1. Riksdagen begär att regeringen ger Försvarsmakten i uppdrag att se över
incidentrapporterings- och uppföljningsrutiner.
2. Riksdagen begär att regeringen ger Försvarsmakten i uppdrag att
genomföra en utvärdering av de nuvarande reglerna och rutinerna inför
de s.k. baskerproven i syfte att göra proven säkrare.
3. Riksdagen begär att regeringen ger Försvarsmakten i uppdrag att se över
sina trafikregler så att de överensstämmer med motsvarande regler för det
civila samhället.
4. Riksdagen begär att regeringen ger Försvarsmakten i uppdrag att
omarbeta sina säkerhetsrutiner och säkerhetsinformationen i syfte att
eliminera skadorna bland de värnpliktiga.
Försvaret är en farlig
arbetsplats
Försvarsmakten är en av Sveriges farligaste arbetsplatser.
Att vara värnpliktig inom Svenska Försvarsmakten är ett
riskfyllt uppdrag. Den senaste olyckan inträffade på Slottet
den 18 maj då en värnpliktig vådasköts till döds. Detta var
den tolfte dödsolyckan på fem år inom Försvarsmakten.
Arbetsolyckorna bland värnpliktiga var förra året drygt 61
fall per 100 000 tjänstgöringsdagar, vilket innebär en 25-
procentig ökning sedan 1995. Från Försvarsmaktens sida
påtalas att ökningen kan bero på att man mer nu än tidigare
uppmärksammar och rapporterar skador. Trots detta kvarstår
faktum att olyckorna är många, samtidigt som det
fortfarande finns ett stort mörkertal vad gäller inrapporterade
incidenter. Den största ökningen uppvisas bland
hörselskador. Skadorna som åsamkas de värnpliktiga finns i
ett spektrum från hörselskador, förfrysningar och bilolyckor
till drunkning och vådaskott med dödlig utgång. Man kan
alltså inte finna förklaringen till skadorna i något särskilt
vapenslag. Värnpliktsrådets rapport "En försvarsmakt utan
ansvar", som publicerades i augusti 2000, visar dock att
vissa utbildningsenheter har fler skador än andra. Detta kan
vara ett resultat av att man på vissa platser är noga med att
rapportera incidenter. En noggrann incidentrapportering och
uppföljning är en förutsättning för att förebygga skador och
olyckor. Därför bör regeringen ge Försvarsmakten i uppdrag
att se över incidentrapporterings- och uppföljningsrutiner.
Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen som sin
mening.
En nollvison
Orsaken till ökningen av skador beror troligtvis på flera
samverkande faktorer. Försvarets verksamhet är farofylld -
det ligger i dess natur. Man hanterar vapen, skjuter med
skarp ammunition samt handhar tunga fordon och
stridsvagnar. Dessutom är de värnpliktiga unga och har inte
arbetat ihop innan de fullgör sin värnplikt. Siffror från 1998
över den relativa skadefrekvensen för värnpliktiga jämfört
med andra yrkesgrupper och branscher visar att den relativa
skadefrekvensen bland värnpliktiga i tjänsten var 7,02, vilket
kan jämföras med bygg- och anläggningsarbetarnas 2,93.
Riskerna är mer än dubbelt så stora när man gör sin värnplikt
som när man arbetar på ett bygge med höga höjder, tunga
lyft m.m. Siffrorna för yrkesofficerare var 1,53.
Jämför man den relativa frekvensen för invaliditet eller sjukskrivning över
30 dagar är siffrorna än mer dramatiska. Frekvensen bland värnpliktiga i
tjänst var 17,92 jämfört med siffrorna för bygg- och anläggningsarbetare, som
var 8,62. För yrkesofficerare var siffrorna samma år 3,23. Arbetsskadorna ute
i samhället har i stort legat stilla sedan 1995. De fackliga organisationerna
driver ett intensivt arbete mot arbetsskador. Dessa siffror talar sitt tydliga
språk. Den dåliga säkerheten för de värnpliktiga får inte och kan inte
accepteras. Man skall inte behöva riskera sin hälsa eller till och med sitt liv
när man ställer upp med plikt för svenskt försvar. En nollvision för skador bör
vara målet.
Säkrare baskerprov
Efter förfrysningsskadorna på dåvarande KA 4 i Göteborg
förra vintern i samband med ett så kallat baskerprov har man
där börjat ifrågasätta det säkerhetsmedvetande som
uppenbarligen saknas vid denna typ av övningstillfällen. Det
är bra. Under övningarna skall de värnpliktiga under svåra
förhållanden med lite sömn och stark tidspress utföra olika
moment. När trycket är högt uppdrivet ökar risken för
olyckor. Många vanligt förekommande skador ger men eller
bekymmer för resten livet. En hörselskada eller en
förfrysning kan påverka ett framtida yrkesval eller den unges
hela livssituation. Det är mycket duktiga och kompetenta
kvinnor och män som tas ut till värnpliktstjänstgöring. Ju
bättre värnpliktiga desto högre utbildningstempo. Detta kan
medföra en del risker rent säkerhetsmässigt. Därför bör
Försvarsmakten få i uppdrag att genomföra en utvärdering
av de nuvarande reglerna och rutinerna inför de så kallade
baskerproven i syfte att göra proven säkrare. Detta bör
riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening.
Skadeförebyggande
utbildning
Skadeförebyggande åtgärder bland de värnpliktiga är viktiga
och kräver en mångfald av åtgärder. Ökad kunskap hos såväl
befäl, förtroendevalda värnpliktiga som hos den enskilde
värnpliktige är a och o. Kunskapen om riskerna och
förmågan att kunna bedöma risker i olika övningsmoment
måste öka hos befälen. Utbildningen på militärhögskolorna
måste därför förbättras. Man skall inte enbart lära sig att bli
en bra soldat och att kunna leda värnpliktiga. Kunskap om
olyckor och olycksfallsrisker, arbetsmiljölagens regler,
ergonomi, anatomi m.m. borde vara ämnen inom såväl den
grundläggande befälsutbildningen som utbildningen på
Försvarshögskolan. Samarbete med Arbetarskyddsstyrelsen
och fackliga kunskaper borde tas tillvara. Regeringen bör få
i uppdrag att i samarbete med militärhögskolorna utveckla
utbildningen och kunskapen inom området säkerhet och
arbetarskydd. (Se särskild motion "Utbildning av
officerare".) De värnpliktigas förtroendevalda måste få en
adekvat och tillräcklig utbildning för att kunna lösa sina
uppgifter på ett bra och tillfredsställande sätt. Framför allt
måste denna utbildning komma i ett tidigt skede under
utbildningen.
Trafikregler för säkerhet
Samhället har lagar och regler för trafiksäkerhet och
arbetarskydd som många gånger sätts åt sidan inom den
militära verksamheten. Därför bör Försvarsmaktens
trafikbestämmelser revideras. Det är förbjudet inom det
civila samhället att åka på lastbilsflak. Men inom
Försvarsmakten är det effektivt och tillåtet, till och med på
civila vägar. Lagen om säkerhetsbälten gäller inom det civila
samhället, men inte inom Försvarsmakten, där det finns ett
antal lastbilar som saknar säkerhetsbälten. Detta är ett tecken
på brister i säkerhetsmedvetandet. Regler som gäller inom
det civila livet måste också gälla under militär verksamhet,
såvida det inte finns starka utbildningsmotiv för att göra
undantag. Reglerna måste också inkludera de värnpliktiga
och verksamheten under värnpliktstiden. Regeringen bör ge
Försvarsmakten i uppdrag att se över trafikregler så att de
överensstämmer med motsvarande regler för det civila
samhället. Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen
som sin mening.
Nya säkerhetsrutiner
På en fråga i riksdagen med anledning av drunkningsolyckan
i Karlskrona i december 1999 svarade försvarsminister Björn
von Sydow att "säkerhetsinstruktionerna för Försvarsmakten
ständigt bearbetas och förbättras" samt att det "därutöver
genomförs en genomgripande revidering vart tredje till vart
femte år av säkerhetsinstruktionerna". Sex månader senare
dog en ung man vid Högvakten på Slottet. Ofta agerar man
från Försvarsmaktens sida när något händer, men så är nästa
olycka olik den förra och visar ånyo på brister. Regeringen
bör ge Försvarsmakten i uppdrag att omarbeta
säkerhetsrutiner och säkerhetsinformation i syfte att
eliminera skadorna bland de värnpliktiga. Detta bör
riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening.
Försäkringsskydd
Kraftfulla åtgärder mot skador med en nollvision som mål
utgör förutsättningen för att minska olyckorna bland de
värnpliktiga. Men om något ändå händer måste
försäkringsskyddet för de värnpliktiga förbättras. I 1998 års
pliktutredning (SOU 2000:21) redovisas ett förslag om att de
totalförsvarspliktiga som skadas under tjänstgöring skall ha
ett skydd som liknar det riksdagen beslutat för personal i
utlandsstyrkan. Detta skulle kunna vara ett steg i rätt
riktning.