i skolans
läroplan om värdegrunden måste förverkligas. Regeringen bör återkomma till
riksdagen med förslag om en brett sammansatt värdekommission, med
uppgiften att belysa frågor av denna art och föreslå konkreta åtgärder för att
stärka den ekonomiska etiken.