Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att tillsätta en utredning för att starta en katastroffond i Sverige. Motivering
Ersättningsfrågor i samband med inträffade naturkatastrofer har aktualiserats under sommaren 2000 efter översvämningarna som drabbat södra Norrland, med åtföljande skador på vägar, broar, skog och byggnationer.
Idag finns ett anslag på 25 miljoner kronor för ersättning för verksamhet vid räddningstjänst m.m. Genom detta anslag kan kommuner få ersättning för uppkomna kostnader vid genomförda räddningsinsatser. Dessutom finns 25 miljoner kronor, som disponeras av Statens räddningsverk för förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor. Kommuner och landsting har dock små möjligheter att kunna förebygga, och än mindre förutse, de skador som inträffade under sommaren 200, när naturkrafterna tog överhand och vägar som ligger långtifrån vattendrag, spolades bort på grund av det myckna regnandet.
Regeringen har med anledning av de stora skador som uppstått i södra Norrland avsatt 100 miljoner kronor som stöd till de drabbade kommunerna. Detta för att kommuner, som redan har dålig ekonomi, ska kunna reparera skador som uppstått. Dessa pengar kommer då att tas ur kommunakuten. När regeringen tar bort 100 miljoner kronor från kommunakutens budget, så innebär det att många kommuner i landet som hoppats på hjälp från akuten inte kommer att få det. I förlängningen innebär det att flera kommuner indirekt drabbas negativt av de översvämningar som uppstod i södra Norrland.
Det är många länder som har byggt upp nationella katastroffonder (ibland kallad naturskadefond). Några exempel på hur dessa fungerar beskrivs nedan.
Norge: De har en statlig naturskadefond, som är uppbyggd med skattemedel och som får årliga anslag från stortinget.
Schweiz: Deras naturskadefond grundades som en privaträttslig stiftelse, till vilken förbundsstaten årligen lämnar bidrag.
Kanada: De har en civil myndighet under det kanadensiska försvarsdepartementet som har ansvar för den civila beredskapen. Stöd vid katastrofer sker i form av kostnadsdelning beräknat utifrån delstatens folkmängd och utgår när katastrofkostnaderna för delstaten överstiger ett belopp som motsvarar 1 dollar per capita av delstatens invånarantal.
Flera länder har också frivilliga bidrag från företag och privatpersoner. I Holland har frivilliga personer skänkt 137 miljoner kronor till deras katastroffond sedan sprängningsolyckan vid fyrverkerifabriken i Enschede. I Belgien har man förutom frivilliga gåvor även en del av vinsten från ett offentligt lotteri som går till katastroffonden.
Enligt experter kommer vi i framtiden att drabbas av flera nederbördsperioder, liknande den i somras. Detta p g a de klimatförändringar som vi idag kan förutse, som en följd av växthuseffekten. Av den anledningen bör Sverige besluta om att starta en fond, som kan utnyttjas vid naturkatastrofer. Fonden ska täcka skador som vi inte kan teckna försäkringar mot. En fond som växer under de år som den inte behöver utnyttjas. Regeringen bör därför utreda möjligheterna till att starta en katastroffond.
Stockholm den 25 september 2000
Birgitta Sellén (c)
Sven Bergström (c)