med anledning av prop. 2000/01:100 2001 års ekonomiska vårproposition
Inledning och
sammanfattning
Centerpartiets politik syftar till att låta var och en växa som
människa och ha möjlighet att förverkliga sina drömmar. Det
förutsätter att människor såväl har frihet som känner
trygghet, att man både är fri att pröva sina vingar och vågar
göra det utan att riskera allt..
En politik för ett samhälle där människor får växa måste
präglas av:
- Livskraft, där människor får möjligheter att utvecklas och ta ansvar för sig
själva och varandra. Det förutsätter både mindre klåfingrighet och ingrepp
i medborgarnas liv och en politik som rustar människor för eget
ansvarstagande och egna initiativ.
- Livskvalitet, där människor mår bra och trivs med sin livssituation. Det
handlar om hälsa och välbefinnande i livets olika skeden. Upplevelsen av
livskvalitet är individuell. Politiken måste därför handla om att ge
förutsättningar för ökat välbefinnande genom ökad makt över den egna
vardagen och en sund livsmiljö. god jul
- Självbestämmande, där människor själva och tillsammans får möjlighet att
bestämma hur de vill utforma sina liv och sitt samhälle. Det förutsätter att
staten aktivt låter kommuner, regioner och människor ta över alltfler
uppgifter och att man litar på att människor tillsammans kan ta ansvar för
att utveckla sitt samhälle.
Uppgiften är att bryta den sociala och regionala
klyvningen
I en tid när Sverige håller på att klyvas socialt och regionalt
behövs en offensiv politik - för livskraft i hela landet och för
möjlighet till livskvalitet och ökat självbestämmande för var
och en. I regeringens vårbudget finns inga spår av en politik
som skulle kunna minska klyftorna. Snarare permanentas de
sociala och regionala klyftorna genom att människor blir än
mer beroende av det offentliga och det blir än svårare att få
eget arbete att löna sig. Otillräckliga insatser för att
garantera villkoren för företagande i hela landet minskar
antalet arbetstillfällen och bidrar till en ökande regional
klyvning.
Det övergripande målet för de tre år som vårbudgeten omfattar måste vara
att ge människor förutsättningar att utveckla sig själva och sin bygd så att den
sociala och regionala klyvningen av landet kan brytas. Det förutsätter en
socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar utveckling, där alla är delaktiga
och skapar resurserna. Genom delaktighet fördelas också överskottet, och
resurser skapas för att värna dem som bäst behöver det.
Målet att bryta den sociala och regionala klyvningen av landet bygger på
en övertygelse om att människor både kan och vill bidra till det gemensamma.
Politiken måste inkludera hela landet och alla människor. Främst av sociala
skäl, att låta människor växa, men också av ekonomiska skäl: ju fler som
bidrar, ju större del av landet som har tillväxt, desto mer växer också
helheten.
Reformer för tillväxt där alla är delaktiga
Centerpartiets alternativ till regeringens vårbudget innehåller
därför stora satsningar på tre områden som ger människor
förutsättningar att själva och tillsammans vända
utvecklingen:
- Vi föreslår en satsning på skolan med inriktning på grundskolan på totalt
9,8 miljarder kronor under perioden.
- Vi föreslår satsningar på kommunikationer, främst för drift och underhåll
av vägnätet. Anslaget ökas med 6,6 miljarder kronor under perioden.
Vägsatsningen förstärks ytterligare genom omdispositioner inom
utgiftsområdet.
- Vi föreslår en skattereform där den viktigaste delen är sänkt skatt för
människor med låga och normala inkomster. Till år 2004 frigör vi ett
utrymme om totalt 65 miljarder kronor för sänkta skatter.
Till detta har vi en lång rad förslag med inriktning på en
långsiktigt uthållig tillväxt:
- Statens finanser måste präglas av stabilitet och långsiktighet för att gynna
investeringar och företagande. Centerpartiet föreslår därför en fortsatt
amortering av statsskulden och en sänkt utgiftskvot för att minska
sårbarheten i statens finanser.
- Kunskap och livslångt lärande är avgörande för tillväxt i
kunskapssamhället. Grundskolan måste ge tillräckliga kunskaper och
förbereda för ett livslångt lärande. Då ökar också förutsättningarna för att
fler ska kunna tillgodogöra sig utbildningen i gymnasium och på högskola.
De som drabbas av arbetslöshet måste som en första åtgärd ges möjlighet
att komplettera kort tidigare utbildning. Det livslånga lärandet måste
främjas genom system som gynnar kompetensutveckling i arbetslivet.
- Fungerande kommunikationer är avgörande för möjligheten för
företagande och boende i hela landet. Centerpartiet föreslår kraftigt höjda
anslag till drift och underhåll av vägar och järnvägar. Vi föreslår satsningar
på en digital infrastruktur som skapar likvärdiga förutsättningar för
datakommunikation i hela landet.
- Företagande måste uppmuntras. Främst småföretagare måste ges enklare
regler och sänkta arbetsgivaravgifter. Centerpartiet vill underlätta
kapitalbildningen genom sänkt, och sedan avskaffad, förmögenhetsskatt
samt genom att stimulera regionala riskkapitalbolag. Sänkt skatt på arbete
stimulerar tjänsteföretag. Miljö ska vara en tillväxtfaktor genom satsningar
på teknisk förnyelse och export av miljövänlig teknik.
- Inkomstskatterna bör sänkas så att fler kan leva på sin lön. Centerpartiet
vill sänka inkomstskatten underifrån för att bryta bidragsberoende, minska
marginaleffekter i låga inkomstskikt och göra det lönsamt att arbeta. Vi
föreslår fortsatt sänkt fastighetsskatt så att människor har råd att bo.
- Det kommunala och regionala självstyret måste utvecklas. Genom att
människor, företag, kommuner och regioner får möjlighet att tillsammans
ta ansvar för att utveckla sin region läggs grunden för en ökad mångfald
och framväxt av nya lösningar och bättre resursanvändning.
- Arbetsmarknadspolitiken måste inriktas på att sätta människor i arbete,
inte låsa in dem i en rundgång av bidrag och åtgärder.
- Ökade satsningar på aktiva åtgärder och rehabilitering för att minska
sjukskrivningarna och få människor tillbaka till arbetslivet.
Innehållsförteckning
Förslag till riksdagsbeslut
Vad avser den ekonomiska politikens inriktning
1. Riksdagen godkänner de allmänna riktlinjer för den ekonomiska
politiken som Centerpartiet förordat (avsnitt 4).
2. Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssyste-
met vid sidan av statsbudgeten till 821 miljarder kronor 2002, 810
miljarder kronor 2003 samt 830 miljarder kronor 2004 (avsnitt 5.1.1).
3. Riksdagen godkänner beräkningen av de offentliga utgifterna för åren
2002-2004 (avsnitt 5.1.2).
4. Riksdagen godkänner den preliminära fördelningen av utgifterna på
utgiftsområden för åren 2002-2004 enligt avsnitt 5.2.
Vad avser statens inkomster och skattepolitik
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om skattepolitikens inriktning åren 2002-2004 (avsnitt 6.1).
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om utförsäljning av statlig egendom (avsnitt 6.2).
Vad avser politikens inriktning i övrigt
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om utbildning (avsnitt 4.2.1).
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om kommunikationer (avsnitt 4.2.3).
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om företagande (avsnitt 4.2.4).
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om arbetsliv (avsnitt 4.2.5).
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om hälsa (avsnitt 4.2.6).
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om kommunal ekonomi (avsnitt 4.2.7).
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om familjepolitik (avsnitt 4.2.8).
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om rättstrygghet (avsnitt 4.2.9).
Den ekonomiska
politikens inriktning
Det ekonomiska läget
De senaste årens snabba tillväxt i svensk ekonomi är på väg
att avta. Den internationella konjunkturen mattas, framförallt
beroende på en svag utveckling av den amerikanska
ekonomin. Detta dämpar exportefterfrågan och
industriproduktion i Sverige. Sannolikt kan den
internationella konjunkturförsvagningen till en del även
förklara det mindre optimistiska stämningsläget hos
hushållen, bland annat via effekter från utvecklingen på
aktiebörserna. Regeringen spår i vårbudgeten att
bruttonationalprodukten växer med 2,7 % under 2001. Det är
en kraftig nedskrivning av tillväxten jämfört med den
prognos på 3,5 % som fanns i budgetpropositionen i höstas.
De skakiga börserna i kombination med svenskarnas stora aktieinnehav är
en ny osäker faktor som just nu försvårar möjligheterna att göra tillförlitliga
ekonomiska prognoser. Enkätundersökningar indikerar att hushållens
framtidstro dämpats avsevärt de senaste månaderna, vilket leder till att
hushållen håller hårdare i plånboken och att den privata konsumtionen
utvecklas svagare. Det är aldrig lätt att sia om framtiden, men i dagsläget är
det svårare än vanligt att bedöma konjunkturutvecklingen under de närmaste
åren. Det finns därmed stor osäkerhet i prognoserna över den framtida
ekonomiska utvecklingen. I ett sådant svårbedömt läge är försiktighet en
dygd, åtminstone om man med utgångspunkt från sina bedömningar ska ge
löften för framtiden. Det handlar om att ta ansvar för en god framtida
utveckling.
Centerpartiet anser mot denna bakgrund att det är anmärkningsvärt att
regeringen i sin vårbudget skriver upp sina prognoser för tillväxten för 2002
och 2003 jämfört med de bedömningar man gjorde i höstas. Alla
konjunkturbedömare har under motsvarande tidsperiod skrivit ner sina
tillväxtförväntningar för de närmaste åren. I den presenterade vårbudgeten
saknas åtgärder som kan bidra till att stärka tillväxten och som skulle kunna
motivera regeringens optimism. Regeringens enda syfte med att skriva upp
tillväxtprognoserna torde vara att komma fram till samma nivå på BNP för
2003 som man räknade med i höstas och därmed inte behöva minska sitt
utrymme för vallöften. Vår bedömning är att regeringen med detta
förfaringssätt bygger luftslott. Det presenterade utfallet av budgeten kommer
sannolikt att behöva revideras.
Centerpartiet presenterar i denna budget reformer för att öka
sysselsättningen, utveckla skolan och det övriga utbildningsväsendet,
rehabilitera människor så att de kan komma tillbaka i arbete, skapa ett
barnvänligt arbetsliv där föräldraskap kan förenas med förvärvsarbete samt
skattesänkningar som ökar arbetskraftsutbud och minskar bidragsberoende.
Tillsammans med åtgärder för att underlätta företagande genom förbättrad
infrastruktur, regelförenklingar och skattelättnader ger den sociala
infrastrukturen grunden för en förnyad tillväxt. Alla dessa åtgärder syftar till
att stärka såväl människors självbestämmande som växtkraften i
samhällsekonomin. Centerpartiet bygger sitt budgetalternativ på samma
makroekonomiska bedömningar som regeringen. Skillnaden är att vi vidtar
tillväxtbefrämjande åtgärder som gör det möjligt och trovärdigt att vidhålla
och uppnå de av regeringen antagna tillväxtprognoserna.
Social och regional klyvning
I höstas skrev regeringen i sin finansplan att "svensk
ekonomi utvecklas väl. Tillväxten är god." I vårbudgeten har
regeringen tvingats att kraftigt revidera ned
tillväxtprognosen för innevarande år. I finansplanen beskrivs
tillväxten inte längre som god utan som "balanserad".
Regeringen säger att "svensk ekonomi är i gott skick". På
många håll i landet känner man inte igen sig i den
beskrivning som regeringen gör. Många människor får stå
vid sidan av utvecklingen eftersom de inte får tillgång till
arbetsmarknaden eller för att bidrags- och skattesystemen
helt enkelt låser in dem i en fattigdomsfälla. Detta gäller
särskilt kvinnor, som med tunga arbeten och eftersläpande
löner särskilt drabbas av bristen på alternativa arbetsgivare
och konkurrens inom den offentliga sektorn.
Den sociala klyvningen är en förlust främst för enskilda människor, men
också för samhället eftersom färre tillåts att bidra till tillväxt och välfärd
och
alltfler ställs utanför möjligheterna att ta del av tillväxten. Fattigdoms- och
bidragsfällan tvingar barn att växa upp i familjer där föräldrarna aldrig har
ett
arbete att gå till och fråntar många människor möjligheten att känna stolthet
över det egna arbetet och förmågan att försörja sig själv och sin familj.
Familjer får inte sin ekonomi att gå ihop, fattigpensionärer får inte sin
pension
att räcka ens till de mest grundläggande behoven. Därför behövs en ny politik
som kan riva de hinder som finns. En politik som gör att alla kan känna sig
delaktiga och medansvariga i samhället, där alla ska kunna göra sina röster
hörda och få omsätta sina kunskaper och färdigheter i arbetslivet. En politik
som motverkar rasism och främlingsfientlighet samtidigt som den förmår
undanröja diskriminerande strukturer och system.
Även hela regioner har fått stå vid sidan av när ekonomin vuxit, för att de
inte givits möjligheter att utvecklas på likvärdiga villkor och efter egna
förutsättningar. Dessa regionala skillnader syns exempelvis på
medelskattekraften i olika kommuner, som varierar mellan 75 och 180 %.
Ungefär 180 av landets kommuner minskade förra året i befolkning, ofta med
försämrad skattekraft och underlag för service som följd. Den förda
koncentrationspolitiken riskerar därmed att tvinga fram nedläggning av viktig
service som sjukvård och utbildning i kommuner och landsting. Det blir
därmed också ett hot mot många kvinnors arbetsmarknad runt om i landet.
Utbildningsnivå och arbetslöshet är ojämnt fördelat över landet. Undermåliga
vägar och bristande IT-infrastruktur försvårar företagande på många håll.
Centerpartiet ser som en viktig uppgift att minska dessa regionala
skillnader. Det primära är inte att fördela ett centralt genererat välstånd utan
att skapa egen livskraft i hela landet. Det handlar om att utnyttja de speciella
förhållandena för tillväxt i varje del av landet, så att alla delar får bidra
utifrån
sina förutsättningar till en uthållig tillväxt. Med tillväxt i hela landet är
förutsättningarna för en långsiktigt hållbar ekonomisk utveckling bättre än om
det bara är storstadsområdena som växer och utvecklas. Det förutsätter dock
ett gemensamt ansvar för förutsättningarna för företagande och tillväxt på
många håll, t.ex. infrastruktur och utbildning.
Man kan med fog säga att den socialdemokratiska regeringen har gjort
politiskt dubbelfel under de goda år som passerat. Dels har man inte förmått
att driva igenom strukturella förändringar så att svensk ekonomi blir mer
robust och mindre känslig för internationella konjunktursvängningar, dels har
man inte förmått göra alla delaktiga i utvecklingen. Centerpartiet anser att den
ekonomiska politikens främsta uppgift är att skapa framtidstro för människor
och företag över hela landet. Först då kan vi samla landet socialt och
regionalt.
En robust samhällsekonomi
En viktig förutsättning för att skapa framtidstro hos
människor och företag över hela landet är att det finns
stabilitet i ekonomin. Den styrka som funnits i svensk
ekonomi under de senaste åren är en direkt följd av 1990-
talets övergång till låginflationspolitik, avregleringar och
budgetsanering. Centerpartiet har tagit ett stort politiskt
ansvar under hela denna period. Orsaken till att utvecklingen
i ekonomin nu dämpas är dels kopplad till internationell
påverkan, dels beroende på att den socialdemokratiska
regeringen inte fortsatt med reformer som stärker ekonomin
långsiktigt.
Ett sådant reformområde är att minska statsfinansernas
konjunkturkänslighet. De svenska statsfinanserna är fortfarande bland de mest
konjunkturkänsliga inom OECD. Konjunktursvängningar får därför
dramatiska effekter på statsfinanserna. När konjunkturen är god strömmar
skattepengar in till staten, men ett överskott idag kan förvandlas till
underskott när konjunkturen vänder. En tumregel är att 1 % lägre BNP
medför att den offentliga sektorns finansiella sparande som andel av BNP
försämras med 0,75 procentenheter eller med i storleksordningen 15 miljarder
kronor. Det motsatta gäller vid en högre BNP. Orsaken till att de svenska
statsfinanserna är så konjunkturkänsliga är den stora offentliga sektorn, hög
skattekvot och stora transfereringssystem.
Nedanstående bild visar hur de offentliga transfereringarna sedan lång tid
har ökat snabbare än BNP. I stor utsträckning har det naturligtvis varit
motiverat, men det har också inneburit ökande konjunkturkänslighet och
successivt minskat utrymmet för offentlig konsumtion i form av t.ex. vård,
skola och omsorg. En del i strävan att fler ska kunna leva på sin lön och att
fler ska vara i arbete är också att begränsa utgifterna för transfereringar.
Detta
går inte att göra snabbt, utan förutsätter ett medvetet arbete under lång tid.
Inte minst bör detta arbete påbörjas nu för att förbereda Sverige för nästa
period då transfereringarna obönhörligen kommer att öka i och med att antalet
äldre ökar. Centerpartiet eftersträvar en långsiktig strategi för att begränsa
ökningen av utgifter för transfereringar.
Centerpartiet anser att det är hög tid att skapa goda
förutsättningar för den långsiktiga utvecklingen. En sund
ekonomisk politik i dagens konjunkturläge är att minska
statsbudgetens konjunkturkänslighet genom att minska
utgiftsåtagandena. Centerpartiets inriktning är att långsiktigt
sänka skattetryck och utgifternas andel av BNP ned till
samma nivåer som jämförbara OECD-länder. I den
processen bör vi dra lärdom av och jämföra oss med
nordeuropeiska välfärdsländer som Danmark, Norge,
Finland, Belgien och Holland, som alla har ett skattetryck på
mellan 40 och 50 % av BNP. Centerpartiet anser att statens
budgetpolitik under de kommande åren bör inriktas på att
sänka skattetryck, utgiftskvot och låneskuld samtidigt som
statens utgifter hålls realt oförändrade. Det är en
budgetpolitik som gör att Sverige blir mer internationellt
konkurrenskraftigt och kan möta nästa lågkonjunktur samt
demografiska förändringar väl rustat. En budgetpolitik som
sänker skattetrycket skapar också förutsättningar för att
människor ska få ökat självbestämmande.
Behovet av att hålla igen på utgiftssidan gör sig än mer gällande, när man
studerar befolkningsutvecklingen och det ökande demografiska utgiftstrycket.
Den växande gruppen gamla kommer att ta i anspråk allt som finns av
ekonomiskt utrymme och för varje år öka försörjningsbördan för dem som
jobbar. Om 30 år kommer pensionärerna att vara drygt 700 000 fler medan
antalet personer i arbetsför ålder kommer att vara 100 000 färre än idag.
Medan varje arbetande idag har 1,17 personer att försörja: barn, gamla,
förtidspensionerade och arbetslösa, har bördan år 2030 ökat till 1,4 personer.
När utbetalningarna av pensioner och kostnaderna för vård och omsorg rakar i
höjden kan överskott i de offentliga finanserna snabbt bli underskott som är
svåra att göra något åt. Med en ökad internationell rörlighet i skattebaserna
ter
det sig närmast omöjligt att åter höja skattekvoten.
På lång sikt återspeglas Sveriges konkurrenskraft även i valutakursen.
Höga skatter på arbete och krångliga regler för företag kompenseras på sikt
genom allt lägre relativlöner gentemot omvärlden. Vi ser den bristande
konkurrenskraften i en ständigt pågående devalvering som innebär att Sverige
blir fattigare. På kort sikt har det visat sig att även euron och andra valutor
varit utsatta för stora förändringar. Osäkerheten kring valutor är med andra
ord stor. Samtidigt visar nedanstående bild på en otvivelaktigt långsiktig
sjunkande trend för kronan gentemot flera för Sverige viktiga handelsländer.
Även med de prognoser som nu gäller för kronans utveckling på ett års sikt,
kommer kronan under andra halvan av 90-talet att ha försvagats väsentligt
gentemot många andra valutor.
Kronans försvagning märks för vanliga löntagare vid
semestrar utomlands och syns direkt i bensinpriset då de
tankar. Höga importpriser påverkar vardagsekonomin även
om det inte syns lika tydligt som de ökade bensinpriserna.
Småföretagare som i allt större utsträckning vänder sig
utomlands upptäcker allt snabbare svårigheterna och
kostnaden för att skydda sig mot valutakursförändringar.
I kronkursen ligger ett latent inflationshot, genom höga importpriser
exempelvis på olja, som gör att Riksbanken måste vara vaksam. Risken är att
vi går in i en avmattning utan möjlighet till penningpolitisk stimulans genom
sänkt ränta, utan kanske t.o.m. ser en höjd räntenivå framöver, vilket
ytterligare skulle drabba många människor med lån t.ex. på boende.
Lösningen på bristande tilltro till den svenska kronan ligger emellertid inte
i ett EMU-medlemskap, vilket vidareutvecklas nedan, utan i en långsiktigt
trovärdig ekonomisk politik och åtgärder för att utveckla svenskt näringslivs
konkurrenskraft utan de artificiella lösningar som acceptans av en allt svagare
krona innebär. Även om det på kort sikt har varit till svenskt näringslivs
fördel, finns det skäl att uppmärksamma kronans långsiktiga utveckling och
följderna av denna i den politiska debatten.
En hållbar ekonomisk utveckling
Centerpartiet anser att den ekonomiska politiken ska syfta
till en socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar tillväxt
inom ramen för marknadsekonomin. Den utveckling vi har
idag är inte hållbar, framförallt beroende på att de sociala
och regionala klyftorna ökar. Den nuvarande utvecklingen är
inte heller ekologiskt hållbar. Av de gröna nyckeltal som
redovisas i finansplanen är det framförallt oroande att de
klimatpåverkande utsläppen av koldioxid ökar.
Klimatfrågan är en avgörande, viktig framtidsfråga för livet på jorden. Att
komma tillrätta med utsläppen av växthusgaser är en enorm global utmaning.
Mänsklighetens påverkan på den naturliga växthuseffekten kan få ödesdigra
konsekvenser för såväl nu levande som kommande generationer. Kostnaderna
i form av översvämningar, stormar, torka, bränder, rubbade ekosystem och
försämrade skördar beräknas bli enorma på global basis. Det tyska
återförsäkringsbolaget Münchener Rück har gjort beräkningar som visar att
kostnaderna till följd av förändringarna i klimatet kan komma att uppgå till
ofattbara 3 000 miljarder kronor per år. Dessa kostnader får inte vältras över
på kommande generationer.
Vi måste med alla politiska medel - lagstiftning, miljöskatter och andra
ekonomiska incitament - underlätta och påskynda omställningen till ett
samhälle som står mer i samklang med de förutsättningar som naturen ställer
på allt levande. Marknadsekonomin måste verka inom naturens ramar för att
vara effektiv. För detta behövs både styrmedel och samarbete.
Ett företagsvänligt klimat som främjar innovationer och företagande är av
stor vikt för att nya och miljömässigt sett bättre produkter ska kunna
framställas. De spelregler som finns ska vara inriktade på att främja öppenhet
och initiativkraft och ge oss möjligheter att fasa ut miljöfarliga produkter så
att våra företag kan ta täten på den nationella och globala marknaden.
Därutöver behöver företag, särskilt stora multinationella företag, på ett
tydligare sätt ta ett eget ansvar för miljö, arbetsförhållanden och sociala
frågor. Inom näringslivet pågår en positiv utveckling inom detta område.
Däremot ligger det svenska politiska systemet långt efter exempelvis
Storbritannien, som har en minister för "corporate social responsibility".
Orsaken till detta torde ligga i socialdemokratins rötter. Det sociala
kontraktet, uppdelningen mellan näringsliv och offentlig sektor, friskriver
företag från allt socialt ansvar och lägger det på staten. För att skapa
förutsättningar för en hållbar utveckling behöver det sociala kontraktet
omförhandlas och ett delat ansvarsförhållande mellan stat, kommunsektor och
företag göras tydligt.
EMU
Den ekonomiska och monetära unionens tredje etapp
inleddes den 1 januari 1999. Tolv länder har ansetts uppfylla
de s k konvergenskriterierna och deltar i valutaunionen:
Belgien, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien,
Luxemburg, Nederländerna, Portugal, Spanien, Tyskland
och Österrike. Det är av vitalt intresse för Europeiska
unionen att euron är en framgång. I januari 2002 kommer
sedlar och mynt i euro att introduceras i de länder som deltar
i valutaunionen.
Sverige uppfyller fortfarande inte alla konvergenskriterier. Två länder,
Danmark och Storbritannien, har enligt särskilda protokoll rätt att stå utanför
den tredje etappen. De har dock rätt att delta i valutaunionen om de så önskar
och om de uppfyller villkoren.
Riksdagen beslutade den 4 december 1997 att Sverige inte skulle gå med i
valutaunionen från start 1999 och att ett eventuellt senare beslut om att delta
skulle underställas det svenska folket, antingen i val till riksdagen eller i en
folkomröstning.
Centerpartiet hyser såväl demokratiska som ekonomiska betänkligheter
mot ett svenskt medlemskap i EMU:s tredje etapp, och avvisar därför ett
sådant. Nackdelarna med ett svenskt inträde överväger fördelarna. Den
ekonomiska och monetära unionen är inte, i första hand, ett ekonomiskt utan
ett politiskt projekt. Som sådant är EMU ett av EU:s mest tydliga överstatliga
projekt, vilket kommer att innebära mindre ekonomiskt inflytande och
minskad ekonomisk flexibilitet för medlemsstaterna. Det finns också
ekonomiska risker i det faktum att medlemsstaternas ekonomier ser olika ut,
vilket minskar värdet av ränteinstrumentet. En gemensam penningpolitik
kommer med sannolikhet att tvinga fram mer av gemensam finanspolitik. Att
vidta sådana åtgärder utan brett folkligt stöd riskerar att bygga in spänningar
och ökad misstro mot unionen som sådan.
Centerpartiet kommer noga att följa utvecklingen av valutaunionen och
återkommande pröva giltigheten i argumenten för och mot ett inträde.
Sveriges långsiktiga relationer till EMU får värderas utifrån vunna
erfarenheter.
Om en riksdagsmajoritet avser att aktualisera ett medlemskap anser
Centerpartiet att frågan skall avgöras av medborgarna i en folkomröstning.
Reformer för livskraft, livskvalitet
och ökat självbestämmande
Ett samhälle i balans där människor mår väl står inte i
motsats till tillväxt - de är varandras förutsättningar. En
politik som syftar till att överbrygga de sociala och regionala
klyftorna måste därför bygga på en uthållig tillväxt. Sverige
behöver en politik som ger möjlighet för fler att försörja sig
själva, för fler företag att bildas och växa sig starka samt för
Sverige som helhet att konkurrera i en global ekonomi.
Det är tid för reformer som lägger grunden för en socialt, ekonomiskt och
ekologiskt hållbar utveckling. Denna måste uppnås genom ökad livskvalitet -
att människor mår väl och att miljön är hälsosam att leva i, genom ökad
livskraft - att människor, företag och regioner får möjlighet att utnyttja sina
egna förutsättningar samt genom ett ökat självbestämmande - där människor
får ett ökat ekonomiskt utrymme och man lokalt kan avgöra hur det egna
samhället ska utvecklas.
Tillväxt kan inte kommenderas fram - den kan bara åstadkommas genom
människors egna insatser. Samhällets uppgift är att ge de rätta
förutsättningarna för tillväxt i hela landet. Denna uppgift måste fokuseras
långt tydligare än vad som görs i dag. Staten ska vara stark på de områden där
den behöver vara stark, inte eftersträva att vara allomfattande och därmed
också svag.
De viktigaste uppgifterna för att lägga grunden för tillväxt handlar om en
skola som ger tillräckliga kunskaper; fungerande kommunikationer i hela
landet; sänkta skatter som gör att fler kan leva på sin lön; regler och skatter
som gynnar företagande; åtgärder som gör att arbetslösa och sjukskrivna
kommer tillbaka i jobb samt fungerande vård och omsorg. Detta kan bara
åstadkommas genom tydligare fokus på de viktigaste uppgifterna och
öppenhet för mångfald och olika lösningar i utförandet.
Utbildning vägen till social och regional
utjämning
I ett samhälle där kunskaper är den viktigaste grunden för
ekonomisk utveckling är lika tillgång till utbildning en
avgörande rättvisefråga. Utbildning är också den viktigaste
och mest långsiktiga vägen till social och regional
utjämning. Kunskap i dag och i framtiden innebär
baskunskaper för alla men också att vi hela tiden måste lära
nytt och använda och utveckla kunskap för att lösa nya
problem i ett livslångt lärande.
Stora insatser behöver göras både för att stärka grunden för vidare
utbildning och livslångt lärande genom insatser i grundskolan, och för att ge
förutsättningar för återkommande utbildning och kompetensutveckling i
arbetslivet.
En skola som ger tillräckliga kunskaper
I dag lämnar var fjärde elev grundskolan utan godkända och
tillräckliga kunskaper. Bland kommunerna varierar andelen
elever som inte når målen mellan 3 och 42 %. Trots
regeringens utfästelser om att man "konsekvent prioriterar
skolan sedan 1994" har inte utvecklingen vänt, tvärtom.
Tabell 1: (2002 2003 2004 2002-2004 )
Skolpolitiken måste nu fokusera på skolans huvuduppgift -
att garantera elevernas rätt till kunskaper. Därför måste ökad
vikt läggas vid de viktigaste kunskaperna, att läsa, skriva och
räkna. Stor vikt måste ligga vid att tidigt upptäcka och
åtgärda inlärningsproblem, dels därför att det är billigare att
åtgärda dem i början av skolgången, dels, och främst, därför
att det hjälper eleverna. Vi förordar därför en
genomgripande förändring av skolan där fokus läggs på när
kunskapsmålen är uppnådda snarare än vid antalet år eleven
tillbringat i skolan. Centerpartiets budgetalternativ innehåller
kraftiga satsningar på detta, såväl genom ökade resurser till
kommunerna som särskilda satsningar på program för läs-
och skrivutveckling samt matematik.
En bättre fungerande grundskola är det enskilt viktigaste steget för en
gymnasieskola där fler elever kan bli godkända och behöriga till högre
utbildning. Målet om en gymnasiekompetens som omfattar alla måste kom-
pletteras med fler vägar för att nå målet, t.ex. lärlingsutbildning. Grunden för
gymnasiekompetensen - kärnämnena - bör återspegla vilka kunskaper som
anses nödvändiga såväl för högre utbildning som för yrkeslivet. Centerpartiet
förordar därför en översyn av antalet kärnämnen och ett tydligare arbete för
att låta gymnasieskolans karaktärsämnen prägla kärnämnena för att underlätta
inlärningen. Gymnasieskolan bör, mot bakgrund av de många avhopp som
sker i dag, kompletteras med en utbildningsgaranti som ger elever rätt att
slutföra gymnasieutbildningen upp till 25 års ålder.
Centerpartiet slår vakt om det offentligas ansvar för en väl fungerande
skola i hela landet. Ett fortsatt decentraliserat ansvar för skolan måste
förenas
med tydlig utvärdering och mätning för att trygga likvärdigheten och allas rätt
till kunskaper. I denna strävan är det naturligt att välkomna en mångfald av
skolhuvudmän i form av friskolor på olika nivåer. För att stärka
kommunernas arbete med granskning och kvalitetsutveckling föreslår
Centerpartiet att ett fristående kvalitetsinstitut inrättas.
Högre utbildning och forskning
Tillgängligheten till högre utbildning och forskning är
avgörande för samhällets utveckling och för att bevara
regioners konkurrenskraft. För den enskilde innebär högre
utbildning en möjlighet att göra klassresan och själv
förändra sin sociala situation. Centerpartiet har under 1990-
talet medverkat till att bygga ut den högre utbildningen i
hela landet samt att tillföra landets alla högskolor fasta
forskningsresurser. Just utbyggnaden av den
decentraliserade högre utbildningen har visat sig vara en av
få faktorer som kraftigt påverkar den sociala
snedrekryteringen.
För att ytterligare underlätta för människor att ta steget till högre
utbildning vill Centerpartiet reformera studiemedelssystemet. Vårt förslag
innebär lika delar bidrag och lån inom ramen för ett oförändrat totalbelopp. I
förening med Centerpartiets skatteförslag och ett höjt fribelopp kommer detta
att möjliggöra för stora grupper att minska sin lånebörda redan under
studietiden. Därmed blir det också lättare för personer från studieovana hem
att ta steget in i högskolan.
Den kraftiga utbyggnaden av högskolan i hela landet behöver nu kom-
pletteras med insatser för att stärka forskningen vid främst de mindre och
medelstora högskolorna. Ett första steg bör vara att i budgetpropositionen
årligen presentera en samlad forskningsbudget som ger en bild av hur
forskningsresurser fördelas och används. Detta måste kompletteras med
insatser för att bygga upp och stärka forskningsmiljöerna vid landets
högskolor. Centerpartiet förordar inrättandet av en kvalificeringstrappa som
gör det möjligt för högskolor att successivt bygga upp forskningsmiljöer och
därmed få ökade resurser och större examinationsrättigheter.
Distansutbildning är ett viktigt komplement till traditionell
högskoleutbildning. För många som söker kompletteringsutbildning eller som
vill studera på deltid är det avgörande för möjligheten att studera.
Centerpartiet eftersträvar en helt ny distanshögskola förenad med ökade krav
på landets högskolor att göra kurser tillgängliga via Internet.
Distansutbildning bör stimuleras genom ett förändrat
resurstilldelningssystem.
Det livslånga lärandet
Utbildning blir i det moderna samhället alltmer av en
färskvara. Teknisk utveckling och alltmer kvalificerade
arbetsuppgifter innebär att en utbildning snabbt blir
föråldrad. Varje år försvinner ca 10 % av de lägst
kvalificerade arbetsuppgifterna i samhället och ersätts med
mer avancerade uppgifter. Samtidigt förnyas arbetskraften
endast med ca 2 % årligen. Ett fungerande system för
livslångt lärande, omskolning och vidareutbildning är med
andra ord avgörande såväl för enskilda människor som
riskerar att marginaliseras på den moderna arbetsmarknaden
som för samhället som helhet.
De resurser som tidigare avsatts i budgeten för ett kompetenskonto måste
snarast sättas i arbete genom ett fungerande system för kompetensutveckling.
Regeringens dröjsmål med att ta fram förslag kan inte ursäktas. Centerpartiet
förordar ett system med individuella kompetenskonton där insättningar
gynnas skattemässigt. Detta gör det möjligt för personer att spara till egen
kompetensutveckling, eventuellt i samarbete med arbetsgivaren. Staten kan
också behöva ikläda sig en utjämnande roll genom att tillskjuta medel till
konton för personer som har låga löner och saknar möjlighet att göra
avsättningar. Kontona bör också vara öppna för egenföretagare genom
speciella regler.
Individuella kompetenskonton öppnar för en dynamisk
utbildningsmarknad där människor får möjlighet både att studera allmänna
ämnen och att vidareutvecklas i sin yrkesroll.
Sänkt skatt ger minskat bidragsberoende
Svensk skattepolitik bygger på att skatt ska tas ut efter
bärkraft och att det ska finnas en omfördelande funktion i
skattesystemet. I praktiken finns det dock brister i detta
funktionssätt, eftersom låginkomsttagare beskattas mycket
hårt. Höga skatter för låginkomsttagare leder i kombination
med nedtrappning av inkomstprövade bidrag till att det inte
lönar sig tillräckligt att ta ett arbete för den som är arbetslös
eller att arbeta mera för den som exempelvis arbetar halvtid.
Detta förhållande leder i många fall till att människor blir
fast i ett bidragsberoende utan möjlighet att själva förbättra
sin ekonomiska situation. Dessa problem har förvärrats
under 1990-talet, då det ekonomiska utbytet av att gå från
arbetslöshet till arbete eller av att öka sin arbetstid har
minskat.
Centerpartiet anser att skattesystemet ska gynna arbete och kunskap och
stärka människors ställning på arbetsmarknaden samt ge möjlighet att försörja
sig på sin lön. Människor bör därför få en rejäl vinst av att ta sig från
bidragsberoende för att istället leva på en förvärvsinkomst.
Hög skatt på arbete gör det mindre lönsamt att söka och ta ett
förvärvsarbete. Det krävs helt enkelt en relativt hög lön för att det ska löna
sig
att arbeta. För att en arbetslös ska ha incitament att ta ett arbete måste han
eller hon få en inkomst som efter skatt är högre än det bidrag som redan
erhålls, d v s bostadsbidrag, arbetslöshetsersättning, förtidspension eller
socialbidrag eller en kombination av dessa. Att gå från arbetslöshet till ett
förvärvsarbete innebär också ökade levnadsomkostnader, exempelvis
kostnader för arbetsresor och mat, som måste täckas av inkomsten för att
incitamentet att ta ett arbete ska finnas.
Centerpartiet anser att en inkomstskattereform bör utformas så att det lönar
sig för människor som är bidragsberoende att ta ett arbete. Denna typ av
positiva incitament är att föredra framför den typ av negativa påtryckningar
som generella sänkningar av ersättningsnivåerna i transfereringssystemen
utgör. Centerpartiet föreslår att en inkomstskattereform genomförs stegvis
fram till 2003. Fullt genomförd innebär reformen följande:
- En skatterabatt på 10 000 kronor, lika för alla. Denna skatterabatt ska
komma alla till del, oavsett om inkomsten kommer från lönearbete,
näringsverksamhet, a-kassa, sjukpenning eller pension.
- En extra skatterabatt för arbetsinkomster, en förvärvsrabatt, om maximalt
10 800 kronor. Denna förvärvsrabatt ges enbart på inkomster från
förvärvsarbete, dvs. lön, eller näringsverksamhet i syfte att stimulera
arbete och företagande.
- Grundavdraget slopas helt och egenavgifterna till pensionssystemet
kompenseras inte enligt regeringens modell. Egenavgifterna ska istället
vara avdragsgilla.
Effekter av Centerpartiets skatteförslag
För förvärvsarbetande blir utfallet av Centerpartiets
skatteförslag mycket positivt vid en jämförelse med
regeringens förslag att kompensera för egenavgifterna.
Centerpartiets förslag innebär kraftigt sänkt skatt för såväl
låg- som medelinkomsttagare, trots att beräkningarna för
regeringens förslag bygger på att den nuvarande tillfälliga
skatterabatten till låginkomsttagare finns kvar även 2003. Av
nedanstående tabell framgår att det är först vid månadslöner
en bit över 20 000 kronor som regeringens kompensation för
egenavgifter ger en större skattesänkning än Centerpartiets
förslag.
Tabell 2: (Effekt för förvärvsarbetande med Centerpartiets förslag 2003 )
Källa: Egna beräkningar. Vi har antagit att regeringen kompenserar
egenavgifterna
till 100 %.
Centerpartiets inkomstskatteförslag är också mycket
fördelaktigt för studenter. En gymnasie- eller
högskolestudent kan tjäna upp emot 50 000 kronor innan
denne behöver börja betala skatt. Detta ska jämföras med att
studenter med Socialdemokraternas skattepolitik inte kan
tjäna mer än 10 000 kronor innan de tvingas betala skatt.
Med utgångspunkt i att studenter får möjlighet att behålla i
princip hela inkomsten från ett sommarjobb avvisar
Centerpartiet den av regeringen föreslagna tionde månaden i
studiebidraget för gymnasiestuderande.
I enlighet med arbetslinjen kommer beskattningen av inkomster som inte
kommer från förvärvsarbete att bli större med Centerpartiets förslag.
Regeringen har valt att inte göra någon sådan skillnad. Detta innebär att
regeringens beskattning av arbetsfria inkomster blir lägre än Centerpartiets
förslag vid inkomster över 8 000 kronor per månad.
Tabell 3: (Effekt vid arbetsfri inkomst med Centerpartiets förslag 2003 )
Källa: Egna beräkningar. Vi har antagit att regeringen kompenserar
egenavgifterna
till 100 %.
Regeringens val av metod för att sänka inkomstskatten
innebär att pensionärer inte får någon skattesänkning alls.
Centerpartiets skatterabatt om 10 000 kronor kommer dock
pensionärer till del. Av tabellen nedan framgår att alla
pensionärer får mer kvar efter skatt med Centerpartiets
förslag. De 300-500 kronor mer per månad som
pensionärerna får kvar efter skatt innebär en kraftig
standardförbättring. För en jämförelse behöver pensionen
höjas med 7 000 kronor per år för att det ska bli 400 kronor
mer kvar efter skatt per månad.
Tabell 4: (Effekt för pensionärer med Centerpartiets förslag 2003 )
Källa: Egna beräkningar.
Förutom den direkta standardhöjning för hushåll med låga
och normala inkomster som Centerpartiets föreslagna
skattesänkning innebär kommer därtill många människors
beroende av bidrag att minska. Det kommer att innebära att
färre behöver socialbidrag och bostadsbidrag för att klara sin
försörjning, men framförallt att dessa människor får en
möjlighet att förbättra sin egen ekonomi när beroendet av
inkomstprövade bidrag minskar.
Centerpartiets förslag till inkomstskattereform gynnar arbete och stärker
människors ställning på arbetsmarknaden. Förslaget innebär att tyngdpunkten
för skattesänkningarna ligger på låg- och medelinkomsttagare och då särskilt
på förvärvsinkomster. De kraftiga skattesänkningarna innebär att det sker
automatiska kostnadssänkningar i de inkomstberoende bidragssystemen
bostadsbidrag och socialbidrag. Därutöver innebär skatteförslaget att starka
incitament att gå från bidrag till arbete byggs in i skattesystemet. Tyvärr är
denna typ av incitament väldigt svaga i såväl dagens system för
inkomstbeskattning som i det system som kommer att finnas om regeringen
fullföljer sin skattereform. Då Centerpartiets inkomstskattereform ger starka
incitament att ta arbete eller öka sin arbetstid kommer förslaget med all
sannolikhet att leda till dynamiska effekter i form av att skattebasen för
arbete
breddas. I vårt budgetalternativ har vi inte räknat med några sådana
dynamiska effekter.
Kommunikationer för livskraft i hela landet
En av grundförutsättningarna för att kunna åstadkomma
livskraft i hela landet och för att hejda den sociala och
regionala klyvningen är väl fungerande kommunikationer
och en väl underhållen infrastruktur. Därför vägrar
Centerpartiet att acceptera regeringens misshushållning med
infrastrukturkapitalet.
Regeringen har gång på gång skjutit upp den utlovade
infrastrukturpropositionen. Detta är djupt olyckligt med tanke på att
propositionen lägger fast inriktningen på den svenska infrastrukturen för en
lång tid framåt. Medan regeringen sitter obeslutsam drabbas företag och
människor på ett negativt sätt.
Vägnätet
Vägnätet faller bokstavligen samman på många håll i landet.
Samtidigt som vägarnas standard ständigt försämras på
grund av regeringens och riksdagens vänstermajoritets
njugga inställning är vägtrafik på många håll i landet ofta det
enda realistiska fysiska kommunikationsmedlet för
människor och gods. Att vägarna då tillåts förfalla är
naturligtvis oacceptabelt.
Tabell 5: (2002 2003 2004 2002-2004 )
De dåliga vägarna kostar årligen människor och företag stora
summor pengar. Fordon körs sönder och måste repareras,
gods kommer inte fram i tid, vägar stängs av eller
viktbegränsas och trafiksäkerheten försämras. Ett mycket
tydligt exempel på effekterna av de dåliga vägarna är att den
för Sverige så viktiga skogsindustrin inte får fram råvaror till
sina anläggningar.
I Sverige finns idag över 1 300 mil vägar som är helt eller delvis
avstängda. Samtidigt finns ett stort antal vägar där Vägverket förklarat att det
inte finns någon bärighet eller att de är trafikfarligt utformade (stenar, berg,
träd, kurvor etc). På alla dessa vägar går skoltaxi, skolbussar, turistbussar,
timmertransporter, andra lastbilar och mjölkbilar. Den undermåliga
standarden på många vägar utgör därmed en stor trafikfara.
En god fysisk infrastruktur är en förutsättning för att näringslivet och
landet som helhet ska kunna utvecklas på ett positivt sätt. Uppskjuten drift
och underhåll av våra vägar är samhällsekonomiskt osunt. Kortsiktiga vinster
i statens utgifter äts med råge upp av de samhällsekonomiska förlusterna,
eftersom försämringar i driften och underhållet ger mycket större kostnader
när vägarna väl ska rustas.
Med dåliga kommunikationer, i områden där alternativ till vägar saknas
eller är svagt utvecklade, uteblir investeringar och nyetableringar. En
utveckling där privata satsningar i områden som är i störst behov av dessa går
om intet för att staten inte tar sitt ansvar är förödande. För att företag och
privatpersoner ska våga investera i alla delar av landet krävs att
infrastrukturen garanteras och säkras på såväl kort som lång sikt. En väl
utvecklad infrastruktur är en av förutsättningarna för tillväxt, ökad
sysselsättning och bibehållen välfärd och ger möjlighet för människor och
företag att bo och verka i hela landet.
Kommunikationer och miljö
På lång sikt är dagens transportsystem inte hållbart. Det är
viktigt att skapa ett "grönare" transportsystem, där
användningen av fossila bränslen minskar. Centerpartiet är
starkt kritiskt till att regeringen tillsammans med
Vänsterpartiet och Miljöpartiet aviserat att biobränslen ska
beläggas med skatt. Regeringens vilja att bredda skattebasen
genom att ta ut energiskatt på biobränslen motverkar
naturligtvis ambitionen att få in miljövänliga drivmedel på
marknaden. Omställningen till ett hållbart transportsystem
måste ske på ett sådant sätt att det är möjligt att bo och verka
på landsbygden, i småorter och i större städer.
Kollektivtrafiken måste förbättras i alla delar av landet.
Det är nödvändigt med en helhetssyn på infrastrukturen och
transportssystemet, inte minst för att använda de tillgängliga resurserna på
bästa sätt och för att hitta de för miljön bästa lösningarna. Planering över
sektorsgränserna är ett måste. Det är viktigt att motverka att olika statliga
verk optimerar trafiklösningarna endast inom sitt eget område. Istället måste
de se till vad som är bäst för helheten och till vad som skapar en långsiktig
ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar transportplanering.
Utöver ett väl underhållet vägnät är det av största vikt för den regionala
och nationella utvecklingen att andra fysiska kommunikationer är väl
fungerande. Främst ur miljösynpunkt, men också för att minska belastningen
på vägnätet, är det angeläget att den långväga godstrafiken i större
utsträckning än idag förs över från vägar till järnväg och sjöfart där så är
möjligt.
Precis som det behövs mer pengar till vägarna så behövs det mer pengar
till järnvägarna för att kunna öka kapaciteten och bygga bort flaskhalsar. Det
svenska järnvägsnätet är idag hårt utnyttjat, många banor har slagit i
kapacitetstaket och det inte bara i storstadsområdena. Denna utveckling
kommer att förstärkas om inte anslagen ökas.
Den digitala infrastrukturen
Centerpartiet vill förverkliga visionen om en digital
allemansrätt, som innebär att den digitala infrastrukturen
måste komma alla till del. Regeringens program för
utbyggnad av bredband lämnar många människor i sticket
och skapar på så sätt en digital klyfta. Att ha tillgång till en
digital infrastruktur skapar möjligheter till sysselsättning och
blir dessutom en allt viktigare demokratisk fråga när
myndigheter lägger ut information på nätet. Staten måste ta
ansvar för att alla ska få tillgång till den digitala
infrastrukturen genom en utbyggnad av ett bredbandsnät i
hela landet. På detta nät ska sedan olika operatörer
konkurrera fritt. Centerpartiet har flera gånger presenterat
förslag som skulle möjliggöra en sådan digital infrastruktur.
Vi återkommer i höstens budgetarbete med förslag utifrån
den utveckling som skett. Klart är emellertid att den
offentliga politiken i fråga om digital infrastruktur måste
utgå från ett antal tydliga kriterier:
- Att trygga konkurrensen på tjänste- och operatörssidorna, som är den mer
dynamiska delen av IT-sektorn, genom ett nät öppet på lika villkor för alla
operatörer.
- Att garantera likvärdiga förbindelser i hela landet.
- Att ge förutsättningarna för en långsiktig planering, som gör att nätet blir
skalbart i takt med att efterfrågan på kapacitet ökar.
Ett företagsamt Sverige
Ett gott företagsklimat innebär att det finns lika möjligheter
att driva ett företag över hela landet. För att detta ska vara
möjligt är det viktigt att staten utför sina åtaganden på ett
korrekt sätt. Det handlar om att garantera goda
kommunikationer i form av framkomliga vägar och ett
fungerande järnvägsnät. Vägar och järnvägar är de
traditionella infrastruktursatsningar som oftast kommer på
tal i frågor som berör företagandets möjligheter, men även
ny infrastruktur i form av en digital allemansrätt för den nya
tidens företagande är ett ansvar staten måste ta.
Ett bra företagsklimat leder till att fler företag startas och att företag som
har viljan att växa även får möjlighet att göra detta. Det är endast genom att
fler företag startas och att befintliga företag ges möjligheter att växa som
sysselsättningen kan öka och den svenska välfärden även fortsättningsvis
garanteras.
Särskilda insatser bör göras för att uppmuntra fler kvinnor att starta och
driva företag, inte minst för att förnya offentlig sektor. Under 1990-talet har
andelen kvinnliga nyföretagare fördubblats, från 15 till 31 % av alla
nystartade företag. Det är bl.a. följden av det arbete Centerpartiet genomförde
i regeringsställning 1991-1994. Regeringen väljer nu tyvärr att inte fullfölja
satsningen genom åtgärder för att öka rådgivningen och stödet till t.ex.
kooperativt företagande.
För att företag skall kunna konkurrera på en alltmer global marknad är det
viktigt att svenska företag inte belastas med konkurrenshämmande regelverk,
skatter och avgifter. I en allt större utsträckning måste konkurrensneutralitet
och harmonisering med övriga europeiska länder eftersträvas.
För att stimulera människor att starta och utöka företag krävs satsningar
som underlättar framväxten av riskkapital. Detta bör göras via framväxten av
regionala riskkapitalbolag som är skattemässigt gynnade. I samverkan med
högskolor samt regionala myndigheter och näringsliv kan detta utgöra
grunden i ett dynamiskt system för innovation och nyföretagande. För
privatpersoner bör företagande uppmuntras genom sänkt och sedermera
avskaffad förmögenhetsskatt.
Ett problem främst för små företag är att arbete är högt beskattat i Sverige.
Centerpartiet förordar därför sänkta arbetsgivaravgifter genom att man ökar
såväl lönesumman som procentsatsen för den reducerade arbetsgivaravgiften.
Vårt skatteförslag innebär också att småföretagare som ofta har blygsamma
inkomster lättare kan försörja sig innan företaget kunnat växa och ge bättre
avkastning.
Ett gott företagsklimat kräver enkla regler. Detta är särskilt viktigt för de
mindre företagen som har mindre resurser och möjligheter att klara en hög
administrativ belastning. I slutändan är det företagens produktion och
försäljning, inte dess administration, som levererar tillväxt och välfärd till
medborgarna. Det arbete som pågår genom Simplexenheten är vällovligt;
tyvärr har inte företagen uppfattat att regelbördan minskat eller förenklats.
Arbetet inom Simplexenhetens verksamhet måste intensifieras och klara
målsättningar sättas upp för vilket mål man vill uppnå. Att som idag enbart
söka hindra tillflödet av nya regleringar är inte tillräckligt för att förbättra
företagsklimatet i Sverige. Sveriges regelförenklingsarbete bör genomgå en
oberoende granskning av OECD. En tydlig målsättning bör vara att befintligt
regelverk skall minska med 25 % fram till 2004.
En ökad samordning mellan statliga verk och myndigheter inom
näringslivsområdet är önskvärt. Dels leder detta till en bättre effektivitet och
lägre kostnader för staten, dels minskar detta även den administrativa bördan
för företagen vad gäller inrapporteringen av uppgifter av samma karaktär till
flera olika aktörer.
Kulturens betydelse för livskraft i hela landet och ökad
livskvalitet
Kulturen betyder oerhört mycket för barns och ungdomars
utveckling, för att skapa arbetstillfällen, företagande och
kreativa miljöer. De kulturella uttrycksformerna fungerar
därtill som arenor och mötesplatser, där nya, spännande
möten uppstår som kan utmana våra invanda beteenden och
föreställningar och kittla vår nyfikenhet för det nya och
annorlunda. Därför ska kulturens betydelse för att främja
integration och öka förståelsen och respekten för det
mångkulturella inte underskattas. Kultursatsningar bidrar till
en positiv utveckling och en ökad livskraft i hela landet.
De politiska besluten måste därför inriktas på att skapa goda
förutsättningar för ett levande, lokalt kulturliv i hela landet - ett kulturliv
med
mångfald, hög kvalitet och plats för både amatörers skapande och
professionella konstnärers gästspel och medverkan. Kulturpolitiken ska
framför allt ge en grogrund för att stimulera och ta till vara idéer, engagemang
och den kraft som finns hos människorna själva. Aktörerna på kulturområdet
är - och ska vara - många och spegla den mosaik av olikheter som vårt
samhälle består av. För att denna mångfald ska kunna tas till vara måste
kulturen formas underifrån.
Centerpartiet vill skapa förutsättningar för ett levande, regionalt och lokalt
kulturliv i alla delar av landet. För att skapa ökad livskvalitet för barn och
ungdomar i hela landet vill Centerpartiet införa ett KUL-bidrag. KUL-
bidraget ska vara en hjälp för ungdomar att satsa på den verksamhet de själva
tror på. Ungdomar ska ges möjligheter att utveckla det kulturella utbudet för
ungdomar, med ungdomar, av ungdomar. Syftet är att utveckla kultur- och
föreningslivet och medverka till att ungdomar själva får ta ett aktivt ansvar
för
att olika verksamheter och aktiviteter ska finnas. En av de viktigaste
orsakerna till att ungdomar efter högskolestudier och/eller arbete på annan ort
väljer att söka sig tillbaka till sin hembygd är ofta tillgången till ett rikt
och
varierat kulturutbud.
En av grundbultarna i den s k sociala ekonomin, som är en tredje, "med-
borgarstyrd", sektor vid sidan av de vinstmaximerande delarna av marknads-
ekonomin och den verksamhet som bedrivs inom den offentliga sektorn,
utgörs av det civila samhället. Det är i det civila samhället, i det levande
föreningslivet, de ideella organisationerna, som människors frivilliga
samverkan i olika former, på olika sätt kan ta vara på gemensamma intressen.
Det är i det civila samhället engagerade gräsrötter kan få utlopp för och hämta
ny näring för sitt engagemang och de många människornas glöd kan skapa en
stark kraft för förändring och utveckling.
Ett livskraftigt arbetsliv
Fler människor i landet måste ges möjlighet att arbeta.
Därigenom ökar de enskilda individernas möjlighet att
försörja sig själva och sin familj. På samma sätt ökar
tryggheten och en högre livskvalitet och ett ökat
självbestämmande infinner sig för individen och familjerna.
Fler i arbete är också en förutsättning för uthållig tillväxt och
framtida välfärd.
För att klara dessa mål måste det vara lönsamt att arbeta, något som även
återspeglas i Centerpartiets förslag till beskattning av inkomst. Genom att
rikta skattesänkningar till de grupper som i dag förvärvsarbetar men ändå inte
har mer ut av detta än om man skulle vara arbetslös kan fler människor
stimuleras till arbete.
Förnyad arbetsmarknadspolitik
Alltför många människor har inte fått möjligheten att erhålla
ett arbete under den tid som den ekonomiska utvecklingen i
landet har varit positiv. En stor del av dessa bor i områden
och regioner där arbetslösheten uppgår till 10 % av
arbetskraften eller mer. Detta ökar den sociala och regionala
klyvningen av landet. Det är nu när ekonomiskt utrymme
finns som åtgärder måste göras för att öka människors
möjlighet att försörja sig själva. Nuvarande
arbetsmarknadspolitik har också misslyckats vad gäller de
nya svenskarna, vilket ökar den sociala klyvningen och
förstärker behovet av en reformerad arbetsmarknadspolitik.
Det är nu tid att börja fokusera på det viktigare målet - hur många som har
arbete - än på regeringens mål om öppen arbetslöshet. Det är paradoxalt att
antalet personer i konjunkturberoende åtgärder har ökat under andra halvåret
2000, samtidigt som Sverige befann sig i en högkonjunktur. Regeringens
siffertrixande för att klara sitt fyraprocentsmål hjälper varken de arbetslösa
eller svensk ekonomi.
Ett av syftena med arbetsmarknadspolitiken, nära förknippat med hälsa
och rehabilitering, är arbetskraftens storlek och hur många som
överhuvudtaget kan befinna sig i sysselsättning. Det måste vara ett mål för
politiken att så många som möjligt ska befinna sig i arbetskraften, både därför
att det är bra för människor att kunna försörja sig själva och därför att det är
bra för samhällsekonomin.
Centerpartiet föreslår en förnyad och decentraliserad
arbetsmarknadspolitik som har tre spår:
- En utbildningsgaranti som syftar till att ge alla, både arbetslösa och
förvärvsarbetande, möjlighet att komplettera en tidigare kort utbildning
upp till motsvarande gymnasienivå.
- Utfasning av volyminriktade åtgärder som syftar till att pressa ner den
öppna arbetslösheten och lägga större vikt vid meningsfulla, yrkesinriktade
utbildningar.
- Inrättande av övergångsarbetsmarknader för människor som har svårt att
komma in på den reguljära arbetsmarknaden. På dessa arbetsmarknader
ska arbetskraften vara billigare genom en återföring av arbetsgivaravgifter.
Centerpartiet avvisar regeringens politik som gör människor
beroende av stöd och bidrag, i stället för att ges möjligheter
att själva bidra till sin egen försörjning. Istället för att höja
taket i arbetslöshetsförsäkringen kan dessa resurser istället
användas för att öka möjligheterna för den arbetslöse att ta
ett jobb. Höjningen av den lägsta ersättningsnivån i a-kassan
är däremot ett förslag som länge efterfrågats av
Centerpartiet.
Arbetslöshetsförsäkringens karaktär av omställningsförsäkring bör göras
tydligare genom en successiv avtrappning av ersättningsnivån. Centerpartiet
menar att ersättningen bör vara 80 % av inkomsten de första 200 dagarna, för
att sedan minska. Maximal ersättningsperiod bör vara 600 dagar varefter en
lägre permanent ersättning utgår. Denna ersättning bör dock inte, till skillnad
från socialbidrag, sänkas på grund av den arbetslöses besparingar eller
fastighetsinnehav.
Barnvänligt arbetsliv
Att ha möjlighet att kombinera ett föräldraskap med
förvärvsarbete och karriärmöjligheter för både kvinnor och
män kräver att attityder, föräldraförsäkring och skattesystem
förändras för att bättre passa såväl arbetstagares som
arbetsgivares behov och förutsättningar. Möjligheten att
kombinera föräldraskap med förvärvsarbete på rättvisa och
lika villkor ger en ökad livskvalitet och ett ökat
självbestämmande för arbetstagaren. I grunden handlar det
om att föräldrar vet bäst vad deras barn behöver, och därför
skall ha möjlighet att ge dem detta i alla skeden av livet.
Centerpartiets förslag om ett nytt familjestöd i form av ett
barnomsorgskonto lika för alla, avdrag för styrkta barnomsorgskostnader
samt en skattereform som sänker skatterna för människor med låga och
normala inkomster ger barnfamiljer större förutsättningar att förena familj
med förvärvsarbete. Genom att öka familjernas ekonomiska utrymme i stället
för att styra konsumtionen med maxtaxa ökar familjernas självbestämmande
och möjlighet att t.ex. gå ner i arbetstid eller välja alternativa
omsorgsformer.
Hälsofrämjande insatser
Sjukskrivningar och ohälsa i arbetet som tidigare var kopplat
till enformiga arbeten, ofta med dålig arbetsmiljö och låg
lön, har nu blivit till en reell verklighet för alla yrkesgrupper.
Ur såväl mänskligt, privat, statligt som samhällsekonomiskt
perspektiv bör ohälsoproblemet tas på stort allvar. Förutom
det lidande och den ekonomiska påfrestning som ohälsa
innebär för de drabbade är den ökande ohälsan ett stort
problem för staten i form av stigande utgifter och ett stort
samhällsekonomiskt problem genom stora
produktionsbortfall. En utveckling som i förlängningen hotar
den svenska välfärden.
På en alltmer individualiserad arbetsmarknad är det viktigt att även det
förebyggande arbetet mot ohälsa blir mer inriktat mot den enskilde
arbetstagaren. Ohälsa kan förebyggas genom kompetens och
kunskapsutveckling och nyttjande av tekniska hjälpmedel. Företagen bör ges
incitament att i större utsträckning arbeta för att förbättra arbetsmiljön på de
arbetsplatser och i de yrkesgrupper där ohälsa är vanligt förekommande.
Hälsa för alla
En god folkhälsa innebär friska människor och små
skillnader i hälsa mellan olika grupper i befolkningen. För
att effektivt kunna nå detta är det angeläget att kunna följa
hälsoläget, utveckla kunskap om såväl hälsans som ohälsans
bestämningsfaktorer och sedan också genomföra åtgärder
som behövs för att förbättra folkhälsan. Hittills har de
regionala hälsoskillnaderna inte uppmärksammats i
tillräcklig utsträckning. Det är därför angeläget att öka
kunskapen om vad de stora geografiska skillnaderna i hälsa
beror på och vilka samhällsinsatser som kan motverka och
minska de geografiska hälsoskillnaderna. Det tidigare
synsättet, där folkhälsofrågorna uppfattats som enbart ett
ansvar för landstingens hälso- och sjukvård, är på väg att
ersättas av insikten om folkhälsa som ett gemensamt ansvar.
Det handlar om att stärka den sociala gemenskapen och
tryggheten, att den enskilde ska ha makt över sitt liv. Det
handlar om social och ekonomisk rättvisa, om en god miljö
som också har utrymme för återhämtning. Det handlar om
arbete och om framtidstro. Därför innebär
folkhälsoperspektivet att mål formuleras för
samhällsverksamheten, bortom de materiella.
Den ökade ohälsan i arbetslivet visar på bestående ojämlikhet och det är de
anställda inom den offentliga sektorn som drabbas hårdast. Skillnaderna
mellan könen vad gäller sjukskrivningar fortsätter att öka och idag står
kvinnorna för 63 % av sjukskrivningarna. Antalet utbetalningar av
sjukpenning har fortsatt att öka även under 2000. Försäkringskostnaderna för
sjukpenning uppgick 2000 till drygt 33,4 miljarder, vilket är en ökning med
32 % på bara ett år. Det är främst de långvariga sjukskrivningarna som ökar.
För att förändra denna negativa utveckling krävs både långsiktiga och
kortsiktiga insatser.
Rehabilitering
Alla människor skall ha rätt till rehabilitering, även de
sjukdomsgrupper som har liten möjlighet att återgå till
arbete. Rehabiliteringsinsatserna skall inte vara beroende av
ålder, kön, funktionshinder eller av var personen bor.
Centerpartiet vill ge människan möjlighet att ta makten över
sitt liv och aktivt delta i rehabiliteringsprocessen.
Rehabiliteringsreformen har inte åstadkommit det som var
avsikten, dvs. att minska sjukfrånvaron och få till stånd
aktiva och tidiga rehabiliteringsinsatser. Reformen gav
arbetsgivarna ett stort men otydligt ansvar, och i praktiken
har ansvaret flyttats från arbetsgivaren till fyra olika sektorer
som har olika finansiärer; hälso- och sjukvården,
försäkringskassan, arbetsförmedlingen och socialtjänsten.
Detta gör att individens bästa klämts in mellan fyra olika
sektorers regler och finansieringskällor. Individens
inflytande över rehabiliteringsprocessen är litet.
Efter motion från Centerpartiet har riksdagen beslutat att regeringen skall
återkomma med förslag för att ge bättre förutsättningar och möjligheter till en
utbyggd finansiell samordning. Bättre samordning mellan främst hälso- och
sjukvård, socialförsäkring och socialtjänst bidrar till bättre hälsa, kortare
vårdköer och utökade rehabiliteringsinsatser så att människor ges möjligheter
att komma tillbaka i arbete och till arbetsgemenskap. Enligt uppgörelsen
mellan regeringen, Centerpartiet, Folkpartiet och Miljöpartiet, som föregick
beslutet, skall regeringen lämna en proposition i början av hösten i år för att
propositionen ska kunna riksdagsbehandlas före juluppehållet. Regeringens
förslag skall ge möjligheter för att det runt om i landet, där intresse finns,
skall kunna påbörjas finansiell samordning. Den finansiella samordningen
skall ske med utgångspunkt i lokala förutsättningar.
Arbetsgivarna måste ta ett större ansvar för arbetsmiljön och för att stoppa
de höga sjuktalen. En bra arbetsplats förhindrar att stressrelaterade sjukdomar
uppkommer. Det krävs incitament för att utvecklingen skall vändas.
Försäkringskassorna skall ges tydliga direktiv att arbeta med rehabilitering.
Många sjukskrivna får vänta länge innan de får sina behov bedömda. Långa
kötider inom sjukvården hindrar aktiva rehabiliteringsinsatser. Kötiderna
leder till försämrad livskvalitet och sjukskrivningen förlängs. Valfrihet för
patienten skall omfatta samtliga godkända vårdgivare både i öppenvården och
hos privata vårdgivare. Hjälpmedel är en nödvändighet för att många skall
kunna återgå till arbete. Köerna är orimligt långa, och bristen på hjälpmedel
gör att människor under väntetiden inte kan delta i samhällslivet på lika
villkor som andra.
Centerpartiet föreslår:
- Att den finansiella samordningen påskyndas och utökas. Samordningen
skall ske med utgångspunkt i de lokala förutsättningarna så att de olika
organisationernas specifika erfarenheter tas tillvara.
- Ett förlängt arbetsgivarinträde på två månader för offentliga arbetsgivare.
Detta växlas mot sänkt arbetsgivaravgift för offentliga arbetsgivare. Det
skall inte löna sig att skjuta över kostnaderna på annan part.
- En växling av sjukpenning till rehabiliteringsersättning och
rehabiliteringsstöd senast efter fyra månaders sjukskrivning samt att
Rehabiliteringsutredningens förslag genomförs. Detta innebär att passivt
stöd ersätts av ett aktivt som den enskilde i hög grad kan påverka. Här är
det viktigt att en individuell plan utarbetas och att den enskilde ges stor
delaktighet vid upprättandet av denna. Enligt rehabiliteringsutredningen
leder dessa satsningar på aktiva åtgärder istället för passivt stöd till
minskade sjukpenningskostnader med 2 500 miljoner kronor för 2002,
4 500 miljoner kronor för år 2003 och 6 500 miljoner kronor för år 2004.
- En fungerande vårdgaranti med rätt till behandling inom tre månader.
Patienten skall kunna välja sjukhus i hela landet om inte vården kan ges
vid närmaste sjukhus inom angiven tid. Centerpartiet vill komplettera
vårdgarantin med en hjälpmedelsgaranti. Hjälpmedel är en nödvändighet
för att många skall kunna återgå till arbete.
Hälso- och sjukvård
Centerpartiet vill öppna för nytänkande om hur vården och
omsorgen skall organiseras och effektiviseras på bästa sätt.
Den nära vården skall nå alla individuellt och patienten skall
ha inflytande över vården. En strategi bör utformas för hur
man skall klara de kommande årens personalförsörjning
inom vård och omsorg. Behovet kommer att öka och
efterfrågan kommer med tiden att se annorlunda ut.
Vårdutbildningarna bör utökas och fler människor måste
stimuleras till att söka till vårdutbildningarna. Vårdyrken
skall uppvärderas genom bland annat förbättrad arbetsmiljö
och ökat inflytande.
Den psykiatriska vården skall utvecklas och förbättras. Landstingen och
kommunerna skall i samverkan utveckla stödet till barn, ungdomar och vuxna
med psykisk problematik. Landstingens omhändertagande av personer med
neuropsykiatriska tillstånd skall förbättras. Tillgången till läkarmedverkan för
psykiskt funktionshindrade i kommunal verksamhet måste säkras.
Det måste finnas väl fungerande vårdkedjor inom äldrevården. Den
medicinska kompetensen i särskilda boendeformer och i hemsjukvården skall
förbättras. Läkarmedverkan i fråga om allmänmedicin och geriatrik skall
garanteras. Kommunernas stöd till anhöriga bör förstärkas. De anhöriga är en
viktig resurs för hälso- och sjukvården. Vårdens kvalitet i livets slutskede
skall särskilt uppmärksammas. Äldrepolitiken bör inta ett mer individbaserat
förhållningssätt.
Självbestämmande kräver en mångfald av vårdgivare, både privata,
kooperativa, ideella och offentliga vårdgivare. En helhetssyn och samlad
bedömning måste alltid göras med individen i centrum. Fler vårdgivare kan
innebära ökad närhet för patienten och en decentraliserad vårdstruktur. Det
utvecklar metoder och förbättrar effektiviteten inom hälso- och sjukvården,
samtidigt som förnyelse i arbetsformerna inom hälso- och sjukvården kan
underlättas. Erfarenhetsutbyte mellan olika vårdgivare genererar nya idéer
och utvecklar verksamheten.
Regeringen har lagt ett förslag om ett resurstillskott till hälso- och sjukvård
på 1,25 miljarder per år för perioden 2002-2004. Centerpartiet avvisar detta i
dess föreslagna form. Vi tror inte på statlig detaljstyrning eller öronmärkta
pengar. Vi har förtroende för de folkvalda i landsting och regioner.
Centerpartiets alternativ till en regeringspolitik som ökar den statliga
styrningen och medför ökad konjunkturkänslighet är en vårdgaranti som den
som infördes i början av 90-talet. Istället för att påtvinga landstingen statlig
kontroll vill vi ge patienterna möjlighet att själva välja vårdgivare om köerna
blir för långa. Det blir inledningsvis en kostnad om en halv miljard som vi
anvisar i vårt budgetförslag. När köerna är borta kommer det långsiktigt att
bidra till en ökad effektivitet, vilken kommer landstingen tillgodo. Med
Centerpartiets politik kommer dessutom resurserna till kommuner och
landsting att öka när ekonomin växer. Dessutom innebär Centerpartiets
förslag till reformerad inkomstbeskattning att kommunsektorns skattebas
stärks och beroendet av statsbidrag minskar. Kommuner och landsting
kommer därmed att få ett större resurstillskott när ekonomin växer än vad
som är fallet idag.
Kommunal ekonomi
Tillväxt och ökad sysselsättning är avgörande för att den
kommunala ekonomin ska utvecklas positivt. Det är bara den
del av tillväxten som beror på att sysselsättningen, i arbetade
timmar, ökar som skapar ett växande utrymme för
kommunal verksamhet. Då ökar kommunernas
skatteinkomster utan att kostnaderna ökar i motsvarande
grad. Detta förhållande mellan tillväxt, arbetade timmar och
utrymme för kommunala verksamheter är viktigt att ha med
sig i en diskussion om generell arbetstidsförkortning.
De senaste årens tillväxt har i alltför liten grad byggt på den
sysselsättningsökning som behövs för att förbättra den kommunala ekonomin.
Detta förhållande är en viktig förklaring till att förbättringarna i de
kommunala verksamheterna varit små trots att den svenska ekonomin i stort
uppvisat en mycket positiv utveckling de senaste 3-4 åren.
Preliminära siffror visar att sex av tio kommuner klarar minst ett
nollresultat 2000, medan endast ett av tre landsting gör det. Den viktigaste
åtgärd som kan göras för att förbättra den kommunala ekonomin är därför att
öka sysselsättningen. Under avsnitt 4.2.5 - Ett livskraftigt arbetsliv -
redovisar vi närmare de åtgärder vi anser nödvändiga att vidta för att öka
sysselsättningen.
En annan viktig faktor till kommunsektorns ekonomiska problem är
kommunernas beroende av statsbidrag. Ungefär 2/3 av verksamheten
finansieras med egna skattemedel och ytterligare cirka 6 % finansieras med
avgiftsintäkter. Statsbidragen finansierar den återstående fjärdedelen av
verksamheten. När ekonomin växer är det dock bara de kommunala
skatteintäkterna som växer. För att förändra statsbidragen krävs det politiska
beslut. När huvuddelen av kommunernas kostnader växer i takt med
löneökningarna i samhället räcker därmed statsbidragen till allt mindre
verksamhet.
Lösningen är inte att öka statsbidragen och därmed göra kommunerna än
mer beroende av rikspolitiska beslut. Centerpartiet anser det viktigare att göra
kommunerna mindre beroende av statsbidrag genom att stärka kommunernas
egen skattebas. Centerpartiets förslag att slopa grundavdraget och ersätta det
med en statlig skatterabatt bidrar på ett tydligt sätt till att öka
kommunsektorns egenfinansiering. Detta är positivt i och med att kommuner
och landsting blir mer självständiga. De får behålla en större del av sitt
skatteunderlag istället för att förlita sig på att bli kompenserade av
statsbidrag.
En annan intressant effekt av att grundavdraget avskaffas är att detta ger en
större procentuell höjning av skatteunderlaget i låginkomstkommuner än i
höginkomstkommuner, vilket skulle lindra de krav som ställs på den
kommunala skatteutjämningen.
Skatteutjämning och kommunalt självstyre
Vid sidan av att stärka kommunsektorns egenfinansiering är
ett väl fungerande skatteutjämningssystem och en
långtgående kommunal självstyrelse två av de viktigaste
förutsättningarna som behövs för att kunna skapa en god
utveckling för kommunala verksamheter i hela landet.
En viktig förutsättning för tillväxt och livskraft i hela landet är ett
utjämningssystem som, med utgångspunkt i den enskilda människan, skapar
likvärdiga förutsättningar för alla kommuner att bedriva kommunal
verksamhet.
Utjämningen skall omfatta alla kommuner på likvärdiga grunder. Systemet
skall inte kompensera för skillnader i servicenivå, kvalitet, avgiftssättning
och
effektivitet, utan skall baseras på mätbara, och för kommunerna opåverkbara,
faktorer som mäter strukturella kostnadsskillnader. Centerpartiet anser att det
är viktigt att försvara de grundläggande principerna i
skatteutjämningssystemet. Oönskade effekter, exempelvis Pomperipossa, som
följer av systemets nuvarande tekniska konstruktion får inte tillåtas att rubba
grundvalarna för utjämningssystemet. De förändringar som behöver vidtas
skall grundas på vunna erfarenheter och behandlas i en parlamentariskt
sammansatt utvärdering/beredning.
Ett starkt kommunalt självstyre är viktigt framförallt av demokratiska skäl
och för att människor skall ha möjlighet att genom eget engagemang påverka
lokalsamhällets utformning. Det finns emellertid också ekonomiska aspekter
på det lokala och regionala självstyret, inte minst genom att man anpassar
ambitionsnivåer och utformar lösningar efter lokala förhållanden. Genom att
tillåta en mångfald av lösningar i kommuner kan nya sätt att hantera
gemensamma angelägenheter växa fram och människors innovationskraft tas
tillvara.
En viktig del av den kommunala självstyrelsen är att kommunerna själva
skall kunna prioritera i verksamheten efter de behov och förutsättningar som
finns i kommunen. Under senare år har regeringen mer och mer återgått till
detaljreglerande specialdestineringar i statsbidragssystemet. Exempel på detta
är regeringens s k skolsatsning och ersättningen till kommuner som inför
maxtaxa i barnomsorgen.
Regeringen drar sig inte heller för att försöka genomföra
socialdemokratisk politik i alla kommuner genom toppstyrning från
Regeringskansliet. Utifrån regeringens konflikt med stadshuset i Stockholm
bestäms en nationell politik som syftar till att lokalt valda majoriteter runt
om
i landet skall avlövas befogenheter och reduceras till lydiga utförare av en
politik bestämd i Rosenbad. I denna anda har regeringen t.ex. drivit igenom
en stopplag för försäljning av allmännyttans bostäder och förbud mot
akutsjukhus på entreprenad.
Socialdemokratiska ministrar har dessutom gjort oroväckande uttalanden
om att man tänker fortsätta på den inslagna vägen med specialdestinerade
pengar och ingrepp i det lokala självstyret. En sådan politik kommer att
urholka människors tro på den lokala demokratin och slå undan fötterna för
människors engagemang i den lokala politiken. Den kommer dessutom att
medföra att kommuner och landsting får allt svårare att besluta över
prioriteringar och göra insatser där de behövs bäst. Centralstyrningen är
därmed också ett hot mot den ekonomiska utvecklingen i landet.
En familjepolitik för alla
Centerpartiet förordar en förnyad familjepolitik som utgår
från barnens och familjernas behov. Statens uppgift måste
vara att ge ett generellt stöd som underlättar föräldraskapet
och når alla barn.
Centerpartiets familjepolitik vilar på följande fyra
grundpelare:
Valfrihet. Familjepolitiken skall ge stöd för en trygg och bra
uppväxt för alla barn. Det förutsätter att föräldrarna har
möjlighet att ta ansvar för barnens uppväxt både när det
gäller barnomsorg och skola.
Mångfald. Verklig valfrihet förutsätter mångfald. Det är
viktigt att det finns olika former av barnomsorg. Den
moderna barnomsorgen skall ge utrymme för ny pedagogisk
utveckling och olika former av tjänster anpassade efter den
enskilda familjens behov.
Omfatta alla barn. Det offentliga stödet till barnomsorgen
skall nå alla barn. Åtgärderna skall tillsammans flytta
makten över barnomsorgen från kommunpolitiken till
föräldrarna. Familjen skall fritt kunna välja mellan att anlita
barnomsorg i kommunal regi och annan barnomsorg.
Ökad jämställdhet förutsätter flexibla lösningar. Både
kvinnor och män skall ha möjlighet att förena yrkesliv med
familjeliv. Förutsättningarna är olika och familjer har olika
önskemål om lösningar för barnens omsorg. Föräldrarna
måste själva få större möjlighet att påverka avvägningen
mellan yrkesliv och familjeliv. I en tid när det är svårt att
kombinera ansvar för barn med ett aktivt yrkesliv behövs
inte mer av de gamla lösningarna utan nya möjligheter för
familjen att själva välja barnomsorgslösningar.
Centerpartiet föreslår:
- Införande av ett barnomsorgskonto med till en början 40 000 kronor per
barn och år som kan användas under förskoleperioden. Det omfattar alla
barn och ger föräldrarna möjlighet att välja barnomsorgsform, minska sin
arbetstid eller stanna hemma en del av barnens uppväxt.
- Avdragsrätt för styrkta barnomsorgskostnader om maximalt 50 000 kronor.
Kostnaderna skall vara avdragsgilla i den kommunala beskattningen.
Kommunerna ersätts för uteblivna skatteinkomster.
- Etableringsfrihet för ny barnomsorg, vilket garanterar mångfald.
Centerpartiet stöder den allmänna förskolan för fyra- och
femåringar och rätten till förskoleverksamhet för barn till
arbetslösa och föräldralediga. Vi stöder också regeringens
förslag om att ge alla asylsökande barn rätt till förskola,
skolbarnsomsorg och övrig utbildning precis som andra barn
i Sverige. Däremot är vi kritiska till att regeringen inte ger
kommunerna full ekonomisk täckning för de kostnader som
kommunerna får till följd av förslaget. Centerpartiet
kompenserar kommunerna för de ökade kostnaderna i
enlighet med finansieringsprincipen.
Centerpartiet anser att garantinivån i föräldrapenningen bör höjas. För att
få en inkomstbaserad föräldrapenning under hela föräldraledighetsperioden
krävs att man varit försäkrad för en sjukpenning i minst 240 dagar i följd.
Systemets konstruktion bidrar till den sociala klyvningen, i och med att den
som exempelvis just avslutat sin högskoleutbildning inte får mer än 60 kronor
per dag i föräldrapenning. Med dagens förvärvsmönster, där många t.ex.
väljer att starta ett eget företag, har tillfälliga anställningar eller
projektanställningar, leder det stelbenta regelverket till stor osäkerhet för
många föräldrar. Regeringen har uppenbarligen börjat inse detta och föreslår
att garantinivån i föräldraförsäkringen i ett första steg höjs till 120 kronor
per
dag. Centerpartiet anser att den höjningen är senkommen och alltför liten,
garantinivån i föräldrapenningen bör höjas till 200 kronor per dag redan från
2002.
Rättstrygghet - en trygghet för alla
För att kunna uppleva livskvalitet krävs det att individen
känner trygghet. För att alla skall kunna känna trygghet
krävs att vi minskar brottsligheten och ökar det
brottsförebyggande arbetet. Här har den enskilde såväl som
staten ett stort ansvar. Ett decentraliserat samhälle erbjuder
särskilt gynnsamma förutsättningar för detta. Det är i
familjen som barnen får sina grundläggande normer och
värderingar. Barnens rätt att växa upp under trygga
förhållanden är därför av stor betydelse. Diskussionen om
familjens ansvar för de värderingar man förmedlar till
barnen måste förenas med en samhällelig dialog om normer
och värderingar. Det är i denna dialog det
brottsförebyggande arbetet måste ta sin utgångspunkt.
Vålds- och brottsutvecklingen kan enligt Centerpartiet inte enbart
förhindras genom ingripanden och reaktioner på redan begångna brott, och
därför måste det brottsförebyggande arbetet förstärkas. Det civila samhället -
och särskilt det ideella föreningslivet - spelar en viktig roll i det
brottsförebyggande arbetet, eftersom det präglas av ett starkt personligt
ansvarstagande och en frihet kombinerad med ett ansvarstagande för det
gemensamma.
Centerpartiet anser att det behövs fler poliser. Framförallt behövs det fler
närpoliser som skall vara ute och synas så mycket som möjligt i samhället.
Det skall finnas poliser i tjänst dygnet runt i alla kommuner. Men
polisväsendet behöver även ett tydligare och mer effektivt ledarskap. När det
gäller domstolsväsendet måste det kunna avgöra mål och ärenden rättssäkert
och snabbt. Det förutsätter att de nära tingsrätterna bevaras. Genom ett väl
utbyggt nät av tingsrätter kan man undvika att handläggningstiderna blir
längre, dessutom undviks onödiga resor och andra dröjsmål.
Inom kriminalvården måste den viktigaste uppgiften vara att se till att
internerna inte återfaller i brott utan ges förutsättningar att skapa sig ett
laglydigt liv efter frigivningen. Arbete, utbildning, arbetsträning och social
färdighetsträning skall därför erbjudas de intagna. Att behandlingsinstanserna
för psykiskt sjuka, sexualförbrytare och drogmissbrukare upprätthålls på en
hög nivå är viktigt. Det är nödvändigt att utöka antalet platser i häkten och
anstalter.
Offentliga sektorns
utgifter
Finansiella mål
Statens utgiftstak
Centerpartiet har sedan tidigare lagt fast budgettak för 2002
och 2003 i sitt budgetalternativ. I föreliggande motion gör vi
en teknisk justering av utgiftstaken för 2002 och 2003, som
en följd av det inkomstskatteförslag som presenteras i
budgeten. Utgiftstaket för 2002 justeras upp med 22
miljarder kronor och utgiftstaket för 2003 justeras ned med 5
miljarder i jämförelse med de utgiftstak Centerpartiet
tidigare lagt fast. Centerpartiet föreslår att utgiftstaken för
statens utgifter fastställs till 821 miljarder år 2002, 810
miljarder år 2003 och 830 miljarder 2004. Utgiftstaket för
2002 är 7 miljarder högre än det tak regeringen föreslår,
medan utgiftstaken för 2003 och 2004 är 34 respektive 47
miljarder lägre än de tak regeringen föreslår.
Offentliga utgifter
Den offentliga sektorns utgifter beräknas i Centerpartiets
budgetalternativ till 1 137 miljarder kronor 2002, 1 187
miljarder 2003 och 1 225 miljarder 2004. Den offentliga
sektorns utgifter beräknas i Centerpartiets budget vara 17, 24
respektive 35 miljarder lägre än regeringens beräknade
offentliga utgifter.
Tabell Utgiftstak för offentlig sektor
Tabell 6: (Miljarder kronor 2002 2003 2004 )
Överskottsmål och budgetsaldo
De senaste åren har statsskulden minskat snabbt, i såväl
reala som relativa termer. Det är inte minst en följd av den
budgetsanering Centerpartiet medverkat till under 1990-
talet. Den amortering på statsskulden som gjorts under
senare år har i stor utsträckning skett genom inkomster av
engångskaraktär, som försäljningar och överföringar, och
endast till en liten del genom överskott i verksamheten.
Trots amorteringarna kommer ränteutgifterna de kommande
åren att vara 60, 54 respektive 57 miljarder för åren 2002,
2003 och 2004 enligt regeringens budgetförslag. Vidare
kommer statsskulden att öka i reala termer samtliga tre år
även om den sjunker som andel av BNP. Som framgår av
diagrammet förefaller regeringens strategi vara att stabilisera
statsskuldens andel av BNP snarare än att fortsätta
amorteringen. År 2004 innebär detta också att
statsskuldsräntornas andel av statens utgifter kommer att öka
något (från ca 6,4 till 6,5 % av utgiftstaket).
Centerpartiet eftersträvar en fortsatt amortering av statsskulden, vilket gör
att
den kommer att sjunka avsevärt snabbare som andel av BNP än med
regeringens politik. Därmed kommer också utrymme att frigöras som kan
användas antingen för offentliga utgifter eller för sänkta skatter. En snabb
fortsatt amortering av statsskulden är också viktig för att hantera kommande
utgiftsökningar i samband med att befolkningen åldras. Centerpartiet vill
förebygga en utveckling där pensionsutbetalningarna innebär en mycket
snabbt ökad offentlig bruttoskuld, så som regeringen beskriver den i bilaga 1
till finansplanen (s. 74).
Riksdagen har satt som mål att de offentliga finanserna på lång sikt ska
uppvisa ett överskott på i genomsnitt 2 % av BNP över en konjunkturcykel.
Riksdagen har tidigare beslutat att sätta överskottsmålen för 2002 och 2003
till 2,0 % av BNP. I vårbudgeten föreslår regeringen att målet för den
offentliga sektorns sparande för 2004 sätts till 2,0 % av BNP. Mot bakgrund
av de stora osäkerheter som finns i de prognoser budgeten bygger på anser
även Centerpartiet att överskottsmålet för den offentliga sektorns sparande
bör sättas till 2,0 % av BNP under åren 2002 till 2004. Centerpartiets
budgetförslag innebär dock markant lägre utgifter än regeringens budget.
Denna stramhet i utgifterna använder vi dels för att sänka skatter, dels för att
amortera på statsskulden.
Tillsammans med de amorteringar vi gör på statsskulden med inkomster
från försäljningar av statlig egendom uppgår amorteringen på statsskulden i
Centerpartiets budgetalternativ till 59 miljarder 2002 och till 55,8 respektive
51,5 miljarder för 2003 och 2004. Regeringens budget bygger på att
statsskulden ökar med 8,4 miljarder 2002 samt med 6,9 respektive 19,4
miljarder för 2003 och 2004.
Tabell 7: (Statsbudgetens saldo och
statsskulden med Centerpartiets budget-
alternativ )
Preliminär fördelning av utgifterna på
utgiftsområden 2002-2004
Tabell 8: (2002 2003 2004 )
Utgiftsområden
UO 1 Rikets styrelse
Tabell 9: (2002 2003 2004 )
Centerpartiet avslår 770 miljoner kronor av de anslagna
medlen under Regeringskansliet för år 2002.
Sammanslagning av departement borde ge minskade
kostnader genom effektiviseringar under den kommande
perioden. Det är även nödvändigt och fullt genomförbart
med allmänna besparingar inom Regeringskansliet.
Centerpartiet anser i motsats till regeringen att
Regeringskansliet är för stort snarare än för litet. För de
kommande åren är det därför berättigat att minska föreslagna
budgetbelopp med 770, 776 respektive 776 miljoner kronor
för vart och ett av åren. Efter Sveriges ordförandetid i EU
kommer kostnaderna inom utgiftsområdet dessutom att
minska kraftigt. Detta bör tas med i beräkningarna.
Centerpartiet föreslår således att 4 624 miljoner kronor
avsätts till UO 1 år 2002, dvs. att ramen för utgiftsområde 1
minskas med 770 miljoner år 2002. För år 2003 bör
anslaget uppgå till 4 579 miljoner kronor (- 776 miljoner
kronor) och för år 2004 till 4 876 miljoner kronor (- 770
miljoner kronor).
UO 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning
Tabell 10: (2002 2003 2004 )
Centerpartiet föreslår besparingar inom myndigheters
administration med 100 miljoner kronor per år inom
treårsperioden.
Centerpartiet föreslår således att 1 267 miljoner kronor
avsätts till UO 2 år 2002, dvs. att ramen för utgiftsområde 2
minskas med 100 miljoner år 2002. För år 2003 bör
anslaget uppgå till 1 228 miljoner kronor (- 100 miljoner
kronor) och för år 2004 till 1 233 miljoner kronor (- 100
miljoner kronor).
UO 3 Skatteförvaltning och uppbörd
Tabell 11: (2002 2003 2004 )
Centerpartiet har i tidigare budgetalternativ ökat anslagen till
tullverksamheten. Vi är därför tacksamma för att även
regeringen nu inser att tullen behöver ökade resurser, bland
annat som en följd av Öresundsbrons öppnande. Även
regeringens satsning på att öka skattekontrollen är
berättigad.
Centerpartiet gör samma bedömning av anslagsbehovet som
regeringen för UO 3.
UO 4 Rättsväsendet
Tabell 12: (2002 2003 2004 )
Centerpartiet föreslår att ytterligare 1 240 miljoner kronor
utöver regeringens förslag satsas för att säkerställa att det
finns poliser i tjänst dygnet runt i alla kommuner.
Framförallt behövs det fler närpoliser som ska vara ute och
synas så mycket som möjligt i samhället. Centerpartiets
förslag innebära likaledes fler civilanställningar inom
polisen.
Centerpartiet föreslår även ökade resurser till kriminalvården för att
möjliggöra att internerna inte återfaller i brott utan ges förutsättningar att
skapa sig ett laglydigt liv efter frigivningen. Arbete, utbildning,
arbetsträning
och social färdighetsträning måste därför erbjudas de intagna i större
utsträckning. Det är även nödvändigt med ett utökat antal platser i häkten och
anstalter.
Centerpartiet föreslår således att 25 225 miljoner kronor
avsätts till UO 4 år 2002, dvs. att ramen för utgiftsområde 4
tillförs 320 miljoner år 2002. För år 2003 bör anslaget
uppgå till 26 004 miljoner kronor (+ 510 miljoner kronor)
och för år 2004 till 27 030 miljoner kronor (+ 410 miljoner
kronor).
UO 5 Utrikesförvaltning och internationell samverkan
Tabell 13: (2002 2003 2004 )
Centerpartiet har vid upprepade tillfällen pekat på
möjligheterna att effektivisera inom utrikesförvaltningen.
Inte minst är det angeläget att utvärdera och följa upp vilka
åtgärder som vidtagits för att förbättra samordningen av det
svenska deltagandet i mellanstatliga organisationer.
Centerpartiet gör den bedömningen att det inom ramen borde vara möjligt
att genom omprioriteringar finansiera de utlandsmyndigheter som regeringen
föreslår ska läggas ned. Upprättande och nedläggning av utlandsmyndigheter
innebär starka signaler till omvärlden samt påverkar förutsättningarna att
bedriva en utrikespolitik med progressiv inriktning.
Centerpartiet gör samma bedömning av anslagsbehovet som
regeringen för UO 5.
UO 6 Totalförsvar
Tabell 14: (2002 2003 2004 )
Totalförsvaret ominriktas genom riksdagens beslut mot ett
insatsförsvar med anledning av proposition 1999/2000:30
Det nya försvaret. Utformningen och omfattningen av detta
beslut har Centerpartiet aktivt medverkat till. De
grundläggande förbättringarna av det säkerhetspolitiska läget
gör det möjligt att efter en omställningsperiod minska
försvarsutgifterna och samtidigt upprätthålla en god
försvarsförmåga.
Sverige måste genom säkerhetspolitiken värna de grundläggande
förutsättningar och nationella värden som är avgörande för samhällets
fortlevnad. Vi måste kunna förebygga och hantera situationer som utan att
direkt hota Sveriges fred och självständighet ändå skulle kunna innebära
snabba och allvarliga försämringar av samhällets normala funktioner. Detta
ställer krav på en mer utvecklad struktur för samordning och gemensam
hantering av tvärsektoriella hot liksom en ökad effektivitet och rationalitet i
utnyttjandet av samhällets resurser.
Den tekniska infrastrukturen, som elförsörjning, telekommunikation och
IT-system, spelar en allt viktigare roll för att samhällets vitala funktioner
ska
kunna upprätthållas. De senaste årens informationsteknologiska utveckling
har inneburit att även mindre intressegrupper, kriminella grupper, terrorister
och ekonomiskt svagare stater får allt större möjligheter att påverka, oavsett
var i världen dessa befinner sig. Med utgångspunkt i bl a Försvarsberedningen
och Sårbarhets- och säkerhetsutredningen samt andra utredningars förslag kan
dessa förändrade krav ges ökad uppmärkamhet framöver.
Centerpartiet gör samma bedömning av anslagsbehovet som
regeringen för UO 6.
UO 7 Internationellt bistånd
Tabell 15: (2002 2003 2004 )
Centerpartiet välkomnar den ökning av biståndet som sker
framför allt under år 2004. När biståndet nu äntligen ökar är
det viktigt att det uppfyller uppsatta mål och kommer de
behövande till del. Det ligger därför en fara i att som
regeringen hålla igen på biståndsramen 2002 och 2003 för
att sedan öka den kraftigt 2004. Det skapar en ryckighet i
biståndsverksamheten som därför riskerar att inte nå
uppsatta mål. Centerpartiet anser att biståndsmålet på 1 % av
BNI ska återupprättas i en jämnare takt än vad som nu sker.
Centerpartiet föreslår en ökning av biståndsramen med 950
miljoner år 2002, till 0,78 % av BNI, och med 225 miljoner
år 2003, till 0,82 % av BNI. Biståndsramen för 2004 föreslås
ligga på 0,86 % av BNI, vilket är samma nivå som
regeringen föreslår.
Centerpartiet arbetar för internationell solidaritet som leder till global
utjämning av ekonomiska klyftor, hållbar utveckling och demokratisering.
Genom bistånd kan människors självbestämmande stärkas och möjligheterna
att delta i utvecklingsprocesser och demokratisk uppbyggnad öka. Med tanke
på detta är det därför av stor betydelse att ökningen sker i en jämn takt.
Centerpartiet föreslår således att 16 325 miljoner avsätts till
UO 7 år 2002, dvs. 950 miljoner kronor utöver regeringens
förslag. För år 2003 bör anslaget uppgå till 18 262 miljoner
kronor (+ 225 miljoner kronor). För år 2004 gör
Centerpartiet samma bedömning av anslagsbehovet som
regeringen för UO 7.
UO 8 Invandrare och flyktingar
Tabell 16: (2002 2003 2004 )
Sverige ska ha en öppen och generös flyktingpolitik.
Flyktingmottagandet måste moderniseras och effektiviseras;
fortfarande är väntetiderna för långa. Det är uppenbart att det
finns utrymme att göra besparingar i Migrationsverkets
administration. Mottagandet av asylsökande måste
effektiviseras, förkortade handläggningstider och ökade
möjligheter för flyktingar att delta i arbete kan ge en
besparing om 100 miljoner kronor. Kortare
handläggningstider och ökade insatser för att få människor i
arbete leder till minskade kommunersättningar med 50
miljoner kronor. Asylprocessen måste förbättras och
rättssäkerheten öka. Utlänningsnämnden bör avvecklas och
asylärendena överföras till förvaltningsdomstolarna.
Centerpartiet föreslår således att 4 377 miljoner kronor
avsätts till UO 8 år 2002, dvs. att ramen minskas med 450
miljoner kronor år 2002. För år 2003 bör ramen uppgå till
4 285 miljoner kronor (- 565 miljoner kronor) och för år
2004 till 3 995 miljoner kronor (- 335 miljoner kronor).
UO 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg
Tabell 17: (2002 2003 2004 )
Centerpartiet föreslår ett system med hemservicecheckar för
pensionärshushållen. Genom detta system kan vi tillgodose
pensionärernas behov av daglig service samtidigt som vi
stimulerar den privata tjänstesektorn. Systemet bygger på att
det skall omfatta alla pensionärshushåll och att det skall
gälla för alla normalt förekommande tjänster i hemmet. Det
som förekommer inom den behovsprövade hemtjänsten skall
däremot inte omfattas och systemet skall inte tränga undan
det huvudansvar som kommunerna har.
Bilstödet för handikappade behöver förbättras. Vi avsätter därför 50
miljoner kronor för 2002.
Centerpartiet vill satsa på ett nationellt hälsonät som knyter samman alla
vårdcentraler, äldreboenden, stora och små sjukhus och privatkliniker vilket
gör det möjligt för de verksamma inom hälso- och sjukvården att
kommunicera med varandra för konsultation och utbildning. Till detta
avsätter vi 50 miljoner kronor.
Centerpartiet anser därutöver att det finns utrymme att göra besparingar
inom myndigheters administration.
Centerpartiet föreslår således att 32 038 miljoner kronor
avsätts till UO 9 år 2002, dvs. att ramen ökas med 245
miljoner kronor år 2002. För år 2003 bör anslaget uppgå
till 34 510 miljoner kronor (+ 225 miljoner kronor) och för
år 2004 till 36 132 miljoner kronor (+ 225miljoner kronor).
UO 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp
Tabell 18: (2002 2003 2004 )
Centerpartiet föreslår en rad åtgärder för att människor skall
kunna komma tillbaka till arbetslivet efter en längre tids
sjukskrivning. De satsningar som påverkar utgiftsområde 10
är förlängt arbetsgivarinträde inom offentlig sektor. Det
leder till sänkta kostnader för sjukpenning med drygt 3 600
miljoner kronor.
Vi föreslår en övergång från passivt stöd till aktiva åtgärder. Vi överför
därför 3 300 miljoner kronor från sjukförsäkringen till
rehabiliteringsersättning och rehabiliteringsstöd. Den finansiella
samordningen bör påskyndas och utökas. Samordningen skall ske med
utgångspunkt i de lokala förutsättningarna så att de olika organisationernas
specifika erfarenheter tas tillvara.
Vi föreslår att Rehabutredningens förslag genomförs. Till det anslår vi
2 600, 2 700 respektive 2 900 miljoner kronor per år för
rehabiliteringsutredningar med mera.
Enligt Rehabutredningen leder dessa satsningar på aktiva åtgärder istället
för passivt stöd till minskade sjukpenningskostnader med 2 500 miljoner
kronor för 2002, 4 500 miljoner kronor för år 2003 och 6 500 miljoner kronor
för år 2004.
Utöver detta föreslår vi en förändrad beräkning på den
sjukpenninggrundande inkomsten så att den baseras på en historisk inkomst.
Åtgärderna beräknas ge en bruttobesparing på 1 670 miljoner kronor för år
2002.
Vi föreslår även en besparing inom Riksförsäkringsverkets administration
med 70 miljoner kronor per år under treårsperioden.
Centerpartiet föreslår således att 104 971 miljoner kronor avsätts till UO
10 år 2002, dvs. att ramen för utgiftsområdet minskar med 5 740 miljoner
kronor år 2002. För år 2003 bör anslaget uppgå till 109 668 miljoner kronor
(- 8 070 miljoner kronor) och för år 2004 till 110 921 miljoner kronor
(- 9 900 miljoner kronor).
UO 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom
Tabell 19: (2002 2003 2004 )
Var och en måste mötas utifrån sina egna förutsättningar och
sin egen vilja. Pensionärernas livsvillkor och behov varierar,
och därför kan vi inte betrakta pensionärskollektivet som en
homogen samhällsgrupp. Tillsammans är inte pensionärerna
en grupp individer som enbart är i behov av vård och
omsorg, utan i högsta grad människor som tillför mycket till
samhällets utveckling och vilkas livserfarenhet är en stor
resurs. Vägledande begrepp för äldrepolitiken bör vara
delaktighet, självförverkligande, oberoende, trygghet och
värdighet.
Regeringen föreslår att ersättningsnivån i bostadstillägget höjs.
Centerpartiet avvisar denna höjning och föreslår istället att bostadstillägget
ska ersätta boendekostnader upp till 4 000 kronor med 80 % av kostnaden.
Centerpartiet anser att det är mer prioriterat med en generell höjning av
pensionstillskottet eftersom det kommer fler låginkomstpensionärer till del.
Centerpartiet föreslår därför att pensionstillskottet för 2002 höjs med 6 000
kronor. När det nya pensionssystemet träder i kraft 2003, med bland annat en
höjd men beskattad grundpension, föreslår vi att grundpensionen höjs med
ytterligare 3 000 kronor. Tillsammans med Centerpartiets förslag till sänkta
inkomstskatter, som innebär ytterligare 300-500 kronor i månaden netto för
den som uppbär pension, kommer pensionärernas ekonomiska situation att
förbättras betydligt.
Centerpartiet föreslår således att 34 031 miljoner kronor
avsätts till UO 11 år 2002, dvs. att ramen för utgiftsområdet
ökar med 790 miljoner kronor år 2002. För år 2003 bör
anslaget uppgå till 51 995 miljoner kronor (+ 380 miljoner
kronor) och för år 2004 till 51 581 miljoner kronor (+ 380
miljoner kronor).
UO 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn
Tabell 20: (2002 2003 2004 )
Centerpartiet vill förnya familjepolitiken så att den utgår
från barnens och familjernas behov. Staten skall inte agera
med pekpinnar utan ge ett generellt stöd som underlättar
föräldraskapet. Det offentliga stödet skall nå alla barn och
makten över barnomsorgen skall flyttas över från staten och
kommunpolitiken till föräldrarna. Föräldrarna skall ha
möjlighet att ta ansvar för barnens uppväxt både när det
gäller barnomsorg och skola. Självbestämmande och
valfrihet förutsätter mångfald: Det är viktigt att det finns
olika former av barnomsorg att välja mellan.
Centerpartiet föreslår att grundnivån i föräldrapenningen höjs från 60
kronor till 200 kronor per dag under de första 360 dagarna. Därefter skall
föräldrarna ha rätt till ledighet och kan då täcka sitt inkomstbortfall med det
barnkonto som Centerpartiet vill införa. Vi föreslår även en förändring så att
den sjukpenninggrundande inkomsten grundas på historisk inkomst, vilket
leder till en minskning av utgifterna med 710 miljoner kronor år 2002. Vi
avvisar regeringens förslag till extra månad i föräldraförsäkringen.
Centerpartiet vill införa ett barnomsorgskonto i kombination med
avdragsrätt för styrkta barnomsorgskostnader. Föräldrarna kan använda
pengarna för att minska sin arbetstid, delta i förskolans aktiviteter, köpa
omsorgstjänster eller använda dem för konsumtion. Centerpartiet har
tillsammans med oppositionspartierna enats om ett gemensamt alternativ till
regeringens så kallade maxtaxa. Förslaget omfattar alla barn, ger valfrihet och
är mer rättvist. Det gemensamma alternativet till maxtaxan tar sin
utgångspunkt i barnens och föräldrarnas behov. Familjerna skall få lika
möjligheter, men lösningarna behöver inte vara likadana. Barnomsorgskontot
motsvarar ca 3,5 miljarder kronor för år 2002.
Centerpartiet föreslår således att 51 165 miljoner kronor
avsätts till UO 12 år 2002, dvs. att ramen ökas med 1 520
miljoner kronor år 2002. För år 2003 bör anslaget uppgå
till 53 029 miljoner kronor (+ 1 410 miljoner kronor) och
för år 2004 till 53 829 miljoner kronor (+ 1 300 miljoner
kronor).
UO 13 Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet
Tabell 21: (2002 2003 2004 )
Centerpartiet anser att försörjningsstöden vid arbetslöshet
bör samordnas under UO 13. Detta ger en klarare och mer
överskådlig bild över arbetslöshetens kostnader samtidigt
som ökade samordningsvinster kan göras och en större
rättvisa uppnås. Arbetslöshetsförsäkringen är en
omställningsförsäkring, varför det är viktigt att åtgärder vid
arbetslöshet sätts in från första dagen. Den första
grundläggande åtgärden bör vara att den arbetslöse skall
erhålla en gymnasiekompetens innan ytterligare åtgärder
sätts in. Dessa åtgärder bör vara högkvalitativa
yrkesutbildningar som ökar möjligheten för den arbetslöse
att få ett jobb. Golvet i a-kassan höjs från 240 kronor till 270
kronor, och motsvarande höjning görs i aktivitetsstödet, från
143 kronor till 173 kronor. Taket i a-kassa bibehålls på en
nivå av maximalt 580 kronor. Kostnader för administration,
köp av arbetsmarknadspolitiska åtgärder och förvaltning förs
över till UO 14 Arbetsliv.
Centerpartiet föreslår således att 29 510 miljoner kronor
avsätts till UO 13 år 2002, dvs. 29 689 miljoner kronor
mindre än regeringens förslag. För år 2003 bör anslaget
uppgå till 26 575 miljoner kronor (- 33 384 miljoner kronor)
och för år 2004 till 26 075 miljoner kronor (- 33 518
miljoner kronor).
UO 14 Arbetsliv
Tabell 22: (2002 2003 2004 )
Inom utgiftsområdet samlas kostnader som berör arbetsliv,
kostnader för köp av arbetsmarknadspolitiska åtgärder,
administration och förvaltning. På detta sätt visas
kostnaderna för de åtgärder och den administration som
arbetslöshet medför på ett tydligare sätt. Centerpartiet har
inte för avsikt att genomföra de av regeringen aviserade
personalförstärkningarna inom Arbetsmarknadsverket.
Centerpartiet föreslår således att 29 880 miljoner kronor
avsätts till UO 14 år 2002, dvs. 21 424 miljoner kronor
utöver regeringens förslag. För år 2003 bör anslaget uppgå
till 30 622 miljoner kronor (+ 22 197 miljoner kronor) och
för år 2004 till 30 600 miljoner kronor (+ 22 155 miljoner
kronor).
UO 15 Studiestöd
Tabell 23: (2002 2003 2004 )
För att kunna locka fler människor till den högre
utbildningen, särskilt från studieovana miljöer, krävs det att
studenters villkor förbättras. Den sociala snedrekryteringen
måste brytas. Regeringens studiemedelsreform kommer bara
halvvägs genom att visserligen strama upp återbetalningen
men utan att åtgärda skuldbördan. Centerpartiet föreslår
istället ett system som minskar skuldbördan, är
lättöverskådligt och med tydliga subventioner. Centerpartiet
har i en motion till riksdagen presenterat sitt förslag till
system där bidrag och lån utgör 50 % vardera av
totalbeloppet. Finansiering sker bl a genom att nya resurser
tillförs utgiftsområdet: 2 000 miljoner kronor år 2002, 2 000
miljoner kronor år 2003 samt 2 000 miljoner kronor år 2004.
En besparing sker på anslaget för studiebidraget. Anslaget minskas med
300 miljoner kronor år 2003 samt 300 miljoner kronor år 2004.
Från utgiftsområdet överförs 2 384 miljoner kronor år 2002, 1 463
miljoner kronor år 2003 samt 1 463 miljoner kronor år 2004 till UO 13
Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet.
Centerpartiet föreslår således att 22 109 miljoner kronor
avsätts till OU 15 år 2002, dvs. att ramen minskas med 384
miljoner kronor. För år 2003 bör anslaget uppgå till 23 624
miljoner kronor (+ 237 miljoner kronor) och för år 2003 till
24 329 miljoner kronor (+ 237 miljoner kronor).
UO 16 Utbildning och universitetsforskning
Tabell 24: (2002 2003 2004 )
Centerpartiet vill genomföra en särskild skolsatsning
innefattande program för läs- och skrivutveckling samt
matematik, ett kvalitetsinstitut och utbildningsinsatser
riktade mot skolledare och skolpolitiker. Centerpartiet har
avsatt, utöver ramen, 600 miljoner kronor för år 2002, 600
miljoner kronor för 2003 samt 600 miljoner kronor för 2004.
I dag finns det ett stort behov av kvalificerad yrkesutbildning på
eftergymnasial nivå.
Mycket pekar på att det inom de flesta branscher är av stor vikt att
medarbetare vidareutbildar sig och skaffar sig en yrkesinriktad utbildning
ovanpå gymnasieutbildningen.
Den kvalificerade yrkesutbildningen har alltså visat sig fylla ett stort
behov, något som har framkommit under försöksperioden. Centerpartiet vill
därför öka antalet platser för den kvalificerade yrkesutbildningen för att
tillgodose näringslivets efterfrågan på utbildad arbetskraft. Vid en ökning av
antalet utbildningsplatser vill vi understryka vikten av att en hög kvalitet på
utbildningarna bibehålls. Centerpartiet tillför utgiftsområdet, utöver ramen, 45
miljoner kronor för år 2002, 45 miljoner kronor för år 2003 samt 45 miljoner
kronor för år 2004 vilket motsvarar 500 platser per år.
Centerpartiet överför medel för regeringens skolsatsning från UO 16 till
UO 25 allmänna bidrag till kommunerna. Detta innebär att UO 16 minskas
med 1 500 miljoner kronor år 2002, 2 500 miljoner kronor år 2003 samt 3 500
miljoner kronor år 2004.
Centerpartiet avvisar förslaget om maxtaxa och förordar istället ett
förstärkt barnomsorgskonto, vilket ökar barnfamiljernas valfrihet. Från
utgiftsområdet överförs regeringens förslag om maxtaxa från UO 16 till UO
12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn. Detta innebär att UO 16
minskas med 3 900 miljoner kronor år 2002, 3 900 miljoner kronor år 2003
samt 3 900 miljoner kronor år 2004.
Centerpartiet föreslår således att 36 984 miljoner kronor
avsätts till OU 16 år 2002, dvs. att ramen minskas med 4
755 miljoner kronor. För år 2003 bör anslaget uppgå till 37
215 miljoner kronor (- 5 755 miljoner kronor) och för år
2004 till 37 988 miljoner kronor (- 6 755 miljoner kronor).
UO 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
Tabell 25: (2002 2003 2004 )
Centerpartiet vill genomföra en särskild satsning på ung
kultur. Detta för att öka utrymmet för ungdomars eget
skapande och för att ta till vara idéer, engagemang och den
kraft som finns i ung kultur. Det har visat sig att de
kommunala kultur- och fritidsbudgetarna många gånger till
stor del är uppbundna i fasta anläggningar och institutioner
eller i projekt som beslutats redan när budgeten tas.
Förutsättningarna för att ta till vara nya idéer är därmed
dåliga. Istället presenterar vuxna ofta färdiga projekt för
ungdomar. Syftet och formen på projektet är redan klart, det
enda som saknas är ungdomarna. Många projekt som styrs
av vuxna reducerar ungdomskulturen till att vara endast en
förebyggande insats mot ungdomars problem. Ungdomar
måste enligt Centerpartiet ges möjlighet att framträda med
sina egna budskap och själva få bestämma.
Centerpartiet anser att Ungdomsstyrelsen, utöver regeringens anslag, bör
tillföras extra resurser som skall gå till en särskild satsning på ung kultur.
Pengarna skall användas till ungdomars egna projekt, för unga, av unga, med
unga. Även de som inte tillhör någon förening bör få ta del av dessa pengar.
Centerpartiet har avsatt 65 miljoner kronor för år 2002, 65 miljoner kronor för
2003 samt 65 miljoner kronor för år 2004 till denna satsning.
Centerpartiet vill genomföra en särskild satsning med ett KUL-bidrag med
syfte att utveckla kultur- och föreningslivet, vilket vi beskrivit tidigare i
motionen. Centerpartiet har avsatt, utöver ramen, 100 miljoner kronor år
2002, 290 miljoner kronor år 2003 samt 290 miljoner kronor år 2004.
Anslaget går till Ungdomsstyrelsen för att sedan, efter ansökan, fördelas
mellan de kommunala ungdomsråden eller motsvarande.
Centerpartiet föreslår således att 8 161 miljoner kronor
avsätts till OU 17 år 2002, dvs. att ramen ökas med 100
miljoner kronor. För år 2003 bör anslaget uppgå till 8 457
miljoner kronor (+ 290 miljoner kronor) och för år 2004 till
8 643 miljoner kronor (+ 290 miljoner kronor).
UO 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och
byggnad
Tabell 26: (2002 2003 2004 )
En god bostad är en del av välfärden. Tillgången på bostäder
i storstäder och högskoleorter är mycket mindre än
efterfrågan. Det är därför angeläget att skapa förutsättningar
för att det byggs nya bostäder, framförallt hyresrätter.
Centerpartiet vill skapa bättre förutsättningar för boende och
nybyggnation genom att sänka fastighetsskatten och ta bort
den så kallade uttagsskatt som fastighetsförvaltare betalar för
sin egen arbetskraft. Tillsammans med åtgärder som främjar
konkurrensen på byggmarknaden och därmed sänker
byggkostnaderna ger detta bättre effekt än regeringens
tidsbegränsade investeringsbidrag, som därför avvisas.
Centerpartiet föreslår att garantibeloppet i föräldraförsäkringen höjs från
60 till 200 kronor per dag. Höjningen innebär en ekonomisk förbättring för
många barnfamiljer som idag har bostadsbidrag. Vi föreslår också
skattesänkningar för låg- och medelinkomsttagare. Sammantaget innebär
dessa förslag en ökad inkomst för bland andra barnfamiljer. Vi beräknar att
behovet av bostadsbidrag därmed minskar med 500 miljoner kronor 2002
samt med 700 miljoner kronor för 2003 och 2004.
Centerpartiet anser att de miljömässiga och arbetsmarknadsmässiga
resultaten av de lokala investeringsprogrammen är alltför små i förhållande
till de stora pengar som anslås. Detta har bekräftats bland annat i en
granskning av Riksdagens revisorer. Ingågna avtal ska fullföljas, men de
återstående pengarna bör användas på ett för miljö och sysselsättning mer
kostnadseffektivt sätt. Vi minskar därför ramen för lokala
investeringsprogram med 1 000 miljoner 2002 samt med 800 miljoner 2003.
Regeringens anslag till klimatpolitiska investeringsprogram från 2004 förs
över till UO 20.
Centerpartiet föreslår således att 8 692 miljoner kronor
avsätts till UO 18 år 2002, dvs. att ramen minskas med
1 600 miljoner kronor. För år 2003 bör anslaget uppgå till 8
273 miljoner kronor (- 2 100 miljoner kronor) och för år
2004 till 8 303 miljoner kronor (- 1 700 miljoner kronor).
UO 19 Regional utveckling och utjämning
Tabell 27: (2002 2003 2004 )
Centerpartiet anser att den tidigare satsning som regeringen
avsatt medel till för IT-infrastruktur bör finansieras på annat
sätt. De medel som regeringen inom utgiftsområdet avsatt
för detta ändamål plus ett tillskott om 150 miljoner kronor
2002, 153 miljoner 2003 och 200 miljoner 204, används till
att hämta hem en större andel av EU:s strukturfonder. En
översyn bör göras vad gäller utbetalning till projekt
finansierade med dessa medel. Det skapar finansiella
problem när projektmedlen betalas ut i efterskott, när
projekten redan är genomförda. Detta har Centerpartiet
påtalat under ett flertal år, och vi står fast vid denna
uppfattning.
Centerpartiet föreslår således att 3 501 miljoner kronor
avsätts till UO 19 år 2002, dvs. 150 miljoner kronor utöver
regeringens förslag. För år 2003 bör anslaget uppgå till
3 604 miljoner kronor (+ 153 miljoner kronor) och för år
2004 till 3 451 miljoner kronor (+ 200 miljoner kronor).
UO 20 Allmän miljö- och naturvård
Tabell 28: (2002 2003 2004 )
Det är angeläget att Sverige minskar sina utsläpp av
växthusgaser. Ett steg i detta arbete är att inrätta
klimatpolitiska program för att på lokal nivå arbeta med att
minska utsläppen. Centerpartiet föreslog redan förra våren
att sådana program skulle inrättas. Regeringen föreslår i
årets vårproposition att klimatpolitiska program ska införas,
men först 2004. Detta är att vänta för länge, varför
Centerpartiet avsätter pengar för dessa program även under
2002 och 2003 i enlighet med våra tidigare förslag.
Centerpartiets bestämda uppfattning är att dessa program
inte ska bindas upp med krav på att generera arbetstillfällen.
Miljönyttan ska sättas i främsta rummet.
Centerpartiet anser att det är rimligt med en omfördelning inom
utgiftsområdet. En del av anslaget för biologisk mångfald bör användas för
ytterligare medel till marksanering.
De ideella organisationer som är verksamma inom natur- och
kulturmiljöområdet gör ett viktigt arbete. Centerpartiet har tidigare
efterfrågat
ett erkännande och ett berättigat stöd genom uppräkning av anslag till de
ideella organisationerna. Detta krav kvarstår då regeringen på intet sätt visar
sig villig att ge detta anslag mera medel. Anslagen till ideella organisationer
verksamma inom natur- och kulturmiljöområdet bör räknas upp.
Centerpartiet föreslår således att 3 029 miljoner kronor
avsätts till OU 20 år 2002, dvs. att ramen ökas med 227
miljoner kronor. För år 2003 bör anslaget uppgå till 3 215
miljoner kronor (+ 278 miljoner kronor) och för år 2004 till
4 247 miljoner kronor (+ 400 miljoner kronor).
UO 21 Energi
Tabell 29: (2002 2003 2004 )
Centerpartiet står fast vid den energiöverenskommelse som
ingåtts med regeringen. Denna överenskommelse gäller till
utgången av 2002. Centerpartiet har för avsikt att nogsamt
följa resultatet av införandet av gröna certifikat för
miljövänlig elproduktion. Under en övergångsperiod finns
anledning att ha en beredskap till ytterligare insatser för att
förstärka övergången till detta system. Ett utökat samarbete
med svensk fordonsindustri kring utveckling av mer
miljövänliga och energieffektiva fordon är bra, men det får
inte gå ut över statens anslag till forskning och utveckling
inom energiområdet vid universitet och högskolor.
Centerpartiet anslår därför ytterligare 100 miljoner kronor
till energiforskningen för 2001 och 2002.
Centerpartiet föreslår således att 2 232 miljoner kronor
avsätts till UO 21 år 2002, dvs. 100 miljoner kronor utöver
regeringens förslag. För år 2003 bör anslaget uppgå till
1 802 miljoner kronor (+ 450 miljoner kronor) och för år
2004 till 1 722 miljoner kronor (+ 350 miljoner kronor).
UO 22 Kommunikationer
Tabell 30: (2002 2003 2004 )
Söderfallande vägar och järnvägar som lider av
kapacitetsbrist hämmar utvecklingen och försvårar
möjligheterna att skapa livskraft i hela landet. Som
situationen ser ut idag klarar Vägverket inte ens av att
garantera driften och underhållet av det befintliga vägnätet.
Under tjällossningsperioden måste tusentals mil av vägnätet
stängas av på grund av bristande bärighet. På sina håll i
landet har inte ens 50 % av länsplanernas fastställda
bärighets-, tjälsäkrings- och rekonstruktionsåtgärder kunnat
genomföras.
Denna misshushållning av infrastrukturkapitalet måste upphöra. Anslagen
till infrastruktur måste höjas så att vägstandarden kan återupprättas och
förbättras. Regeringen har gång på gång skjutit upp den för landet så viktiga
infrastrukturpropositionen. Ännu en gång kommer nu löften om att
propositionen ska läggas fram i höst. Centerpartiet hoppas naturligtvis att
regeringen denna gång klarar av sina löften eftersom infrastrukturen i landet
är i desperat behov av åtgärder.
Centerpartiet kommer, när nu regeringen återigen dröjer med
infrastrukturpropositionen, att presentera ett eget genomarbetat förslag om
hur den svenska infrastrukturen ska utvecklas under innevarande planperiod,
men också för åren därefter. Vi kommer i detta förslag att ta ett helhetsgrepp
på den svenska infrastrukturen både vad gäller olika finansieringsmodeller
och hur underhåll, rekonstruktion och utbyggnaden ska se ut.
På sjöfartens område välkomnar Centerpartiet regeringens förslag om att
förbättra konkurrenskraften för svensk sjöfart genom nedsättning av de
sociala avgifterna. Vi föreslog och avsatte medel för att detta nya system
skulle kunna börja gälla redan från 1/1 2001. Det är glädjande att regeringen
lyssnat på och anammat Centerpartiets förslag i denna del även om vi anser
att nedsättningen redan borde ha trätt i kraft.
Centerpartiet föreslår således att 27 132 miljoner kronor
avsätts till UO 22 år 2002, dvs. 2 165 miljoner kronor utöver
regeringens förslag. För år 2003 bör anslaget uppgå till
28 124 miljoner kronor (+ 2 211 miljoner kronor) och för år
2004 till 28 410 miljoner kronor (+ 2 230 miljoner kronor).
UO 23 Jord- och skogsbruk, fiske m.m.
Tabell 31: (2002 2003 2004 )
De svenska bönderna tvingas arbeta med betydligt högre
kostnader än de danska och finska bönderna. De högre
kostnaderna kan härledas till att de svenska bönderna betalar
högre skatter och avgifter än konkurrenterna i andra länder.
Svensk jordbruksnäring måste ges ekonomiskt likvärdiga
konkurrensvillkor med jordbruksnäringen i till exempel
Finland och Danmark. Den ryggsäck svenska bönder bär
måste lyftas av. Det är viktigt för att förbättra lantbrukets
konkurrenskraft.
Centerpartiet lägger även en mängd förslag som sammantagna skulle leda
till en bättre politik för den svenska jordbruks- och livsmedelsnäringen. Dessa
förslag innehåller bland annat förbättringar i ersättningsreglerna vid
epizootiutbrott, program för småskalig livsmedelsförädling och mobila
slakterier, förstärkt forskning kring ekologiskt lantbruk, forskning och
utveckling inom livsmedelssektorn, förbättringar för trädgårdsnäringen och en
konstruktiv lösning för att dämpa effekterna av Sveriges dåliga förhandlingar
gentemot EU när det gäller landsbygdsförordningen.
Centerpartiet föreslår således att 15 009 miljoner kronor
avsätts till UO 23 år 2002, dvs. 697 miljoner kronor utöver
regeringens förslag. För år 2003 bör anslaget uppgå till
15 092 miljoner kronor (+ 686 miljoner kronor) och för år
2004 till 14 973 miljoner kronor (+ 686 miljoner kronor).
UO 24 Näringsliv
Tabell 32: (2002 2003 2004 )
En ökad samordning mellan myndigheter och verk som
handhar näringslivsfrågor är nödvändig. I kombination med
ett enklare och mer överskådligt regelverk kan en högre
effektivitet uppnås. I förlängningen leder detta till ett bättre
företagsklimat i Sverige. Centerpartiet har för avsikt att
under höstens motionsperiod presentera förslag till hur ökad
samordning kan genomföras.
Centerpartiet föreslår således att 2 760 miljoner kronor
avsätts till UO 21 år 2002, dvs. 510 miljoner kronor mindre
än regeringens förslag. För år 2003 bör anslaget uppgå till
2 956 miljoner kronor (- 300 miljoner kronor) och för år
2004 till 3 059 miljoner kronor (- 250 miljoner kronor).
UO 25 Allmänna bidrag till kommunerna
Tabell 33: (2002 2003 2004 )
Regeringen återgår nu mer och mer till detaljreglerande
specialdestineringar i statsbidragssystemet. Exempel på detta
är bidraget till särskilda insatser i vissa kommuner och
landsting samt regeringens så kallade skolsatsning och
ersättningen till kommuner som inför maxtaxa i
barnomsorgen. Centerpartiet slår vakt om det kommunala
självstyret och avvisar därför denna typ av statlig styrning av
verksamheten i kommuner och landsting.
Centerpartiet vill satsa 2 000 miljoner på skolan under år 2002 och 3 000
miljoner under år 2003 och 2004. Pengarna ska gå direkt till kommunerna och
läggs därför på det generella bidraget till kommuner och landsting.
Centerpartiet föreslår också att en vårdgaranti införs. För det ändamålet anslår
vi 500 miljoner år 2002. Vårdgarantin ger bättre effekt än regeringens
satsning på tillgänglighet, som därför avvisas.
Centerpartiets skatteförslag får stor effekt för kommunsektorn. För 2002
föreslås att grundavdraget höjs till 20 000 kronor samt att avdragsrätt för
egenavgifter åter blir 100 %. Från 2003 föreslår vi att grundavdraget slopas
och ersätts med en statlig skatterabatt på 10 000 kronor. Detta innebär att
kommunsektorns skatteintäkter minskar med 22,2 miljarder kronor år 2002
för att sedan öka med 12,3 respektive 15,1 miljarder under 2003 och 2004.
Effekterna av Centerpartiets inkomstskattereform regleras tillsammans med
effekterna av de övriga reformer som påverkar kommunernas inkomster mot
statsbidraget till kommunerna i enlighet med finansieringsprincipen.
I enlighet med finansieringsprincipen ersätts kommunerna för kostnaderna
för studerande på vårdhögskoleutbildningar som gör kliniskt praktik.
Landstingen kommer fr o m den 1/1 2002 att ersättas, om ej annat
överenskommits mellan högskola och landsting, med 1 200 kronor per
student och praktikvecka. Med samma ersättningsnivå innebär det att 60
miljoner kronor förs över till kommunerna för att säkerställa att den kliniska
praktiken även kan göras inom kommunernas verksamhetsområde.
Centerpartiet föreslår således att 125 258 miljoner kronor
avsätts till UO 25 år 2002, dvs. 25 040 miljoner kronor
utöver regeringens förslag. För år 2003 bör anslaget uppgå
till 81 511 miljoner kronor (- 9 350 miljoner kronor) och för
år 2004 till 80 801 miljoner kronor (- 12 150 miljoner
kronor).
UO 26 Stadsskuldsräntor m.m.
Tabell 34: (2002 2003 2004 )
Centerpartiet eftersträvar en fortsatt amortering av
statsskulden, vilket gör att den kommer att sjunka avsevärt
snabbare än med regeringens politik, både som andel av
BNP och i reala tal. Tillsammans med de amorteringar vi gör
på statsskulden med inkomster från försäljningar av statlig
egendom uppgår amorteringen på statsskulden i
Centerpartiets budgetalternativ till 59 miljarder 2002 och till
55,8 respektive 51,5 miljarder för 2003 och 2004. Detta
innebär att statens ränteutgifter, i jämförelse med
regeringens förslag, minskar med 1 250 miljoner 2002, 4
375 miljoner 2003 och 6 875 miljoner 2004.
Centerpartiet föreslår således att 59 173 miljoner kronor
avsätts till UO 25 år 2002, dvs. 1 250 miljoner kronor
mindre än regeringens förslag. För år 2003 bör anslaget
uppgå till 49 416 miljoner kronor (- 4 375 miljoner kronor)
och för år 2004 till 49 817 miljoner kronor (- 6 875 miljoner
kronor).
UO 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen
Tabell 35: (2002 2003 2004 )
Centerpartiet gör samma bedömning av anslagsbehovet som
regeringen för UO 27.
Statens inkomster
Skattepolitikens inriktning
I det följande avsnittet stakar Centerpartiet ut den inriktning
vi anser att skattepolitiken bör ha under den kommande
treårsperioden. Mot bakgrund av osäkerheten i de
prognoser som regeringens vårbudget bygger på avstår vi
från att i denna budget ställa ut preciserade löften om
skattesänkningar. Förutsatt att prognoserna håller innebär
vårt budgetförslag att utrymme skapas för skattesänkningar
om minst 27,1, 53,4 respektive 67,9 miljarder under
perioden 2002-2004. Vi återkommer till detaljredovisningen
av våra skatteförslag i samband med budgetpropositionen
för 2002. För oss handlar det om att ta ansvar och kunna stå
för vad vi lovar.
Sverige har både höga skatter och höga offentliga utgifter, vilket har
dämpat såväl ekonomisk tillväxt som välfärdsutvecklingen under de senaste
tre decennierna. Höga skatter och omfattande transfereringar gör de svenska
statsfinanserna väldigt konjunkturkänsliga, men framförallt innebär det att
människor i hög grad blir beroende av olika former av bidrag för att klara sin
ekonomi. Centerpartiets inriktning är att långsiktigt sänka skattetrycket och
utgifternas andel av BNP ned till samma nivåer som jämförbara OECD-
länder. Med hjälp av tillväxten i ekonomin och återhållsamhet i statens ut-
giftsåtaganden kan vi sänka skattetrycket och utgiftskvoten, men ändå låta
statens utgifter vara realt oförändrade. Det är dock nödvändigt att
skattesänkningen sker på ett sådant sätt och i en sådan takt att de offentliga
finanserna fortfarande förmår garantera vår gemensamma välfärd.
Skattesänkningen måste också uppfattas som rättvis genom att människor
med låga inkomster får störst sänkning.
Centerpartiet anser att vi bör lämna den svenska modellen, med världens
högsta skatter och offentliga utgifter, och istället låta Sverige bli ett land i
det
nordeuropeiska välfärdsbältet. Det innebär fortsatt trygghet och offentlig
välfärd genom lägre skatter och lägre offentliga utgifter, men också att det ges
ett större utrymme för människor och företag att växa och utvecklas. Vi vill i
den fortsatta processen med skattesänkningar jämföra oss med och dra lärdom
av nordeuropeiska välfärdsländer som Danmark, Norge, Finland, Belgien och
Holland, som alla har ett skattetryck på mellan 40 och 50 % av BNP.
Både skattetryck och fördelning av skatter vid ett visst skatteuttag har stor
betydelse i såväl politiken som i praktiken. Det samlade skatteintaget är
avgörande för hur stor den offentliga sektorn kan vara, men ett högt
skattetryck kan också hämma den ekonomiska tillväxten. Ekonomins
utveckling är dynamisk och politiska beslut kan därför inte bara bygga på
skattesystem, offentlig sektor och ekonomin i ett statiskt perspektiv. Ett lägre
skattetryck, där skattesystemet är utformat för att stimulera arbete och
kunskap samt stärka människors ställning på arbetsmarknaden, ökar såväl
människors självbestämmande som tillväxten i ekonomin. Det innebär att
både den materiella välfärden och människors välbefinnande i övrigt ökar. Ett
viktigt syfte med Centerpartiets olika skatteförslag är därför att öka
människors självbestämmande. Att kunna överblicka och påverka, att ha så
stor kontroll som möjligt över sin egen tillvaro är en förutsättning för
välbefinnande, kreativitet, trygghet och livskvalitet.
Det går att hitta goda skäl till att sänka så gott som alla skatter i det
svenska skattesystemet. På samma sätt som det går att hitta goda skäl att inte
sänka alla skatter, åtminstone inte på samma gång. Kort sagt kräver en
ansvarsfull ekonomisk politik prioriteringar. Centerpartiet har aktivt
medverkat till att sanera den svenska ekonomin. Det var ett tung period för de
människor som fick vara med och bära bördorna under saneringen. Vi vill
inte gå igenom en sådan period igen och kommer därför inte att medverka till
vare sig utgiftsökningar eller skattesänkningar som underminerar de
offentliga finanserna. Den nödvändiga sänkningen av skattetrycket måste ske
på ett sådant sätt att de offentliga finanserna förmår garantera vår
gemensamma välfärd, samtidigt som tillväxten i ekonomin stimuleras och
människors självbestämmande ökar. Centerpartiet har valt att prioritera de
skattesänkningar vi föreslår efter de behov vi ser, inte efter den röststyrka
som intresseorganisationer framför olika skattesänkningsförslag med.
Centerpartiet prioriterar följande tre skattesänkningar
högst:
Den mest omfattande och betydelsefulla skattesänkningen
Centerpartiet anser bör genomföras är att sänka
inkomstskatten, framförallt för låg- och medelinkomsttagare.
Vårt förslag till inkomstskattereform har som främsta syfte
att minska de höga marginaleffekterna som finns för låg- och
medelinkomsttagare med dagens skatte- och bidragssystem.
Därmed kan fler försörja sig själva och sin familj på sin egen
inkomst och öka sitt självbestämmande. Förslaget innebär
fullt genomfört 2003 en skatterabatt på 10 000 kronor, lika
för alla. En extra skatterabatt för arbetsinkomster, en
förvärvsrabatt, om maximalt 10 800 kronor. Grundavdraget
slopas helt och egenavgifterna till pensionssystemet
kompenseras inte enligt regeringens modell. Egenavgifterna
ska istället vara avdragsgilla.
Centerpartiet har tidigare aktivt medverkat till att sänka
arbetsgivaravgifterna. För att stimulera framförallt små företag att utvecklas
och upprätthålla och öka sysselsättningen föreslår Centerpartiet att nuvarande
nedsättning av arbetsgivaravgifterna utökas. Nedsättningen bör vara 10
procentenheter på lönesummor upp till två miljoner. Nedsättningen ska gälla
även egenföretagare upp till en lönesumma på 300 000 kronor.
Hushållens boendekostnader är höga och behöver sänkas. Centerpartiet
anser därför att skatten på boende bör sänkas genom att beslutet att slopa
frysningen av taxeringsvärdena för småhus och bostadshyreshus rivs upp
samtidigt som skattesatserna sätts till 1,2 % för småhus och till 1,1 % för
flerbostadshus. Fastighetsskatten bör sedan fortsätta att sänkas successivt. För
att lindra effekterna av höga marknadsvärden i områden attraktiva för
fritidsboende, t ex skärgården, bör man skilja på fastighetstaxeringen för
permanentboende och fritidsboende.
Därutöver avser Centerpartiet att aktualisera följande
skattesänkningar:
- Förmögenhetsskatten bör stegvis slopas. Första steget är att snarast slopa
sambeskattningen.
- Slopa återstående fåmansföretagsregler.
- Inför en skattereduktion på hushållsnära tjänster.
- Slopa den uttagsskatt fastighetsförvaltare betalar på egen arbetskraft.
- Lyft av den ryggsäck som jordbrukets energiskatter utgör.
- Fortsatt skattebefrielse för biobränslen.
- Höjt reseavdrag till 20 kronor per mil.
Försäljningar
Staten ska inte äga aktier i börsföretag. Dessa aktier bör
alltså avvecklas. Statens återstående aktieandel i Telia bör
försäljas. Tidpunkten för detta måste emellertid anstå tills
Telia har uppnått stabilitet och förtroende på marknaden.
Centerpartiet anser att försäljningen av statlig verksamhet de kommande
tre åren bör uppgå till 50 mdr mer än de försäljningar regeringen planerat för
vart och ett av åren. Det bör i första hand bestå av försäljning av AB Vin och
Sprit, Vasakronan, kluster av Luftfartsverket som kombineras med skyldighet
att upprätthålla regional flygtrafik, resterande aktieinnehav i Assi Domän och
Nordea samt av Apoteksbolaget.