1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att Kustbevakningen och Försvarsmakten ges i uppdrag att
utreda möjligheterna till resurssamverkan inom
flygövervakningsområdet.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att Kustbevakningen bör tilldelas uppgiften att utarbeta ett
förslag till den organisation som krävs för att förebygga och bistå vid
brandolyckor till sjöss.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att beredningen av de lagförslag och andra åtgärder som
Oljeutsläppsutredningen fört fram bör påskyndas så att nödvändiga
insatser i kampen mot oljeutsläpp kan förstärkas och utvecklas vidare.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att frågan om rätten för Kustbevakningens tjänstemän att
utfärda ordningsbot bör föreläggas riksdagen.1
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om utökade resurser i politikområdet Skydd mot olyckor med 50
miljoner kronor per år utöver regeringens förslag under anslag 7:1
Kustbevakningen.
6.
1 Yrkande 4 hänvisat till JuU.
Motivering
Kustbevakningen (KBV) bedriver verksamhet inom politikområdena
Skydd mot olyckor vad avser miljöräddningstjänst till sjöss, sjöräddning
samt eftersökning med flyg, Rättsväsende, Skatt, tull och
exekutionsväsende, Livsmedelspolitik, Transportpolitik samt Miljöpolitik.
Myndigheten har sitt anslag under utgiftsområde 6 Totalförsvar och
politikområdet Skydd mot olyckor.
Inledning
Sveriges geografiska förhållanden är utifrån övervakningssynpunkt i
många avseenden speciella. Sverige har en lång kust i förhållande till
landets yta. Territorialgränsen i havet är betydligt längre än Sveriges
landgräns. Förutom att Sveriges kust är en av unionens längsta med två
yttre gränser, en runt kusten och en runt Gotland, är den dessutom en av
de mest svårövervakade genom vidsträckta skärgårdsområden och
glesbygd.
Uppgifter
I Kustbevakningens uppgifter ingår att utföra sjöövervakning och annan
kontroll- och tillsynsverksamhet till sjöss. Kustbevakningen svarar för
gränskontroll, polisiär verksamhet och tullverksamhet till sjöss,
sjötrafikövervakning, viss sjösäkerhetstillsyn samt utför fiskekontroll
såväl till sjöss som vid landning i hamn. KBV har ansvar för
miljöräddningstjänsten till sjöss.
Kustbevakningen har ständig beredskap för sjöräddning och bidrar
därigenom till ökad säkerhet och trygghet till sjöss. Verksamheten omfattar
även eftersökning med flyg samt miljöövervakning.
Det bilaterala samarbetet med nästan alla Östersjöländernas kust- eller
gränsbevakningsorganisationer stärker säkerheten i Östersjöregionen.
Riksdagen beslöt i våras att ge KBV ett samordningsansvar för att inhämta
uppgifter om övriga civila myndigheters övervakningsbehov samt förmedla
denna information till berörda civila myndigheter. Härigenom nås en bättre
samordning av informations- och underrättelseverksamheten inom
sjöövervakningen.
EU-medlemskapet
Genom Sveriges medlemskap i EU ställs det ett väsentligt större krav på
KBV beträffande såväl rutinmässig civil övervakningsverksamhet som
förmågan att snabbt, korrekt och samordnat verkställa ingripanden över
större ytor och då även på flera ställen samtidigt. EU-medlemskapet
innebär bl a att medlemsländernas fiskevatten har blivit gemensamma.
Varje fiskare från medlemsländerna har rätt att landa sin fångst var som
helst inom unionen. Omfattningen av fiskekontrollverksamheten har
därmed utökats väsentligt såväl till sjöss som i anslutning till landning av
fisk.
Schengensamarbetet kräver en mer omfattande och effektiv yttre
gränsövervakning. Genom Sveriges anslutning förändras Schengenstaternas
yttre gränser väsentligt både i längd och till sin karaktär. Enligt
Schengenkonventionen skall kontrollnivån vara så hög att "den inte
uppmuntrar någon att försöka undvika kontroll vid gränsövergång och att
samma grad av kontroll skall tillämpas vid alla yttre gränser".
Det operativa inträdet i Schengensamarbetet kommer att ställa krav på
utökad patrullering med fartyg som har lång uthållighet och som kan operera
såväl inomskärs som inom territorialvattnet och svensk ekonomisk zon.
Kombinationsfartyg
En ständigt pågående och utökad övervaknings- och kontrollverksamhet
kräver hög beredskap för miljöräddningstjänst till sjöss och
sjöräddningstjänst. Detta kan lösas med kombinationsfartyg dvs uthålliga
fartyg med miljöskyddskapacitet. En anskaffning av två
kombinationsfartyg KBV 201-202 pågår nu, och deras huvuduppgift blir
att året runt genomföra övervakning med särskild tyngdpunkt på
gränskontroll med avseende på personer, varor och statsfartyg och
fiskekontroll. Fartygen skall även ha förmåga till kvalificerad självständig
miljöräddnings- och sjöräddningsinsats. De två nya fartygen kommer att
operera i Östersjön.
Kristdemokraterna anser att målen för miljöräddningstjänsten till sjöss
samt utsjöbevakning måste kunna uppnås längs hela den svenska kusten. För
att lösa dessa uppgifter behövs ytterligare två fartyg KBV 203-204 det ena
för norra Östersjön, Ålandshav, Södra Kvarken och det andra för västkusten.
Flyg
Flygövervakning är en väsentlig resurs i den samlade övervakningen till
sjöss och KBV har tre flygplan CASA 212 för detta ändamål. Det är snart
aktuellt för KBV att börja planera för nyanskaffning av flygplan. I
Försvarsmakten kommer snart den första radarflyggruppen med FSR890
att bli operativ. Även om båda myndigheterna kommer att bedriva
övervakning i olika former och med olika syften kan det finnas skäl att nu
undersöka på vilka områden Försvarsmakten och KBV kan samverka.
Kristdemokraterna anser därför att myndigheterna bör ges i uppdrag att
tillsammans utreda möjligheterna till resurssamverkan inom
flygövervakningsområdet.
Brandbekämpning till sjöss
Kemikalier transporteras i stora mängder varje år i fartygstrafiken på
Östersjön. Det innebär att det finns en permanent och långt ifrån
obefintlig risk för bränder och andra kemikalieolyckor. Det är därför
angeläget att kunna förebygga olyckor och ha en beredskap för dem så att
de kan begränsas. En olycka kan i vissa fall undvikas eller minimeras
genom att man flyttar olyckan eller det fartyg/föremål som utgör
olycksrisken med hjälp av bogserbåt. Flytten kan till exempel ske till en
hamn där det finns större resurser eller bara till en mindre hotad eller
utsatt plats.
I dag finns det ingen ändamålsenlig organisation för brandbekämpning i
Östersjön. Svenska och finska isbrytare är bra fartyg och en viktig tillgång.
Här är bekymret att de vintertid är upptagna med isbrytning i Bottenviken och
sommartid är obemannade. Kustbevakningen har också bra båtar men de inte
är tillräckligt stora för att klara av bogsering av en större tanker.
När en olycka inträffar i Östersjön får man i dag räkna med att det kan ta
flera timmar innan bogserbåtar eller fartyg med tillräcklig
brandsläckningskapacitet når fram till olycksplatsen.
Kustbevakningen har ansvaret för åtgärder vid olje- och kemikalieolyckor
till sjöss. Dess miljöskyddsfartyg är också utrustade för
brandbekämpningsinsatser. Beredskapen för att bistå ett fartyg vid brand
ombord samt beredskap för att snabbt kunna påbörja nödbogsering behöver
förbättras. Kristdemokraterna anser därför att Kustbevakningen bör tilldelas
uppgiften att utarbeta ett förslag till den organisation som krävs för att
förebygga och bistå vid brandolyckor till sjöss.
Oljeutsläppsutredningen
I budgetpropositionen anges att Oljeutsläppsutredningen Att komma åt
oljeutsläpp (SOU 1998:158) nu bereds i Regeringskansliet.
Den marina miljön utsätts för hårda belastningar av flera slag. Trots förbud
sker åtskilliga utsläpp avsiktligt i samband med att fartyg rengör sina
oljetankar eller pumpar ut oljeförorenat barlastvatten under resans gång.
Under 1999 registrerade KBV 326 oljeutsläpp. De illegala utsläppen har till
största delen registrerats i de stora trafikstråken längs väst- och sydkusten
samt förbi Öland och Gotland.
Kustbevakningen har idag mycket svårt att härleda oljeutsläppen trots
spaning med båt och flyg. Oljerester från fartygsdrift uppblandas ofta med
rengörings- eller lösningsmedel, så att resterna löses upp, innan de hunnit
upptäckas och registreras av Kustbevakningen.
Snabba ingripanden är nyckeln till framgång både för att begränsa
utsläppen och kunna identifiera fartyget som orsakade utsläppet. Det är 50 till
100 gånger dyrare att sanera en strand än att ta upp oljan till sjöss.
Oljeutsläppsutredningen har lämnat ett flertal förslag för att förbättra
möjligheterna att ingripa och lagföra brott när ett utsläpp väl har skett. Flera
av förslagen går ut på att ge Kustbevakningen utvidgade uppgifter t.ex. att
kunna inleda och bedriva förundersökning vid brott mot utsläppsförbuden.
Vidare föreslås att kontaktpunkter inrättas vid Kustbevakningens
regionledningar från vilka det inledande utredningsarbetet, i samråd med
övriga berörda myndigheter, skall organiseras. Kustbevakningen föreslås
också få uppgiften att svara för uppföljning och redovisning av straffrättsliga
och andra åtgärder som upptäckta utsläpp har lett till.
Kristdemokraterna har under många år krävt, att regeringen ska agera för
att förbättra lagstiftningen och arbeta för skärpta sanktioner för att förhindra
oljeutsläppen i våra farvatten. Vi har även påtalat nödvändigheten av att
möjliggöra uppbyggnad av oljemottagningsanläggningar i berörda
grannländer runt Östersjön samt föreslagit ökade resurser till
Kustbevakningen för effektivare tillsyn och kontroll.
Kristdemokraterna anser att beredningen av de lagförslag och andra
åtgärder som Oljesläppsutredningen fört fram bör påskyndas så att
nödvändiga insatser i kampen mot oljeutsläpp kan förstärkas och utvecklas
vidare.
Brott till sjöss
I olika sammanhang har diskuterats om Kustbevakningen skulle ges
möjligheter att utfärda ordningsbot.
Åklagarutredningen (SOU 1992:61) väckte frågan om ett vidgat utrymme
för ordningsbot. Kustbevakningen ansåg i ett yttrande att åtskilliga
effektivitetsvinster skulle kunna göras i samhällets brottsbekämpning om
myndighetens tjänstemän gavs möjlighet att utfärda föreläggande av
ordningsbot. Detta skulle bl.a. avlasta polis- och åklagarmyndigheternas
befattning med vissa brott av enklare beskaffenhet. Kustbevakningen ställde
sig därför positiv till utredningen och föreslog att brott mot vissa regler i
sjölagen liksom vissa brott vid sjötransport av farligt gods borde kunna
införas i ordningsbotskatalogen.
Åklagarutredningens förslag behandlades i prop. 1994/95:23 Ett
effektivare brottmålsförfarande. Sammanfattningsvis ansåg regeringen att det
inte då fanns skäl att lägga fram förslag om att ge behörighet till tjänstemän
vid andra myndigheter än polis och tull att utfärda föreläggande om
ordningsbot.
Frågan om möjlighet för Kustbevakningen att utfärda ordningsbot har även
aktualiserats senare. Sjöverksamhetskommittén ansåg (SOU 1996:41) att det
borde övervägas att ge kustbevakningstjänstemän rätt att utfärda ordningsbot.
Kommitténs förslag behandlades i budgetpropositionen för år 1997
(1996/97:1), där regeringen uttalade att förslaget skulle bli föremål för
fortsatt
beredning inom Regeringskansliet.
Ordningsbot är avsett för gärningar av förseelsekaraktär. Det finns utan
tvekan straffbelagda beteenden av enklare slag till sjöss som kan lämpa sig
för att beivras genom ordningsbot. En polisman kan idag utfärda ordningsbot
exempelvis för bristfällig lanternföring och hastighetsöverträdelser till sjöss.
Andra exempel är ringa fall av smuggling, där både polis- och tulltjänstemän
har denna möjlighet. Det är inte rimligt - vare sig för samhället eller för den
person som begått förseelsen - att motsvarande gärning som en
kustbevakningstjänsteman uppdagar skall behöva lämnas vidare till polis- och
åklagarmyndighet för lagföring även om den misstänkte direkt har erkänt.
Behovet av att effektivt nyttja samhällets samlade resurser är idag
påtagligt. En effektiv användning av befintliga resurser för brottsbekämpning
förutsätter bl.a. att handläggningsformerna i olika avseenden förenklas. Att
inte Kustbevakningen kan utfärda ordningsbot vid smärre förseelser måste
betraktas som slöseri med knappa resurser.
Kustbevakaren är polis till sjöss. Regeringen bedömer att behovet av
sjötrafikövervakning och sjösäkerhetstillsyn kommer att öka. Med sin
ständiga patrullering är KBV ett värdefullt redskap i trafiksäkerhetsarbetet
till
sjöss.
Kristdemokraterna anser därför att frågan om rätten för Kustbevakningens
tjänstemän att utfärda ordningsbot bör beredas och förslag föreläggas
riksdagen.
Utökade resurser
I Statskontorets nyss utförda (febr. 2000) granskning av Kustbevakningen
blev slutsatsen att Kustbevakningen är en flexibel och effektiv myndighet.
Kustbevakningen har en mängd uppgifter inom olika lagområden, och
myndighetens kontrollverksamhet och övervakning genom hög närvaro till
sjöss har en förebyggande effekt mot brottslighet av olika slag. Nya uppgifter
har ständigt tillkommit och nya står för dörren. Det operativa
Schengensamarbetet och sjölägesinformationen är exempel på dessa. Behovet
av nyrekrytering och utbildning föreligger liksom behovet av att i närtid
omsätta en stor del av fartygen och flygplanen.
För att långsiktigt kunna fullgöra fastställda uppgifter och möta utökade
krav på internationell verksamhet, gränskontroll genom den operativa
Schengenanslutningen och miljöräddningstjänst till sjöss bör
Kustbevakningens resurser förstärkas. Kristdemokraterna avsätter därför i
politikområdet Skydd mot olyckor 50 miljoner kronor per år utöver
regeringens förslag under anslag 7:1 för detta ändamål.
Mot bakgrund av dessa förslag bör ramen för anslag 7:1 Kustbevakningen
justeras upp med totalt 150 miljoner kronor under åren 2001 till 2003.
Anslaget för år 2001 blir då 523 764 000 kronor, år 2002 554 638 000 kronor
och för år 2003 569 937 000 kronor.