Förslag till riksdagsbeslut
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om prioritering av resurser för civil krishantering.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om prioritering av resurser för civila ändamål inom utgiftsområde 6.
Ett sårbart samhälle
Riksdagen har i försvarsbesluten -96 och -99 genomfört en omfattande omdaning av landets totalförsvar. En tydlig tyngdpunktsförskjutning kan konstateras mot frågor som rör det civila samhället, såväl ifråga om våra egna nationella intressen som ifråga om Sveriges engagemang i internationella sammanhang.
Riksdagen har beslutat att en bredare hotbild skall beaktas i planering och i allt förberedelsearbete. Även om hotbilden nu är bredare och hoten har ändrat karaktär så har enligt vår mening hoten sammantaget inte ökat. Vi måste dock beakta att samhällets sårbarhet ökar dag för dag, inte minst gäller det bräckligheten i olika informations-system. Detta i kombination med att totalförsvaret måste ta ytterligare steg på den redan inslagna vägen för ett ökat ansvar i internationell krishantering.
Enligt vår mening måste ökade ansträngningar göras för att bygga upp den nationella förmågan till civil krishantering. Prevention har alltid framhållits från svensk sida som ett viktigt inslag i säkerhetspolitiken. Vi ser också att större internationella insatser i komplexa kriser kräver breda och väl samordnade civila insatser.
Det är angeläget att särskilda resurser avsätts för dessa civila insatser, t.ex. genom att bygga upp kapacitet inom polisväsendet och sjukvården för internationella insatser i krishantering och återuppbyggnad. Det är viktigt att resurser inom den så kallade civila budgetramen säkerställs för ett ökat svenskt engagemang när det gäller civil krishantering vid internationella insatser i krisdrabbade områden.
De extra sjukvårdsresurserna skulle kunna utformas liknande den modell som praktiseras i Nederländerna, där landstingens motsvarighet erhåller resurser för att ha anställd personal som på kort varsel kan lämna för internationella uppdrag. Detta är en modell med flera vinnare, såväl det lokala sjukhuset som totalförsvaret som får tillgång till sjukvårdsanställda som kan delta i internationella insatser.
Helhetssyn på personal och material
Det är uppenbart att Sverige som en ledande IT-nation blir alltmer beroende av att våra samhällsviktiga IT-system är säkra och att t.ex. el- och teleförsörjningen fungerar. Dessa infrastrukturer blir alltmer integrerade både tekniskt och över nationsgränserna. Det är därför av största betydelse att samhällets resurser används för att minska konsekvenserna av kriser och för att minska sårbarheten i den infrastruktur som stödjer samhällets viktiga funktioner. Omdaningen nödvändiggör en omprioritering av resurser mot frågor som rör den civila beredskapen i samhället, inklusive de frågor som rör ledning och samordning samt sårbarhet i samhällsviktig infrastruktur. Likaså handlar det om Finansinspektionens möjligheter att öka insatserna för ett säkrare betalningssystem.
En helhetssyn måste anläggas vid utnyttjandet av resurser i form av personal och materiel. Vi kan därför med tillfredsställelse konstatera att vår gemensamma motion som syftade till bättre helhetssyn och utökad samverkan mellan myndigheter har givit resultat. En försöksverksamhet, i syfte att visa hur samordningen skall gå till, kommer att genomföras på Gotland.
Stockholm den 4 oktober 2000
Agne Hansson (c)
Lilian Virgin (s)