1. Riksdagen beslutar om ändring i riksbankslagen så att det införs en
föreskrift om rätt till utskottsutfrågning i enlighet med vad som anförs i
motionen.
2. Riksdagen beslutar om ändring i riksbankslagen så att det införs regler
om offentliggörande av direktionens protokoll i enlighet med vad som
anförs i motionen.
Motivering
Den nyordning som genomförts under senare år för att säkerställa
Riksbankens självständiga ställning har i hög grad bidragit till framgång i
kampen mot inflationen.
En politisk oberoende centralbank är naturligtvis väl förenlig med - och
förutsätter - en effektiv demokratisk insyn och kontroll. Vid den senaste
riksbanksreformen öppnades flera möjligheter i detta syfte. Men från moderat
håll framfördes än längre gående krav på öppenhet, bl.a. beträffande
lagreglering av rätten till utskottsutfrågning och publicering av direktionens
protokoll.
I praxis har det utvecklats en ordning, där riksbankschefen infinner sig i
riksdagen för utfrågning av finansutskottet. Dessa utfrågningar hölls till en
början vid slutna utskottssammanträden, men under senare år har det också
gjorts offentliga. I samband med riksdagsreformen uttalade riksdagens
majoritet att någon särskild reglering av de offentliga utskottsutfrågningarna
med riksbankschefen inte var erforderlig.
Vid flera tillfällen har det dock i finansutskottet förelegat
meningsskiljaktigheter huruvida en utfrågning av riksbankschefen skall göras
offentligt eller ej. I syfte att säkerställa allmänhetens insyn finns det därför
skäl att i riksbankslagen skriva in rätten att avhålla offentliga
utskottsutfrågningar av riksbankschefen. Som förebild kan tas artikel 13,
moment 3, andra stycket i Amsterdamfördraget, där det föreskrivs:
ECB:s ordförande och övriga direktionsledamöter kan på begäran av
Europaparlamentet eller på eget initiativ höras av Europaparlamentets
behöriga kommittéer.
Särskilt värdefullt vore att få fastslaget att rätten att föranstalta om
utskottsutfrågning är ömsesidig.
I syfte att förbättra insynen i Riksbankens verksamhet krävde Moderata
Samlingspartiet i samband med riksbanksreformen att det i lag skulle
föreskrivas att direktionens protokoll skulle offentliggöras. Denna ordning
gäller flera andra länder med självständig centralbank. Riksdagens majoritet
avvisade emellertid detta förslag med motiveringen att det borde ankomma på
direktionen att bestämma i vilken form protokollen skulle göras tillgängliga,
något som i och för sig ansågs som välkommet.
Riksbanken har sedermera frivilligt valt att - med allt kortare fördröjning -
offentliggöra protokollen från direktionens sammanträden. De farhågor från
sekretessynpunkt som anfördes mot att göra protokollen offentliga har visat
sig ogrundade. För att ge stadga åt förfarandet bör enligt vår mening den nu i
praxis tillämpade ordningen förankras i riksbankslagen.
Det bör ankomma på berört utskott att utforma erforderliga lagändringar.